Information om internationella överenskommelser som avses i vissa lagar om internationellt straffrättsligt samarbete

Informationen nedan är endast relevant i förhållande till de stater som tillträtt eller anslutit sig till samma överenskommelse. Det kan noteras att vissa artiklar i en multilateral konvention (särskilt Europarådets konventioner) kan ha fått en ny lydelse genom ett tilläggsprotokoll. Den nya lydelsen av en artikel gäller på samma sätt endast i förhållande till de stater som tillträtt eller anslutit sig till relevant tilläggsprotokoll.

Under avsnitten nedan lämnas information, för respektive bestämmelse i lag eller förordning, om vilka internationella överenskommelser som avses. Det ska betonas att en hänvisning till en viss artikel i en specifik internationell överens­kommelse inte alltid ger all information för en bestämmelses tillämpning, utan även andra artiklar i överenskommelsen kan behöva beaktas i det enskilda fallet. Därutöver kan Sverige eller en annan stat ha lämnat en förklaring eller en reservation till en eller flera artiklar eller överenskommelsen i sig som medför att tillämpningen av en viss bestämmelse förändras i förhållande till den staten. Förarbetena i anslutning till ratificeringen av den internationella överenskommelsen ger i flera fall ytterligare vägledning.

Vilka stater som har tillträtt eller anslutit sig till en viss internationell överens­kommelse och om den staten har lämnat en förklaring eller reservation fram­går av det relevanta internationella organets webbplats.

Internationella överenskommelser som avses i lagen (1957:688) om utlämning för brott

5 § första stycket

1. Avtalet den 19 juni 1995 mellan de stater som är parter i Nordatlantiska fördraget och de andra stater som deltar i Partnerskap för fred om status för deras styrkor (SÖ 1997:51) – artikel 1 (se även avtalet den 19 juni 1951 mellan parterna i Nordatlantiska fördraget om status för deras styrkor – artikel VII, punkt 5 a)
2. Avtalet den 13 december 2001 mellan de stater som deltar i den multinationella snabbinsatsbrigaden för FN-insatser om status för deras styrkor (SÖ 2005:6) – artikel II 1 a (se även avtalet den 19 juni 1951 mellan parterna i Nordatlantiska fördraget om status för deras styrkor – artikel VII, punkt 5 a)

6 § tredje stycket

1. Förenta nationernas konvention den 9 december 1948 om förebyggande och bestraffning av brottet folkmord (SÖ 1952:64) – artikel VII
2. Europeisk konvention den 27 januari 1977 om bekämpande av terrorism (SÖ 1977:12) – artikel 1 och 13
3. Förenta nationernas konvention den 20 december 1988 mot olaglig hantering av narkotika och psykotropa ämnen (SÖ 1991:41) – artikel 3
4. Förenta nationernas konvention den 15 december 1997 om bekämpande av bombattentat av terrorister (SÖ 2001:22) – artikel 11
5. Andra protokollet den 26 mars 1999 till Haagkonventionen om skydd av kulturegendom i händelse av väpnad konflikt (prop. 2016/17:109) – artikel 20
6. Förenta nationernas konvention den 9 december 1999 om bekämpande av finansiering av terrorism (SÖ 2002:44) – artikel 14
7. Europarådets konvention den 16 maj 2005 om förebyggande av terrorism (SÖ 2010:35) – artikel 20
8. Förenta nationernas konvention den 14 september 2005 för bekämpande av nukleär terrorism (SÖ 2014:10) – artikel 15
9. Tilläggsprotokollet den 22 oktober 2015 till Europarådets konvention om förebyggande av terrorism (prop. 2017/18:174) – artikel 9

9 § tredje stycket första meningen

1. Europeisk utlämningskonvention den 13 december 1957 (SÖ 1959:65) – artikel 12.2 a och 26.1
2. Fördrag den 20 mars 1973 med Australien om utlämning (SÖ 1974:3) och
   - protokoll den 6 september 1985 med ändring av fördraget (SÖ 1985:64) – nya lydelsen av artikel VII, punkt 2 i fördraget genom artikel 2 i protokollet,
   - protokoll den 11 maj 1989 med ändring i fördraget (SÖ 1989:49) – nya lydelsen av artikel V, punkt f (ii) i fördraget genom artikel 1 i protokollet
3. Avtal den 15 februari 2000 med Kanada om utlämning (SÖ 2001:42) – artikel 7
4. Avtal om utlämning mellan Sverige och Amerikas förenta stater, konsoliderad version den 16 december 2004 (SÖ 2010:5) – artikel X

9 § tredje stycket andra meningen

1. Andra tilläggsprotokollet den 17 mars 1978 till europeisk utlämningskonvention (SÖ 1979:13) – artikel 3

10 § tredje stycket

Särskilt avtal om utlämning som Sverige slutit med annan stat:

1. Konvention den 24 oktober 1961 om utlämning mellan Sverige och Amerikas förenta stater (SÖ 1963:17) med tilläggskonvention den 14 mars 1983 (SÖ 1984:34), konsoliderad version den 16 december 2004 (SÖ 2010:5)
2. Fördrag den 20 mars 1973 med Australien om utlämning (SÖ 1974:3) och tilläggsprotokoll (SÖ 1985:64 och SÖ 1989:49)
3. Avtal den 15 februari 2000 med Kanada om utlämning (SÖ 2001:42)

12 a §

1. Avtal den 15 februari 2000 med Kanada om utlämning (SÖ 2001:42) – artikel 17.1 c

Internationella överenskommelser som avses i förordningen (1982:306) med vissa bestämmelser om utlämning för brott till Sverige

5 b § första stycket

1. Avtal den 15 februari 2000 med Kanada om utlämning (SÖ 2001:42) – artikel 17.1 c.

Internationella överenskommelser som avses i lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål

1 kap. 5 § andra stycket

1. Konvention den 1 juni 1990 om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna (SÖ 1998:49) – artikel 49
2. Konvention den 17 december 1997 om bekämpande av bestickning av utländska offentliga tjänstemän i internationella affärsförbindelser (SÖ 1999:33) – artikel 9
3. Konvention den 29 maj 2000 om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål mellan Europeiska unionens medlemsstater (SÖ 2005:42) – artikel 3
4. Andra tilläggsprotokollet den 8 november 2001 till den europeiska konventionen om ömsesidig rättslig hjälp (SÖ 2014:6) – artikel 1
5. Avtal den 26 oktober 2004 om samarbete mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Schweiziska edsförbundet, å den andra, om bekämpande av bedrägerier och annan olaglig verksamhet som skadar deras finansiella intressen (SÖ 2008:17) – artikel 26
6. Avtal den 17 december 2001 om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål mellan Sverige och Amerikas förenta stater, konsoliderad version den 16 december 2004 (SÖ 2010:16) – artikel 2

2 kap. 3 §

1. Europeisk konventionen den 20 april 1959 om inbördes rättshjälp i brottmål (SÖ 1968:15) – artikel 24
2. Andra tilläggsprotokollet den 8 november 2001 till den europeiska konventionen om ömsesidig rättslig hjälp (SÖ 2014:6) – artikel 6 (ny lydelse av artikel 24 i konventionen) samt artikel 18 och 19
3. Konvention av den 29 maj 2000 om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål mellan Europeiska unionens medlemsstater (SÖ 2005:42) – artikel 24
4. Avtal den 17 december 2001 om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål mellan Sverige och Amerikas förenta stater, konsoliderad version den 16 december 2004 (SÖ 2010:16) – artikel 2 och 18a
5. Avtal den 15 december 2009 mellan Europeiska unionen och Japan om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål (EUT L 39, 12.2.2010, s. 20) – artikel 6
6. Avtal den 28 november 2013 mellan Sverige och Folkrepubliken Kinas administrativa region Hongkong beträffande ömsesidig rättslig hjälp i brottmål – artikel 2

2 kap. 6 § andra stycket

1. Europeisk konvention den 20 april 1959 om inbördes rättshjälp i brottmål (SÖ 1968:15 och SÖ 2000:41) – artikel 15.2–15.5
2. Andra tilläggsprotokollet den 8 november 2001 till den europeiska konventionen om ömsesidig rättslig hjälp (SÖ 2014:6) – artikel 4 (ny lydelse av artikel 15 i konventionen)
3. Konvention den 8 november 1990 om penningtvätt, efterforskning, beslag och förverkande av vinning av brott (SÖ 1996:19) – artikel 24
4. Straffrättslig konvention den 27 januari 1999 om korruption (SÖ 2004:15) – artikel 30
5. Europarådets konvention den 16 maj 2005 om penningtvätt, efterforskning, beslag och förverkande av vinning av brott och om finansiering av terrorism (SÖ 2014:11) – artikel 34 och 49

2 kap. 14 § andra stycket 1 och tredje stycket

1. Europeisk konvention den 27 januari 1977 om bekämpande av terrorism (SÖ 1977:12) – artikel 8
2. Förenta nationernas konvention den 20 december 1988 mot olaglig hantering av narkotika och psykotropa ämnen (SÖ 1991:41) – artikel 3
3. Förenta nationernas konvention den 15 december 1997 om bekämpande av bombattentat av terrorister (SÖ 2001:22) – artikel 11
4. Andra protokollet den 26 mars 1999 till Haagkonventionen om skydd av kulturegendom i händelse av väpnad konflikt (prop. 2016/17:109) – artikel 20
5. Förenta nationernas konvention den 9 december 1999 om bekämpande av finansiering av terrorism (SÖ 2002:44) – artikel 14
6. Europarådets konvention den 16 maj 2005 om förebyggande av terrorism (SÖ 2010:35) – artikel 20
7. Förenta nationernas konvention den 14 september 2005 för bekämpande av nukleär terrorism (SÖ 2014:10) – artikel 15
8. Tilläggsprotokollet den 22 oktober 2015 till Europarådets konvention om förebyggande av terrorism (prop. 2017/18:174) – artikel 9

2 kap. 14 § andra stycket 2–4 och tredje stycket

Bestämmelserna i 2 kap. 14 § andra stycket 2–4 gäller inte om ett avslag skulle strida mot en internationell överenskommelse som är bindande för Sverige och den ansökande staten. Ett avslag med stöd av någon av de aktuella vägransgrunderna måste således finna stöd i den internationella överens­kommelse som tillämpas i det enskilda fallet.

3 kap. 1 § första stycket

1. Europeisk konvention den 20 april 1959 om inbördes rättshjälp i brottmål (SÖ 1968:15) – artikel 3 och 14
2. Första tilläggsprotokollet den 17 mars 1978 till den europeiska konventionen om inbördes rättshjälp i brottmål (SÖ 1979:12) – artikel 4 (ny lydelse av artikel 22.2 i konventionen)
3. Andra tilläggsprotokollet den 8 november 2001 till den europeiska konventionen om ömsesidig rättslig hjälp (SÖ 2014:6) – artikel 9 och 10
4. Förenta nationernas konvention den 20 december 1988 mot olaglig hantering av narkotika och psykotropa ämnen (SÖ 1991:41) – artikel 7
5. Överenskommelse den 14 december 1989 mellan Sverige och Storbritannien och Nordirland om tvångsåtgärder och förverkande avseende vinning av brott (SÖ 1992:5) – artikel 6
6. Konvention den 8 november 1990 om penningtvätt, efterforskning, beslag och förverkande av vinning av brott (SÖ 1996:19) – artikel 27
7. Avtal den 18 december 1998 med Australien om inbördes rättshjälp i brottmål (SÖ 2001:47) – artikel 5 och 10
8. Avtal den 15 februari 2000 med Kanada om inbördes rättshjälp i brottmål (SÖ 2001:43) – artikel 11
9. Konvention den 29 maj 2000 om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål mellan Europeiska unionens medlemsstater (SÖ 2005:42) – artikel 10, 11, 18 och 20
10. Protokoll den 16 oktober 2001 till konventionen om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål mellan Europeiska unionens medlemsstater (SÖ 2005:43) – artikel 1–3 och 6
11. Förenta nationernas konvention den 15 november 2000 mot gränsöverskridande organiserad brottslighet (SÖ 2004:21) – artikel 18
12. Förenta nationernas konvention den 31 oktober 2003 mot korruption (SÖ 2007:44) – artikel 46
13. Avtal den 26 oktober 2004 om samarbete mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Schweiziska edsförbundet, å den andra, om bekämpande av bedrägerier och annan olaglig verksamhet som skadar deras finansiella intressen (SÖ 2008:17) – artikel 32
14. Avtal den 17 december 2001 om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål mellan Sverige och Amerikas förenta stater, konsoliderad version den 16 december 2004 (SÖ 2010:16) – artikel 4 och 18a
15. Europarådets konvention den 16 maj 2005 om penningtvätt, efterforskning, beslag och förverkande av vinning av brott och om finansiering av terrorism (SÖ 2014:11) – artikel 37
16. Avtal den 15 december 2009 mellan Europeiska unionen och Japan om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål (EUT L 39, 12.2.2010, s. 20) – artikel 8
17. Avtal den 28 november 2013 mellan Sverige och Folkrepubliken Kinas administrativa region Hongkong beträffande ömsesidig rättslig hjälp i brottmål – artikel 5

3 kap. 2 § andra stycket

1. Europeisk konventionen den 20 april 1959 om inbördes rättshjälp i brottmål (SÖ 1968:15) – artikel 15.2–15.5
2. Andra tilläggsprotokollet den 8 november 2001 till den europeiska konventionen om ömsesidig rättslig hjälp (SÖ 2014:6) – artikel 4 (ny lydelse av artikel 15 i konventionen)
3. Konvention den 1 juni 1990 om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna (SÖ 1998:49) – artikel 53
4. Konvention den 8 november 1990 om penningtvätt, efterforskning, beslag och förverkande av vinning av brott (SÖ 1996:19) – artikel 24
5. Straffrättslig konvention den 27 januari 1999 om korruption (SÖ 2004:15) – artikel 30
6. Konvention den 29 maj 2000 om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål mellan Europeiska unionens medlemsstater (SÖ 2005:42) – artikel 6
7. Protokoll den 16 oktober 2001 till konventionen om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål mellan Europeiska unionens medlemsstater (SÖ 2005:43) – artikel 6
8. Avtal den 26 oktober 2004 om samarbete mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Schweiziska edsförbundet, å den andra, om bekämpande av bedrägerier och annan olaglig verksamhet som skadar deras finansiella intressen (SÖ 2008:17) – artikel 27
9. Europarådets konvention den 16 maj 2005 om penningtvätt, efterforskning, beslag och förverkande av vinning av brott och om finansiering av terrorism (SÖ 2014:11) – artikel 34

4 kap. 9 § tredje stycket

1. Konvention den 29 maj 2000 om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål mellan Europeiska unionens medlemsstater (SÖ 2005:42) – artikel 11

4 kap. 13 §

1. Konvention den 29 maj 2000 om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål mellan Europeiska unionens medlemsstater (SÖ 2005:42) – artikel 10
2. Förenta nationernas konvention den 15 november 2000 mot gränsöverskridande organiserad brottslighet (SÖ 2004:21) – artikel 18
3. Förenta nationernas konvention den 31 oktober 2003 mot korruption (SÖ 2007:44) – artikel 46
4. Avtal den 17 december 2001 om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål mellan Sverige och Amerikas förenta stater, konsoliderad version den 16 december 2004 (SÖ 2010:16) – 18c
5. Avtal den 15 december 2009 mellan Europeiska unionen och Japan om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål (EUT L 39, 12.2.2010, s. 20) – artikel 16
6. Avtal den 28 november 2013 mellan Sverige och Folkrepubliken Kinas administrativa region Hongkong beträffande ömsesidig rättslig hjälp i brottmål – artikel 10

4 kap. 26 c § första stycket

1. Konvention den 29 maj 2000 om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål mellan Europeiska unionens medlemsstater (SÖ 2005:42) – artikel 20

5 kap. 1–3 §§

1. Förenta nationernas konvention den 20 december 1988 mot olaglig hantering av narkotika och psykotropa ämnen (SÖ 1991:41) – artikel 7
2. Överenskommelse den 14 december 1989 mellan Sverige och Storbritannien och Nordirland om tvångsåtgärder och förverkande avseende vinning av brott (SÖ 1992:5) – artikel 5
3. Konvention den 1 juni 1990 om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna (SÖ 1998:49) – artikel 50
4. Konvention den 8 november 1990 om penningtvätt, efterforskning, beslag och förverkande av vinning av brott (SÖ 1996:19) – artikel 32
5. Avtal den 18 december 1998 med Australien om inbördes rättshjälp i brottmål (SÖ 2001:47) – artikel 7 och 8
6. Avtal den 15 februari 2000 med Kanada om inbördes rättshjälp i brottmål (SÖ 2001:43) – artikel 5 och 14
7. Konvention den 29 maj 2000 om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål mellan Europeiska unionens medlemsstater (SÖ 2005:42) – artikel 7, 20 och 23
8. Andra tilläggsprotokollet den 8 november 2001 till den europeiska konventionen om ömsesidig rättslig hjälp (SÖ 2014:6) – artikel 26
9. Förenta nationernas konvention den 15 november 2000 mot gränsöverskridande organiserad brottslighet (SÖ 2004:21) – artikel 18
10. Förenta nationernas konvention den 31 oktober 2003 mot korruption (SÖ 2007:44) – artikel 46
11. Avtal den 26 oktober 2004 om samarbete mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Schweiziska edsförbundet, å den andra, om bekämpande av bedrägerier och annan olaglig verksamhet som skadar deras finansiella intressen (SÖ 2008:17) – artikel 5, 36 och 37
12. Avtal den 17 december 2001 om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål mellan Sverige och Amerikas förenta stater, konsoliderad version den 16 december 2004 (SÖ 2010:16) – artikel 7, 8, 16 och 17
13. Europarådets konvention den 16 maj 2005 om förebyggande av terrorism (SÖ 2010:35) – artikel 22
14. Europarådets konvention den 16 maj 2005 om penningtvätt, efterforskning, beslag och förverkande av vinning av brott och om finansiering av terrorism (SÖ 2014:11) – artikel 42
15. Avtal den 15 december 2009 mellan Europeiska unionen och Japan om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål (EUT L 39, 12.2.2010, s. 20) – artikel 13, 14 och 26
16. Avtal den 28 november 2013 mellan Sverige och Folkrepubliken Kinas administrativa region Hongkong beträffande ömsesidig rättslig hjälp i brottmål – artikel 8 och 17

5 kap. 5, 7 och 8 §§

1. Europeisk konvention den 20 april 1959 om inbördes rättshjälp i brottmål (SÖ 1968:15) – artikel 11 och 12
2. Andra tilläggsprotokollet den 8 november 2001 till den europeiska konventionen om ömsesidig rättslig hjälp (SÖ 2014:6) – artikel 13 och 14
3. Förenta nationernas konvention den 20 december 1988 mot olaglig hantering av narkotika och psykotropa ämnen (SÖ 1991:41) – artikel 7
4. Förenta nationernas konvention den 15 december 1997 om bekämpande av bombattentat av terrorister (SÖ 2001:22) – artikel 13
5. Avtal den 18 december 1998 med Australien om inbördes rättshjälp i brottmål (SÖ 2001:47) – artikel 14
6. Förenta nationernas konvention den 9 december 1999 om bekämpande av finansiering av terrorism (SÖ 2002:44) – artikel 16
7. Avtal den 15 februari 2000 med Kanada om inbördes rättshjälp i brottmål (SÖ 2001:43) – artikel 9
8. Förenta nationernas konvention den 15 november 2000 mot gränsöverskridande organiserad brottslighet (SÖ 2004:21) – artikel 18
9. Konvention den 29 maj 2000 om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål mellan Europeiska unionens medlemsstater (SÖ 2005:42) – artikel 9
10. Förenta nationernas konvention den 31 oktober 2003 mot korruption (SÖ 2007:44) – artikel 46
11. Avtal den 17 december 2001 om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål mellan Sverige och Amerikas förenta stater, konsoliderad version den 16 december 2004 (SÖ 2010:16) – artikel 11 och 12
12. Förenta nationernas konvention den 14 september 2005 för bekämpande av nukleär terrorism (SÖ 2014:10) – artikel 17
13. Avtal den 15 december 2009 mellan Europeiska unionen och Japan om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål (EUT L 39, 12.2.2010, s. 20) – artikel 23 och 24.
14. Avtal den 28 november 2013 mellan Sverige och Folkrepubliken Kinas administrativa region Hongkong beträffande ömsesidig rättslig hjälp i brottmål – artikel 16