Sagerska huset och Harpsund
Uppdaterad
Statens fastighetsverk förvaltar Sagerska huset och Harpsund som är statsministerns tjänstebostäder. Både Sagerska huset och Harpsund är statliga byggnadsminnen enligt förordningen om statliga byggnadsminnen (1988:1229).
Sagerska huset
Sagerska huset fick sitt namn av familjen Sager som i cirka 100 år bodde i fastigheten på Strömgatan. Leo Sager, son till första ägaren, testamenterade vid sin bortgång Sagerska huset till katolska kyrkan med villkoret att hans hustru Vera Sager fick bo kvar livet ut.
Staten förvärvade Sagerska huset från katolska kyrkan 1989 för att användas som tjänstebostad för statsministern, primärt av säkerhetsskäl.
Statens fastighetsverk (SFV) ansvarar för underhåll av Sagerska huset samt att det har en inredning som är anpassad efter statsministerns behov och för att användas till representation.
Harpsund
Harpsund testamenterades år 1952 till staten av affärsmannen Carl August Wicander. Ändamålet med donationen är att statsministern ska använda Harpsund både för sin egen del och för att där kunna ta emot svenska och utländska gäster. Harpsund används idag för representation, arbete, regeringskonferenser och rekreation.
Wicanders testamente är vägledande för förvaltningen av Harpsund. Möblering och övrig inredning tar hänsyn till byggnadernas kulturhistoriska värden och den byggnads- och inredningsstil som präglar Harpsund. Harpsundsnämnden har hand om driften av jord- och skogsbruket medan SFV förvaltar byggnaderna, trädgården och parken.
Tjänstebostad och förmånsbeskattning
Sagerska huset är statsministerns tjänstebostad. I inkomstskattelagen (1999:1229, 11 kap, 10 §) finns en bestämmelse som innebär att statsministerns förmån av tjänstebostad som följer med ämbetet inte är skattepliktig om statsministern dessutom disponerar en privat bostad.
X