Regeringens och svenska myndigheters arbete för att skydda de allmänna valen 2026 mot otillbörlig påverkan

Det säkerhetspolitiska läget, den snabba tekniska utvecklingen och erfarenheter från andra val i Europa gör dock att det är angeläget att stärka motståndskraften mot otillbörlig påverkan från främmande makt inför de allmänna valen den 13 september 2026.

Regeringen och svenska myndigheter genomför nu ett omfattande arbete för att skydda de svenska valen 2026.

Arbete för att identifiera risker och hot 

• Flera myndigheter arbetar med hot- och riskbedömningar inför de allmänna valen 2026. För att säkerställa att valrörelsen genomförs säkert och utan otillbörlig påverkan arbetar Säkerhetspolisen kontinuerligt med att inhämta och analysera underrättelser och avvärja hot. Det görs i samverkan med svenska myndigheter och internationella partners.
• I Sverige har Säkerhetspolisen en nära samverkan med bland andra Polismyndigheten, Försvarsunderrättelsemyndigheterna, Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF), Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)* och Valmyndigheten.
• MPF arbetar aktivt med analys av vilka lärdomar som kan dras från andra val i Europa för att förbättra möjligheten att tidigt upptäcka eventuella försök till valpåverkan mot det svenska valet.

Myndighetssamverkan i ett nationellt valnätverk 

• I propositionen Säkerhet och tillgänglighet vid val (prop. 2024/25:181) föreslås ändringar i vallagen (2005:837) som syftar till stärkt säkerhet och tillgänglighet vid val. Riksdagen har beslutat om förslagen och den nya lagstiftningen träder i kraft den 1 december 2025. Det innebär bland annat att Valmyndigheten ges ett uttryckligt ansvar att stödja och samordna arbetet med att skydda val. Det innebär även att länsstyrelserna, kommunerna och de utlandsmyndigheter som har inrättat röstningslokaler skyndsamt ska rapportera incidenter som kan påverka genomförandet av val till Valmyndigheten.
• Valmyndigheten organiserar ett permanent nationellt valnätverk tillsammans med ansvariga myndigheter för att skydda valen. I valnätverket ingår Säkerhetspolisen, Polismyndigheten, MPF, MSB*, Nationellt cybersäkerhetscentrum (NCSC) och länsstyrelserna. I valnätverket sker kunskaps- och erfarenhetsutbyte, samverkan och operativ samordning inför, under och efter valgenomförandet.   

Insatser för att stärka samhällets motståndskraft mot otillbörlig påverkan

• MPF genomför kommunikationsinsatser för att höja allmänhetens medvetenhet om riskerna med otillbörlig påverkan inför valen och stärka befolkningens motståndskraft.
• MPF genomför tillsammans med Valmyndigheten utbildningar för kommuner och länsstyrelser i syfte att öka deras motståndskraft mot otillbörlig påverkan i samband med valen.
• Säkerhetspolisen, MPF och NCSC kommer genom kunskapshöjande insatser att erbjuda stöd till samtliga riksdagspartier med att identifiera och hantera otillbörlig valpåverkan.
• MPF har ett internationellt samarbete både bilateralt och inom ramen för bland annat EU och Nato där de löpande delar information, analyser och lärdomar om motåtgärder mot otillbörlig påverkan med andra länder.

Informationsinsatser för att stärka kunskapen om Sveriges valsystem 

• Valmyndigheten informerar löpande allmänheten om valsystemet och var, när och hur röstningen går till, i syfte att förebygga spridande av missuppfattningar om valförfarandet och för att motverka vilseledande och falsk information.

Ökad trygghet och säkerhet i samband med valen

• Polismyndigheten har upprättat en nationell särskild händelse inför valåret. Polismyndigheten arbetar bland annat med att hantera ordningsstörningar, allmänna sammankomster och hot mot förtroende valda. Myndigheten arbetar kontinuerligt med omvärldsanalys och följer den digitala miljön.
• Polismyndigheten kommer att bemanna ett särskilt telefonnummer som förtroendevalda kan ringa för att anmäla brott eller ta upp frågor kopplade till trygghet och säkerhet. 
• Regeringen för dialog med samtliga riksdagspartier om trygghet, säkerhet och riskerna med otillbörlig påverkan inför valen 2026. Under våren kommer också ett gemensamt partiledarmöte genomföras där Säkerhetspolisen, MPF och Valmyndigheten föredrar sina lägesbedömningar.

Stärkt cybersäkerhet

• Regeringen har gett NCSC i uppdrag att stödja relevanta aktörer i frågor om cybersäkerhet inför, under och efter valen. Det nationella cybersäkerhetscentret ska upprätta en läges- och hotbildsbedömning, identifiera och delge relevanta riskreducerande åtgärder samt tillsammans med andra myndigheter erbjuda operativt stöd. Regeringsuppdraget innebär att NCSC:s stöd till cybersäkerhetsarbetet tydliggörs och förstärks inför valen 2026.
• Regeringen kommer bjuda in samtliga riksdagspartier till en genomgång som leds av NCSC för att presentera en samlad cyberhotbild och presentera åtgärdsförslag om hur partiernas cybersäkerhet kan stärkas. 

Stärkt medie- och informationskunnighet och kunskap om AI

• Regeringen har gett Mediemyndigheten i uppdrag att genomföra en nationell satsning för stärkt medie- och informationskunnighet. Under 2025 förstärktes uppdraget för att öka kunskapen om AI. Insatserna ska bidra till att öka samhällets beredskap och motståndskraft mot desinformation. Mediemyndigheten lanserade under hösten en grundutbildning för alla om medie- och informationskunnighet och senare även om AI. Utbildningen kommer även tillhandahållas på engelska och arabiska.

Arbete för att motverka spridning av falsk och vilseledande information på sociala medie-plattformar 

• Post- och telestyrelsen (PTS) och MPF för en kontinuerlig dialog med de stora plattformsföretagen om hur aktörerna tillsammans kan säkerställa korrekt information om valen och bidra till att minska spridningen av falskt och vilseledande innehåll på de stora plattformarna.
• PTS och Mediemyndigheten informerar bland annat om EU-förordningen om digitala tjänster (DSA) som syftar till att skapa en tryggare onlinemiljö genom stärkta krav på leverantörer av förmedlingstjänster hantering av olagligt innehåll och skadlig verksamhet. Bland annat i fråga om transparens, möjligheter att anmäla innehåll, samt genom att begränsa spridningen av desinformation. På PTS webbplats finns exempelvis information om vilka möjligheter användare har för att anmäla olagligt innehåll. På Mediemyndighetens webbplats finns mer information om den aktuella EU-förordningen.  

* Se faktaruta nedan