Sverige stödjer det iranska folkets krav på mänskliga rättigheter

De senaste månaderna har iranska myndigheter återkommande använt övervåld mot fredliga demonstranter. MR-organisationer uppger att ca 450 personer har dödats, många fler sårats och fler än 18 000 gripits. Flera personer har avrättats för handlingar kopplade till protesterna, något som Sverige och EU med full kraft fördömt. Sverige och övriga EU motsätter sig dödsstraffet alltid, överallt och oavsett omständigheter.

Europeiska rådet diskuterade ett koordinerat EU-uppkallande av iranska ambassadörer under sitt möte den 15 december 2022. Sverige agerade tidigt genom att kalla upp den iranska Stockholmsambassadören i mellandagarna för att framföra Sveriges och EU:s tydliga fördömande av dödsdomar och avrättningar kopplat till protesterna.

Sverige och EU ställer krav på utredning och ansvarsutkrävande

Regeringen ser mycket allvarligt på situationen, vilket kontinuerligt framförs i kontakter med iranska företrädare på olika nivåer. Det har bland annat framförts i direkta samtal på ministernivå. Irans ambassad i Stockholm, liksom Sveriges ambassad i Teheran, är viktiga kanaler för att framföra budskap om hur Sverige ser på utvecklingen i Iran och för att fortsätta ta till vara svenska intressen. I Utrikesdepartementets kontakter med den iranska ambassadören tas en mängd frågor upp, inklusive den pågående händelseutvecklingen i Iran.

EU:s 27 medlemsländer har även gemensamt uttryckt krav på ansvarsutkrävande och på en trovärdig utredning av Mahsa Jina Aminis död och det dödliga våldet mot demonstranter.

EU:s utrikesministrar har återkommande behandlat frågan om den allvarliga utvecklingen i Iran vid sina möten i rådet för utrikes frågor, senast den 20 februari. Vid mötet i december 2022 skedde en mer omfattande särskild diskussion. Detta efter att Sverige med stöd av andra medlemsstater drivit på för att föra upp frågan på dagordningen. Vid decembermötet antogs nya rådsslutsatser om Iran, som tydligt fastlägger och uppdaterar EU:s Iranpolitik och syn på situationen:

Iran – Rådet godkänner slutsatser - på Europeiska rådets webbplats

– När hela EU-kretsen agerar gemensamt får budskapen ännu större tyngd. Vi anser att EU är den mest effektiva plattformen för detta arbete och vi är pådrivande vad gäller fördömandet och konkreta sanktioner, säger utrikesminister Tobias Billström.

Under våren 2023 är Sverige ordförande i EU. Under tiden för ordförandeskapet verkar regeringen för att stödja en stark, sammanhållen och framåtlutad EU-linje avseende Iran.

Sanktioner mot Iran

EU har sedan 2011 sanktioner mot Iran med anledning av kränkningar av mänskliga rättigheter.  EU har kontinuerligt infört ytterligare sanktionslistningar med anledning av de senaste månadernas händelseutveckling, genom nya sanktionsbeslut i oktober, november och december 2022 samt i januari och februari i år. Sanktionerna är riktade mot personer och institutioner som bär ett ansvar för våldet mot demonstranter, inklusive höga politiker och tjänstemän och delar av polis, säkerhetstjänst och revolutionsgardet. Sverige har aktivt stött denna process. Sanktionerna består bland annat av inreseförbud i EU och frysning av tillgångar i EU. Tillsammans med övriga EU ser Sverige kontinuerligt över de verktyg som finns för att bemöta den fortsatta utvecklingen i Iran, inklusive  ytterligare sanktionslistningar.

Specialsession i MR-rådet

Den 24 november 2022 höll FN:s råd för mänskliga rättigheter en specialsession med fokus på ansvarsutkrävande för våldet och övergreppen i Iran, vilket Sverige stödde. Vid mötet beslutade rådet att upprätta en oberoende undersökningsmekanism (Fact-Finding Mission) för att undersöka Irans agerande i samband med protesterna.

Sverige, tillsammans med de övriga nordiska och baltiska länderna, uttryckte under mötet vårt starka stöd för denna mekanism.