Sanktioner mot terrorism
Här finns information om sanktioner mot terrorism.
FN:s sanktionsregim 1267/1989/2253
Sanktionsregimen inrättades genom FN:s säkerhetsrådsresolution 1267 (1999), med syfte att införa restriktiva åtgärder mot talibanregimen i Afghanistan. De restriktiva åtgärderna kom att utvecklas ytterligare genom ett antal efterföljande resolutioner till att framförallt omfatta sanktioner riktade mot Usama bin Ladin, talibanerna, al-Qaida samt mot personer, grupper, företag och enheter som har samröre med dem. Efter antagande av resolution 1989 (2011) delades åtgärderna upp, varefter de som gällde i förhållande till al-Qaida kom att regleras i den därefter benämnda 1267-/1989-regimen (sanktionerna mot talibanerna lades i en egen sanktionsregim, se under sanktioner mot Afghanistan). I december 2015 utökades 1267-regimen genom säkerhetsrådsresolution 2253 (2015) till att även omfatta ISIL (Da'esh) och benämns därför även 1269/1989/2253-regimen. För att kontrollera att sanktionerna efterlevs har FN bildat 1267/1989/2253-kommittén, som har fått i uppdrag att upprätta en lista över dem som sanktionerna riktas mot. I kommittén deltar samtliga säkerhetsrådets medlemmar.
Säkerhetsrådet har efterhand genom olika resolutioner tagit fram närmare definitioner av de kriterier som FN använder. Genom resolution 1617 (2005) framgår de definitioner som används för listning, rätt till humanitära undantag avseende resor och frysta tillgångar, högre krav på beslutsunderlaget för listningsbeslut och en procedur för att begära avlistning. Genom resolution 1822 (2008) beslöts att en total översyn av äldre listningar skulle ske samt att kortfattade motiveringar skulle publiceras för alla listningar. Översynen genomfördes till sommaren 2010, och en översyn ska därefter ske regelbundet av de listade. Genom resolution 2253 (2015) utökades bland annat kriterierna ytterligare. I juli 2017 antog säkerhetsrådet resolution 2368 (2017) som bekräftade gällande åtgärd i form av frysning av finansiella tillgångar, reserestriktioner och vapenembargo gentemot individer och enheter på sanktionslistan.
Säkerhetsrådet beslutade genom resolution 1730 (2006) att inrätta en kontaktpunkt för avlistning, s.k. focal point for de-listing, i FN-sekretariatet. Denna gav enskilda en möjlighet att vända sig direkt till FN för att begära avlistning i stället för att gå via sin regering. Kontaktpunkten gäller alla sanktionsregimer utom 1267-regimen. Kontaktpunkten för 1267-regimen ersattes av en ombudsperson genom resolution 1904 (2009). Ombudspersonen ska i avlistningsärenden fungera som en kontaktkanal mellan den listade och sanktionskommittén och ska självständigt inhämta information om ärendet som sedan presenteras inför kommittén som tar beslut. Genom resolution 1989 (2011) har ombudspersonen också givits rätten att rekommendera sanktionskommittén i avlistningsärenden. Mandatet har successivt förstärkts, senast genom resolution 2083 (2012). Resolution 2368 (2017) har förlängt mandatet för ombudspersonen till och med december 2021. Betydande steg har tagits mot stärkt rättssäkerhet de senaste tio åren, men sanktionerna gäller fortsatt utan begränsning i tiden och det saknas fortfarande garantier för en oberoende omprövning på FN-nivån av säkerhetsrådets listningsbeslut.
Information om 1267-regimen återfinns lättast på FN:s säkerhetsråds webbplats. Se under externa länkar. Där finns också FN:s så kallade konsoliderade lista som upptar de personer, grupper, företag och enheter som för närvarande finns listade. På webbplatsen publiceras också beslut om nya listningar respektive avlistningar.
Sverige har varit aktivt när det gäller att förbättra FN:s procedurer. Regeringen prioriterar arbetet med att ge tillfredsställande rättssäkerhet i 1267-systemet, inklusive stärkta möjligheter till omprövning av säkerhetsrådets beslut.
Vänligen se EU:s sanktionskarta och EUR-Lex för uppdaterad information om gällande rättsakter.
1267/1989/2253-regimen i EU
Gällande restriktiva åtgärder i FN har för EU:s del över tid genomförts genom antagandet av ett antal gemensamma ståndpunkter och regleras i dagsläget i beslut (GUSP) 2016/1693. Åtgärderna är till sin natur riktade och innefattar vapenembargo, frysning av tillgångar och reserestriktioner i förhållande till av 1267/1989/2253-kommittén i FN listade personer, grupper, företag och enheter. EU har även infört autonoma sanktioner mot ISIL (Da'esh) och al-Qaida genom beslut (GUSP) 2016/1693, dvs. möjlighet att självständigt besluta om listningar utan föregående FN-beslut. EU kan därmed besluta om listningar av fysiska – och i förekommande fall juridiska – personer, dels utifrån kriterier som speglar FN:s samt dels enligt vissa egna tillkommande kriterier. EU kan självständigt lista personer som på närmare angivna sätt är associerade med ISIL (Da'esh), al-Qaida eller någon sammanslutning med närmare anknytning till dessa organisationer. Det är också möjligt för EU att lista på grundval av allvarliga övergrepp mot mänskliga rättigheter för ISILs (Da'esh), al-Qaidas eller därmed associerades räkning. Listning kan också ske utifrån bland annat handel med, eller resor i syfte att lämna stöd till, dessa organisationer. Vidare kan listningar göras av personer som offentligt uppmanar till handlingar till stöd för dessa organisationer på ett sådant sätt att det innebär fara för att terroristhandlingar kan begås. Genom rådsbeslut har de autonoma sanktionerna mot ISIL (Da'esh) och al-Qaida förlängts.
Under intryck dels från både krav från EU:s domstolar på bättre EU-procedurer för att tillgodose den listades rätt till försvar och de av resolution 1822 (2008) förändrade procedurerna i FN:s sanktionskommitté har procedurer utvecklats för utfärdande av motiveringar på grundval av FN:s motivering, underrättelse till den listade samt översyn av EU:s listningsbeslut i fall att den listade anför invändningar mot motivering och listning. EU:s listningsbeslut kan dessutom överklagas till EU:s domstolar.
FN:s särskilda regelverk för avveckling av frysningen av Usama bin Ladens tillgångar har av EU förts in genom rådsförordning 596/2013. Rådsförordningar är direkt tillämpliga och bindande i EU:s medlemsstater och innehåller en lista över dem som träffas av sanktionerna till följd av FN:s sanktionskommittés beslut. EU:s lista ska inom 48 timmar uppdateras om en ändring sker i FN:s lista.
Vänligen se EU:s sanktionskarta och EUR-Lex för uppdaterad information om gällande rättsakter.
FN:s sanktionsregim 1373
Sanktionsregimen infördes genom resolution 1373 (2001), som antogs enhälligt av FN:s säkerhetsråd den 28 september 2001. Regimen instiftades till följd av 11 september-attackerna. Sanktionerna riktas mot personer, grupper och enheter som anses inblandade i terrorism, utöver dem som omfattas av 1267-regimen. FN har i detta fall överlåtit åt medlemsländerna själva att peka ut vilka som ska träffas av sanktionerna.
1373-regimen innehåller bestämmelser om frysning av tillgångar och förbud mot att tillgängliggöra tillgångar för personer och grupper som misstänks för att begå, försöka begå, delta i eller underlätta terroristhandlingar. Regimen omfattar också en bestämmelse om ett utökat informationsutbyte och polissamarbete mellan FN:s medlemsländer beträffande de sanktionslistade.
För denna regim har FN bildat sanktionskommittén Counter-Terrorism Committee (CTC) vars uppgift är att övervaka genomförandet av resolution 1373 (2001). I kommittén deltar samma länder som är medlemmar i säkerhetsrådet.
Vänligen se EU:s sanktionskarta och EUR-Lex för uppdaterad information om gällande rättsakter.
1373-regimen i EU
Sanktionsregimen har genomförts av EU-länderna genom ett lagstiftningspaket bestående av de två gemensamma ståndpunkterna 2001/930/GUSP och 2001/931/GUSP samt rådsförordningen 2580/2001.
De personer som ska omfattas av sanktionerna tas upp på listor i bilagor till den gemensamma ståndpunkten 2001/931/GUSP och rådsförordningen. Listorna beslutas enhälligt av ministerrådet och har uppdaterats vid ett antal tillfällen. Dels sker en genomgång av listorna halvårsvis, dels kan enskilda förändringar ske däremellan. Resultatet fastläggs genom nya rådsbeslut och rådsförordningar med ändrade bilagor. Den senaste versionen av listan på ministerrådets webbplats under politikområdet kampen mot terrorismen (se under genvägar längre ner på sidan).
De som omfattas av frysning av tillgångar enligt EU:s regelverk för genomförande av resolution 1373 (2001) ska underrättas om beslutet och ges en tillräckligt detaljerad motivering för att kunna förstå skälen till beslutet. Berörda individer och grupper ska också ges möjlighet att lämna underlag till stöd för en begäran att bli avförd från listan, samt informeras om möjligheten att väcka talan mot rådsbeslutet vid EU-tribunalen.
Ytterligare en åtgärd som stärker rättssäkerheten är att arbetsmetoderna och procedurerna runt EU:s beslut om sanktioner mot terrorism och översyn numera är offentliga.
Hösten 2016 utökades mandaten för den arbetsgrupp (COMET) som förbereder listningar enligt 2001/931/GUSP till att även behandla förslag om autonoma listningar enligt 2016/1693/GUSP.
Vänligen se EU:s sanktionskarta och EUR-Lex för uppdaterad information om gällande rättsakter.
Ansvariga svenska myndigheter
De svenska myndigheter som har utsetts till behöriga myndigheter för sanktioner mot terrorism är:
X