Sanktioner mot Myanmar/Burma

Beskrivning av sanktionerna

Vapenembargo och embargo mot produkter som kan användas för internt förtryck

EU införde 1996 olika typer av sanktioner mot Myanmar/Burma, vilket sedan dess även innefattar ett vapenembargo, samt embargo mot produkter som kan användas för internt förtryck.

Vapenembargot innebär att det råder förbud mot försäljning, leverans m.m. till Myanmar/Burma av vapen och likartad materiel samt utrustning som kan användas för internt förtryck. Det är även förbjudet att lämna tekniskt och finansiellt bistånd med anknytning till sådana produkter. Vissa undantag kan medges, bland annat för humanitärt bruk, för myndigheternas upprätthållande av allmän ordning och säkerhet, eller för användande inom institutionsbyggande eller krisförebyggande åtgärder som utförs av FN eller EU m.m.

I april 2018 infördes ytterligare restriktiva åtgärder mot Myanmar/Burma i form av förbud mot export av produkter med dubbla användningsområden för slutanvändare inom militären och gränspolisen, restriktioner mot export av utrustning för kommunikationsövervakning som kan användas för internt förtryck och restriktioner avseende militärutbildning och militärt samarbete.

Reserestriktioner och frysning av tillgångar

I april 2018 infördes riktade restriktiva åtgärder i form av reserestriktioner och frysning av tillgångar för personer och enheter som tillhör militären eller gränspolisen i Myanmar/Burma som är ansvariga för eller hindrar utredning av allvarliga övergrepp mot mänskliga rättigheter, alternativt är ansvariga för att obstruera tillhandahållande av humanitärt stöd till civila. Även personer och enheter med anknytning till sådana personer kan bli föremål för riktade åtgärder.

I mars 2021 beslutade EU om att utvidga kriterierna för vilka som kan göras till föremål för riktade restriktiva åtgärder till att omfatta fysiska och juridiska personer, enheter eller organ vars handlingar, policyer eller aktiviteter undergräver demokrati och rättsstatsprincipen i Myanmar/Burma, eller som deltar i eller ger stöd till aktiviteter som hotar fred, säkerhet eller stabilitet i Myanmar/Burma eller är ansvariga för att obstruera tillhandahållande av humanitärt stöd till civila, samt fysiska och juridiska personer, enheter eller organ som är associerade med dessa.

EU har vid sju tillfällen sedan militärkuppen den 1 februari 2021 fattat beslut om nya listningar av individer och enheter. De restriktiva åtgärderna gäller nu för sammanlagt 99 personer och 19 enheter. De som är upptagna på förteckningen är föremål för en frysning av tillgångar och ett reseförbud som hindrar dem från att resa in i eller genom EU-ländernas territorier. Dessutom är det förbjudet för enskilda personer och enheter i EU att göra medel tillgängliga för dem som är upptagna på förteckningen. Individer som ingår i listningen är ansvariga för allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter samt underminering av demokrati och rättsstatens principer. 

Relevanta EU-dokument

Sanktionerna infördes genom rådsbeslut 2013/184/GUSP av den 22 april 2013. Sanktionerna har därefter förlängts och samtidigt utökats. De unionsrättsliga delarna av sanktionerna regleras i rådsförordningen (EU) nr 401/2013 som även den ersätter en tidigare förordning.

Sanktionsregimen utökades till följd av statskuppen i februari 2021 genom rådsförordningen (EU) 478/2021, den 22 mars, samt ytterligare utökningar den 19 april genom rådsförordningen (EU) 638/2021.  

Vänligen se EU:s sanktionskarta och EUR-Lex för uppdaterad information om gällande rättsakter

Ansvariga svenska myndigheter

Migrationsverket och Sveriges utlandsmyndigheter är ansvariga för tillämpningen av reserestriktionerna.

Försäkringskassan kan bevilja undantag från frysning av tillgångar hos fysiska personer, dock inte vad gäller rutinmässig förvaltning (se Finansinspektionen).

Kommerskollegium kan bevilja undantag från frysning av tillgångar hos juridiska personer och enheter, dock inte vad gäller rutinmässig förvaltning (se Finansinspektionen).

Inspektionen för strategiska produkter (ISP) behandlar ansökningar om tillstånd och bevilja undantag vad gäller förbud mot utrustning, teknologi och mjukvara som kan användas för internt förtryck.

Finansinspektionen tar emot uppgifter om frysta konton, samt kan bevilja undantag från frysning av tillgångar vad gäller rutinmässig förvaltning.

Bakgrund till sanktionerna

EU införde i oktober 1996 olika typer av sanktioner mot Myanmar/Burma och dess ledning på grund av svåra brister vad gäller demokrati och kränkningar av mänskliga rättigheter. Sanktionerna syftade till att öka trycket mot militärregimen i landet att tillmötesgå det internationella samfundets krav på dessa områden. De riktade sig även mot personer, företag och industrigrenar som genom sin verksamhet direkt eller indirekt utgjorde stöd för regimen. Sanktionerna har årligen förlängts och dessutom reviderats vid ett flertal tillfällen. Omfattningen av åtgärderna utökades därigenom successivt med anledning av bristen på framsteg i fråga om demokratisering och regimens fortsatta kränkningar av de mänskliga rättigheterna.

I april 2011 skedde några mindre justeringar i sanktionerna mot bakgrund av att landet tagit vissa steg mot ett nominellt civilt styre. Ytterligare mindre lättnader vidtogs i februari 2012. Mot bakgrund av den positiva utvecklingen och som en uppmuntran till fortsatta reformer i riktning mot demokrati och respekt för de mänskliga rättigheterna beslutade EU i april 2012 att suspendera merparten av åtgärderna mot Myanmar/Burma, med undantag för förbudet att exportera krigsmateriel m.m. I april 2013 togs beslut att upphäva de delar av sanktionerna som varit suspenderade, eftersom fortsatta steg mot demokratisering tagits. Endast vapenembargot och embargot mot produkter som kan användas för internt förtryck kvarstod därefter och har förlängts årligen.

Till följd av utvecklingen i delstaten Rakhine, flyktingsituationen och de systematiska människorättskränkningar som begåtts av Myanmars/Burmas militär och säkerhetsstyrkor, förlängdes vapenembargot genom ett rådsbeslut den 26 april 2018 (2018/655/GUSP). Utöver en förlängning infördes ett nytt/utökat embargo för vissa produkter med dubbla användningsområden. Detta utökade embargo gäller främst export för militär eller gränspolisiär användning. Ett nytt embargo infördes även för utrustning som kan användas av Myanmars/Burmas regering för övervakning av internet eller telekommunikation och restriktioner infördes för militär träning och militärt samarbete.

Samtidigt infördes resesanktioner och frysning av tillgångar för personer inom militär och gränspolis som anses ansvariga för eller hindra utredning av kränkningar och övergrepp mot mänskliga rättigheter. Dessa kan också ha gjort sig skyldiga till att förhindra humanitärt stöd till civila.

Den 1 februari 2021 genomfördes en statskupp då militären i Myanmar/Burma åter tog makten. Win Myint och statskansler Aung San Suu Kyi tillsammans med ett stort antal politiker, journalister, MR-försvarare och civilsamhällesföreträdare fängslades. Omfattande och fredliga demonstrationer har slagits ned med dödligt våld. Till följd av militärkuppen har EU-gemensamma sanktioner riktats mot ett antal personer inom militären och militärkopplade företag.