Sanktioner med anledning av situationen i Moldavien

Beskrivning av sanktionerna

Reserestriktioner

EU:s medlemsstater ska vidta nödvändiga åtgärder för att förhindra att de personer för vilka de restriktiva åtgärderna tillämpas reser in i eller transiterar genom deras territorier. 

Frysning av tillgångar

Alla penningmedel och ekonomiska resurser som tillhör personer eller enheter som omfattas av de restriktiva åtgärderna ska frysas inom EU. Penningmedel och ekonomiska resurser får inte heller göras tillgängliga till förmån för sådana personer och enheter. Vilka personer och enheter som omfattas av de restriktiva åtgärderna framgår av förteckningen i bilagan till rådsförordningen (se EU:s sanktionskarta och EUR-Lex).

Relevanta EU-dokument

De restriktiva åtgärderna regleras i rådsbeslut 2023/891 som antogs den 28 april 2023.

Vänligen se EU:s sanktionskarta och EUR-Lex för uppdaterad information om gällande rättsakter.

Ansvariga svenska myndigheter

Regeringen har uppdragit åt Finansinspektionen och Kommerskollegium att vara behöriga myndigheter för prövning av olika frågor med anknytning till de restriktiva åtgärderna med anledning av åtgärder som destabiliserar Moldavien.

Finansinspektionen mottar uppgifter om frysta konton och belopp. 

Kommerskollegium kan bevilja tillstånd till frigörande av frysta penningmedel och ekonomiska resurser samt undantag från tillgängliggörandeförbudet.

Bakgrund till sanktionerna

Moldaviens redan utsatta säkerhetsläge försämrades ytterligare efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina den 24 februari 2022. Moldavien har fått utstå ryska destabiliseringsförsök i form av återkommande cyber- och hybridattacker, desinformation samt aktivt ryskt stöd för inrikespolitiska krafter med avsikt att avsätta den moldaviska regeringen. I juni 2022 beviljade Europeiska rådet Moldavien status som kandidatland i EU, vilket ytterligare trappade upp destabiliseringsförsöken mot landet. Moldavien har gjort betydande framsteg i sin reformagenda gällande landets EU-närmandeprocess. Samtidigt har de direkta hoten från externa krafter mot landets stabilitet ökat, vilket ofta syftar till att avleda landet från dess reformväg.

Mot denna bakgrund beslutade EU den 28 april om att införa restriktiva åtgärder mot personer och enheter som destabiliserar Moldavien. Restriktionerna riktar sig mot de som har ansvar för, stödjer, eller deltar i genomförandet av handlingar som undergräver eller hotar demokratin, rättsstatens principer, stabiliteten eller säkerheten i Moldavien, samt personer och enheter som har samröre med dessa.

Beskrivning av sanktionerna

Reserestriktioner

Reserestriktionerna innebär att de personer som omfattas ska förhindras att resa i eller genom EU-medlemsstaternas territorium. Vissa undantag kan medges, till exempel för deltagande i internationella konferenser anordnade av FN eller OSSE.

Observera att gällande sanktionsbeslut innebär att inga personer för närvarande omfattas av reserestriktionerna.

Relevanta EU-dokument

Sanktionerna regleras i rådsbeslut 2010/573/GUSP som antogs den 27 september 2010, med de ändringar som framgår i rådsbesluten 2011/641/GUSP, 2012/170/GUSP och 2012/527/GUSP. Sanktionsbestämmelserna har därefter förlängts varje år.

Vänligen se EU:s sanktionskarta och EUR-Lex för uppdaterad information om gällande rättsakter.

Ansvariga svenska myndigheter

Ansvariga myndigheter för reserestriktioner är Migrationsverket och Sveriges utlandsmyndigheter.

Bakgrund till sanktionerna

Strax före Sovjetunionens sönderfall försökte ledarskapet i området öster om floden Dnjestr bryta sig ur den dåvarande sovjetrepubliken Moldavien. Under våren 1992, då Sovjetunionen brutit samman och Moldavien blivit en självständig stat, trappades konflikten om området upp och våldsamma strider ledde till flera hundra dödade och över 100 000 internflyktingar. Den ryska armén ingrep till stöd för den transnistriska sidan och i juli samma år beslutades om eldupphör. Regeringen i Moldavien har de facto ingen kontroll över utbrytarregionen Transnistrien.

EU:s ministerråd beslöt i februari 2003 att införa sanktioner i form av reserestriktioner mot ledarskapet i utbrytarregionen, med syfte att utöva påtryckning på ledarskapet att ta steg för att nå en lösning på konflikten.

I augusti 2004 utvidgades åtgärderna till att även omfatta ett antal personer som bar ansvaret för en kampanj riktad mot ett antal skolor i Transnistrien som använder det latinska alfabetet. Frågan om val av alfabet är känslig eftersom Moldavien i samband med självständigheten från Sovjetunionen gick över till det latinska alfabetet, medan man i Transnistrien behållit det kyrilliska alfabetet.

Rådet beslöt i februari 2010 att tillfälligt upphäva tillämpningen av sanktionerna, för att uppmuntra ansträngningarna att nå en politisk lösning på konflikten om Transnistrien, samt vad gäller de skolor som använder det latinska alfabetet. Rådet har därefter vid flera tillfällen beslutat att förlänga både sanktionerna och det tillfälliga upphävandet av deras tillämpning.

I ljuset av de ansträngningar och de nya förhållningssätt till konfliktlösning som det nya ledarskapet i Transnistrien uppvisat, och för att uppmuntra till fortsatta framsteg, beslöt rådet i september 2012 att de restriktiva åtgärderna ska upphöra i den del som avsett förhindrade av framsteg mot en politisk lösning av konflikten.

När det gäller den del av de restriktiva åtgärderna som rört svårigheterna för de skolor som använder latinskt alfabet beslöt rådet samtidigt om en förlängning av åtgärderna till och med den 30 september 2013. I ljuset av den positiva utveckling som ägt rum även beträffande denna fråga och för att uppmuntra till fortsatta framsteg beslöt dock rådet att inte längre ha listade de personer som hittills omfattats av de restriktiva åtgärderna i denna del. Rådet har sedan i flera omgångar förlängt åtgärderna utan att lista några personer.