Sanktioner mot Iran
Här finns information om sanktioner mot Iran.
Det finns tre parallella system av sanktioner med olika inriktning som gäller Iran.
Sanktionerna om kärnteknik utgår från resolutioner från FN:s säkerhetsråd och består av åtgärder med anledning av misstankarna om att Iran bygger upp en kapacitet att utveckla kärnvapen och vapenbärare för kärnvapensystem. FN:s beslut har sedan 2007 genomförts och vidareutvecklats inom EU.
Med anledning av att den gemensamma övergripande handlingsplanen (Joint Comprehensive Plan of Action) om Irans kärntekniska program implementerades i januari 2016 genomfördes omfattande suspenderingar och ändringar av EU:s kärntekniska sanktioner mot Iran.
Beskrivning av sanktionerna
Nedan följer en introduktion till de olika typerna av sanktioner om kärnteknik som för närvarande gäller mot Iran.
Sanktionerna bestäms i allt väsentligt av rättsakter som antagits av EU:s ministerråd och finns numera i rådsbeslut 2010/413/GUSP med efterföljande ändringar (konsoliderad) samt rådsförordning (EU) nr 267/2012, även denna med efterföljande ändringar (konsoliderad). I varje avsnitt anges i vilken artikel som sanktionerna beskrivs närmare. De ändringar som vidtagits efterhand gör att den ursprungliga lydelsen av en viss artikel i de båda grundläggande rättsakterna kan ha ersatts eller kompletterats, varför man alltid måste kontrollera också efterföljande rättsakter för att vara säker på den nu gällande lydelsen. Det bör beaktas att sanktionsregimen efter implementeringen av JCPOA den 16 januari 2016 är väsentligt ändrad. Dokumenten kan laddas ned längst ned på denna sida.
Man bör observera att ett antal viktiga definitioner som påverkar tolkningen av de artiklar i det följande som handlar om förbud, restriktioner eller övervakning enligt olika sanktionstyper återfinns i artikel 1 i rådsförordning (EU) nr 267/2012. Bl.a. finns där en brett formulerad definition av vad som ska förstås med "iransk person, enhet eller organisation", som är det begrepp som de flesta förbuden anknyter till.
De förbud och påbud som gäller enligt sanktionerna kompletteras i flertalet fall av ett förbud mot att uppsåtligen medverka till att kringgå dem. Detta förbud återfinns samlat i artikel 41 i EU-förordningen 267/2012.
Under varje typ av sanktion anges vilken svensk myndighet som har utsetts till så kallad behörig myndighet enligt rådsförordningen ovan eller som på annat sätt ansvarar för det aktuella sakområdet och sanktionens genomförande i Sverige. En förteckning över vilka de ansvariga myndigheterna är finns under rubriken "Ansvariga svenska myndigheter". Det är i första hand till dessa myndigheter man bör vända sig med frågor om hur respektive regel ska förstås och hur de tillämpas i Sverige.
Vapenembargo
Det är sedan många år tillbaka EU:s politik att inte sälja vapen till Iran. Enligt artikel 1.1.(c) i rådsbeslut 2010/413/GUSP är det förbjudet att direkt eller indirekt leverera, sälja eller överföra vapen och dithörande materiel av alla slag, inklusive paramilitär utrustning till Iran eller för användning i eller till förmån för Iran. Förbudet omfattar inte vissa fordon som är avsedda som skydd för EU:s och dess medlemsstaters personal i Iran.
I FN:s säkerhetsrådsresolution 1747 (2007) har medlemsstaterna även ålagts att införa ett förbud mot inköp, import eller transport av vapen och dithörande materiel av alla slag från Iran. Förbudet framgår numera av artikel 1.4 i rådsbeslut 2010/413/GUSP.
Det råder dessutom förbud mot att direkt eller indirekt tillhandahålla tekniskt bistånd, finansiering eller ekonomiskt stöd som har anknytning till vapen och dithörande materiel till iranska personer, enheter eller organ eller för användning i Iran. Förbudet framgår av artikel 5 i rådsförordningen (EU) nr 267/2012.
Förbudet mot vapenexport genomförs genom bestämmelserna i den svenska lagen (1992:1300) om krigsmateriel, förordningen (1992:1303) om krigsmateriel och vapenlagen (1996:97). Förbudet mot vapenimport och regler rörande paramilitär utrustning m.m. genomförs genom förordningen 2007:704 om vissa sanktioner mot Iran, senast ändrad genom förordningen (2011:174).
Huvudansvarig myndighet för frågor om vapenembargot är Inspektionen för strategiska produkter som bland annat svarar för klassificering av produkter och har att besluta i fråga om eventuella ansökningar om exporttillstånd för de fordon som omnämns ovan, dispenser avseende tekniskt bistånd m.m.
Frysning av tillgångar och förbud mot tillhandahållande av tillgångar
Det genomförs frysning av tillgångar och ekonomiska resurser samt råder förbud mot att ställa tillgångar och ekonomiska resurser till förfogande för personer, enheter och organ som av säkerhetsrådet eller av EU bedömts ha särskild anknytning till iranska verksamheter som säkerhetsrådet vill förhindra, främst på det kärntekniska och missiltekniska området. Detta regleras i artikel 20 i rådsbeslut 2010/413 och i 23.1 och 23.2 i rådsförordning (EU) nr 267/2012. Tillhandahållandeförbudet återfinns i artikel 20.2 i rådsbeslut 2010/413 och i artikel 23.3. i rådsförordning (EU) nr 267/2012. Behörig myndighet får enligt artiklarna 24-29 i rådsförordning (EU) nr 267/2012 ge tillstånd till att vissa frysta tillgångar eller ekonomiska resurser frigörs. Undantagen gäller bland annat för tillgångar som är föremål för kvarstad, tillgångar som ska användas för vissa betalningar eller tillgångar som är nödvändiga för att tillgodose grundläggande behov m.m.
Artikel 23.4 klargör att specialiserade finansiella kommunikationstjänster för att utbyta finansiella uppgifter (exempelvis SWIFT-tjänster) inte får utföras till förmån för iranska personer, företag och organisationer som omfattas av frysning av tillgångar och tillhandahållandeförbudet.
Vilka personer och företag eller organisationer som omfattas av dessa sanktioner framgår av annexen I, II, III och IV till rådsbeslut 2010/413 och bilagorna VIII och IX till rådsförordning (EU) nr 267/2012. Bilagorna innefattar bl.a. ett antal banker och sjötransportföretag och innehåller numera även personer och företag med koppling till det Iranska revolutionsgardet (IRGC). Listan har utökats och reviderats genom genomförandeförordningarna (EU) nr 350/2012, 709/2012, 945/2012, 1016/2012, 1264/2012, 522/2013, 1154/2013, 1203/2013, 1361/2013, 397/2014, 1202/2014, 2015/230, 2015/549, 2015/1001, 2015/2204, 2015/1862 och 2016/74.
En omfattande revidering av listan gjordes genom genomförandeförordning (EU) nr 2015/1862 i samband med Implementation Day, som i enlighet med JCPOA inföll den 16 januari 2016. För att följa vilka personer som avlistats från samt förts upp på sanktionslistan krävs det att genomföranderättsakterna konsulteras.
Finansinspektionen har till uppgift att ta emot information rörande frysta konton och andra uppgifter från bankerna, samt att vidarebefordra informationen till Kommissionen.
Vissa dispensmöjligheter och undantag regleras även i artikel 20 i rådsbeslut 2010/413 och i artiklarna 24-29 i rådsförordning (EU) nr 267/2002. Försäkringskassan är bemyndigad att ge dispens för att frigöra frysta tillgångar för privatpersoner för att t.ex. bestrida nödvändiga utgifter. Medlemsstaterna ska anmäla till säkerhetsrådet om de avser bevilja att göra frysta tillgångar tillgängliga.
Reserestriktioner
Det råder reserestriktioner i form av inrese- och transiteringsförbud i EU:s medlemsstater för personer som av säkerhetsrådet eller av EU bedömts ha särskild anknytning till iranska verksamheter som säkerhetsrådet vill förhindra. Det finns möjlighet till undantag från reserestriktionerna i vissa fall. Förbudet och undantagsmöjligheterna framgår av artikel 19 i rådsbeslut 2010/413/GUSP. Medlemsstaterna får bevilja undantag från reserestriktionerna förutsatt att en undantagssituation, såsom trängande humanitära behov, är vid handen.
Bilagorna till detta rådsbeslut med listade fysiska och juridiska personer har successivt utökats och reviderats. Vilka personer som idag omfattas av reserestriktionerna framgår av en sammantagen läsning av bilagorna I och II till rådsbeslutet såsom de ändrats successivt.
Ansvariga myndigheter är Migrationsverket och Sveriges utlandsmyndigheter.
Inspektioner av den iranska transportsektorn i vissa fall (luft- och sjöfart)
För att förhindra överföring av sådana varor och teknologi som är förbjudna för leverans till eller från Iran har det från 2008 införts successivt skärpta regler om övervakning av lasttransporter till och från Iran. Tidigare sanktioner inom den iranska transportsektorn har i stor utsträckning lyfts efter Implementation Day. Övervakningen ska enligt artikel 15 i rådsbeslut 2010/413/GUSP numera innebära särskilda inspektioner av alla sådana lasttransporter inom EU:s territorium, inbegripet kusthamnar och flygplatser, där det finns skälig misstanke om frakt i strid med sanktionsreglerna. Sådana inspektioner får även ske på fritt hav, förutsatt att det sker i enlighet med internationell rätt. Information om eventuella överträdelser av sanktionerna ska inrapporteras till FN:s sanktionskommitté enligt artikel 16 i nämnda rådsbeslut.
Enligt artikel 36 i rådsförordning (EU) nr 267/2012 skall personer som i förväg lämnat viss information samt tulldeklarationer även visa upp eventuella tillstånd om detta krävs enligt förordningen. Ansvarig myndighet för att ta emot tulldeklarationer är Tullverket.
Tillhandahållande av bunkringstjänster eller tekniskt underhåll av iranskägda fartyg är enligt artikel 37 i rådsförordning (EU) 267/2012 förbjudet, om den som utför tjänsten har rimliga skäl att anta att fartygen transporterar vissa i förordningen förtecknade militära varor eller i övrigt förbjudna varor. Detsamma gäller enligt artikel 37 för ingenjörs- och underhållstjänster av iranskägda fraktluftfartyg.
Av betydelse för sjöfraktområdet är vidare att tillgångar kopplade till Islamic Republic of Iran Shipping Line (IRISL) och dess dotterbolag fortsatt är frusna i enlighet med säkerhetsrådsresolution 1929 (2010) och artikel 23 i rådsförordning (EU) nr 267/2012 (förordningens bilagor VIII och IX).
På luftfraktsidan gäller enligt artikel 18 i rådsbeslut 2010/413/GUSP att det kan vara förbjudet att bistå med underhåll eller annat tekniskt stöd till iranska fraktluftfartyg. Förbudet är i nationell rätt genomfört genom förordningen (2011:174) om ändring i förordningen (2007:704) om vissa sanktioner mot Iran.
I sammanhanget hänvisas också till det förbud som gäller på försäkringsområdet.
Tillståndskrav för produkter och tjänster med anknytning till kärnmaterial
Produkter (eller därtill kopplade tjänster) som återfinns i förteckningen som hålls av gruppen av länder som levererar kärnmaterial - exportkontrollregimen Nuclear Suppliers Group (NSG) -eller annars av en medlemsstat anses kunna bidra till aktiviteter som står i strid med JCPOA kräver ett godkännande av FN:s säkerhetsråd för att kunna exporteras till Iran. Det framgår av artikel 2a i rådsförordning 267/2012 . Ett antal särskilda krav som framgår av samma artikel ställs också på sådan export. Undantag görs under vissa omständigheter för teknologi eller tjänster som är relaterade till Fordow- eller Arak-anläggningarna.
Motsvarande krav ställs också på import av produkter som återfinns i NSG-listan liksom investeringar relaterade till del 1 av NSG-listan.
Huvudansvaret i Sverige för exportkontrollfrågor såvitt gäller NSG ligger hos Inspektionen för strategiska produkter. En del produkter av kärntekniskt slag hanteras dock av Strålsäkerhetsmyndigheten.
Tillståndskrav för produkter med dubbla användningsområden (PDA)
Tillstånd krävs enligt artikel 3a i rådsförordning 267/2012 för export av produkter (eller därtill kopplade tjänster) som inte återfinns i någon av exportkontrollregimerna men som eventuellt anses kunna bidra till aktiviteter som står i strid med JCPOA. Ett antal andra krav ställs också upp. Undantag görs för export och därmed relaterade tjänster i relation till bland annat Fordow- och Arak-anläggningarna.
Motsvarande tillståndskrav ställs på import av produkter som inte återfinns i någon av exportkontrollregimerna men som eventuellt anses kunna bidra till aktiviteter som står i strid med JCPOA.
Behöriga myndigheter med ansvar för att handlägga tillståndsansökningar är Inspektionen för strategiska produkter och Strålsäkerhetsmyndigheten. Den senare ansvarar för vissa produkter av kärntekniskt slag samt tekniskt bistånd till sådana produkter.
Förbud mot export m.m. av produkter med anknytning till missilteknologi
Det råder förbud mot export av produkter eller teknologi som återfinns i exportkontrollregimen Missile Technology Control Regime (MTCR). Detta framgår av artikel 4a i rådsförordning 267/2012. Detsamma gäller därutöver för andra produkter som skulle kunna bidra till utvecklandet av kärnvapensystem.
Förbud gäller likväl för tekniskt bistånd eller finansiering i samband med export liksom för import av produkter eller teknologi enligt ovan.
Huvudansvaret i Sverige för exportkontrollfrågor såvitt gäller MTCR ligger hos Inspektionen för strategiska produkter. En del produkter av kärntekniskt slag hanteras dock av Strålsäkerhetsmyndigheten.
Tillståndskrav för vissa metaller
Ett förhandstillstånd utfärdat av behörig myndighet krävs för att sälja, leverera, överföra eller exportera grafit, råmetaller och icke slutligt förädlade metaller (som anges i rådsförordningen 2015/1861, i bilaga VIIB) till alla iranska personer, enheter eller organ eller för användning i Iran. Detsamma gäller för tekniskt bistånd eller finansiering i relation till sådan export. Detta framgår av artikel 15a i rådsförordning (EU) 2012/267 samt i ändringar från rådsförordning (EU) 2015/1861, paragraf 10.
Förbud gäller för export som kan anses bidra till aktiviteter i strid med JCPOA, bidra till Irans missilprogram eller bidra till Iranian Revolutionary Guard Corps eller om export som kräver tillstånd inte har slutanvändargaranti.
Behörig myndighet med ansvar för att handlägga tillståndsansökningar är Inspektionen för strategiska produkter.
Tillståndskrav för viss programvara
Viss programvara för att integrera industriella processer får endast exporteras till Iran med tillstånd utfärdat av behörig myndighet. Detsamma gäller för tekniskt bistånd eller finansiering i relation till sådan export. Detta framgår av artikel 10d i rådsförordning 267/2012.
Förbud gäller för export som kan anses bidra till aktiviteter i strid med JCPOA, till Irans missilprogram eller till Iranian Revolutionary Guard Corps eller om export som kräver tillstånd inte har slutanvändargaranti.
Behörig myndighet med ansvar för att handlägga tillståndsansökningar är Inspektionen för strategiska produkter.
Relevanta EU-dokument
Vänligen se EU:s sanktionskarta och EUR-lex för uppdaterad information om gällande rättsakter.
Ansvariga svenska myndigheter
Nedan listas de svenska myndigheter som har utsetts till behöriga myndigheter för sanktioner mot Iran enligt rådsförordningen (EU) nr 267/2012 genom att till exempel behandla ansökningar om exporttillstånd. Även myndigheter som på annat sätt ansvarar för frågor som rör vissa sanktionstyper anges.
I frågor om tillståndsprövningen avseende produkter med dubbla användningsområden och anslutande tjänster är antingen Inspektionen för strategiska produkter (ISP) eller Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) huvudansvarig myndighet, beroende på vilken produkt det rör sig om. I övrigt ansvarar respektive myndighet för sina ansvarsområden enligt nedan.
Inspektionen för strategiska produkter
ISP:s uppdrag begränsas till tillståndsprövning relaterad till export, import m.m. (och anslutande tjänster) av varor och teknik som finns i bilaga I till förordningen till den del dessa upptas i del 2 i de förteckningar som hålls av gruppen av länder som levererar kärnmaterial (NSG). Uppdraget omfattar inte de kärnämnen och materiel m.m. som upptas i kategori 0 i rådets förordning (EG) nr 428/2009 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av export, överföring, förmedling och transitering av produkter med dubbla användningsområden. ISP ansvar även för frågor om tillståndsgivning som rör avtal avseende vissa kommersiella verksamheter och som inte avser uranbrytning eller produktion av kärnämnen i del 1 i NSG.
ISP är vidare ansvarig myndighet för frågor om tillståndsgivning relaterad till export m.m. av produkter (och anslutande tjänster) som inte återfinns i någon av exportkontrollregimerna som gäller kärnteknik och missilteknik men som eventuellt anses kunna bidra till aktiviteter som står i strid med JCPOA.
ISP kan ge tillstånd till frigörande eller tillgängliggörande av vissa frysta tillgångar tillhörande vissa personer, enheter eller organ för att täcka extraordinära kostnader. ISP kan även ge tillstånd till frigörande eller tillgängliggörande av vissa tillgångar som är nödvändiga för verksamhet som har direkt samband med sådan aktivitet där ISP ansvarar för tillståndsgivning enligt ovan.
ISP ansvarar för frågor om tillståndsgivning som rör export m.m. samt tekniskt bistånd eller finansiering för viss programvara för att integrera industriella processer respektive grafit och andra angivna metaller.
ISP är även huvudansvarig myndighet för frågor om vapenembargot.
Strålsäkerhetsmyndigheten
SSM:s uppdrag begränsas till tillståndsprövning relaterad till varor och teknik (och anslutande tjänster) som finns i bilaga I till förordningen till den del dessa upptas i del 1 i de förteckningar som hålls av gruppen av länder som levererar kärnmaterial. SSM ansvarar även för tillståndsprövningen rörande de kärnämnen och materiel m.m. som är produkter med dubbla användningsområden enligt rådets förordning (EG) nr 428/2009 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av export, överföring, förmedling och transitering av produkter med dubbla användningsområden och som upptas i kategori 0.
SSM ansvarar för frågor om tillståndsgivning som rör avtal om uranbrytning, avtal rörande produktion eller användning av kärnämnen i del 1 i NSG.
SSM är även ansvarig myndighet för tillståndsgivning till sådana undantag från frysningsbestämmelserna som är relaterade till verksamheter med direkt anknytning till vissa lättvattenreaktorer i Iran eller är relaterade till vissa civila kärntekniska samarbetsprojekt.
SSM kan vidare ge tillstånd till frigörande eller tillgängliggörande av vissa tillgångar som är nödvändiga för verksamhet som har direkt samband med sådan aktivitet där SSM ansvarar för tillståndsgivning enligt ovan eller annan verksamhet på kärnkraftsområdet enligt JCPOA.
Övriga ansvariga myndigheter
Reserestriktionerna tillämpas av Migrationsverket och Sveriges utlandsmyndigheter.
Tullverket ansvarar för att kontrollera att förhandstillstånd är meddelade vid import. Tullverket är även ansvarig myndighet för frågor som rör de regler som gäller summariska deklarationer och tulldeklarationer.
Finansinspektionen har till uppgift att ta emot information rörande frysta konton och andra uppgifter från bankerna, samt att vidarebefordra informationen till Kommissionen.
Försäkringskassan är bemyndigad att bevilja undantag för att frigöra frysta tillgångar för privatpersoner för att t ex bestrida nödvändiga utgifter för att tillgodose grundläggande behov.
Bakgrund till sanktionerna
Bakgrunden till de kärntekniska sanktionerna mot Iran var misstankar om att Iran bygger upp en kapacitet att utveckla kärnvapen. Misstankarna och Irans bristfälliga samarbete med det internationella atomenergiorganet (IAEA) ledde till att FN:s säkerhetsråd från och med 2006 antog flera resolutioner med beslut om allt mer omfattande sanktioner mot Iran.
De flesta av de införda sanktionerna har varit tvingande för FN:s medlemsstater. För att genomföra dem i EU har Europeiska unionens råd antagit gemensamma ståndpunkter och rådsbeslut (ursprungligen gemensam ståndpunkt 2007/140/GUSP med flera efterföljande kompletteringar) som följt säkerhetsrådets resolutioner, men också förtydligat eller skärpt sanktionerna. Säkerhetsrådsresolution 1929 (2010) genomfördes av EU via rådsbeslut 2010/413/GUSP från den 26 juli 2010, som dessutom inkorporerade alla tidigare sanktionsbeslut från unionen och därför upphävde de gamla ståndpunkter och beslut som gällt. Beslutet skärpte också EU:s sanktioner mot Iran utöver vad som stipulerats i säkerhetsrådsresolutionen. Därefter skärpte EU flera gånger sanktionerna ytterligare, inklusive på energi- och finansområdena. Den fullständiga listan av EU:s rådsbeslut och förordningar återfinns via EU Sanctions Map och EUR-Lex (länkar nedan).
Den 14 juli 2015 nådde Iran och Frankrike, Storbritannien, Tyskland, USA, Kina och Ryssland en överenskommelse om en gemensam övergripande handlingsplan (Joint Comprehensive Plan of Action, JCPOA) om Irans kärntekniska program. Den övergripande handlingsplanen innebär att Iran kraftigt begränsar sitt kärntekniska program och tillåter ingående inspektioner av IAEA, i utbyte mot att vissa sanktioner suspenderas och vissa övriga sanktioner justeras, bl.a. genom att tillståndsförfaranden etableras för sådant som tidigare fallit under totalförbud. Den 20 juli 2015 antog FN:s säkerhetsråd resolution 2231 (2015), som föreskriver åtgärder i enlighet med vad som överenskommits. EU antog den 18 oktober 2015 rådsbeslut 2015/1863 och rådsförordning (EU) nr 2015/1861 om sanktionslättnader i enlighet med JCPOA och säkerhetsrådsresolution 2231. Samtidigt antogs rådets genomförandeförordning (EU) nr 2015/1862 som innebar relativt omfattande avlistningar av både personer och enheter med anledning av de nya sanktionslättnaderna.
Enligt JCPOA och rådsbeslut 2015/1863 skulle sanktionsändringarna tillämpas först efter att IAEA har verifierat att Iran levt upp till sina åtaganden. Så skedde den 16 januari 2016, när IAEA presenterade en rapport om Irans åtgärder efter JCPOA. FN upphävde vissa av sina kärnteknikrelaterade restriktiva åtgärder i enlighet med vad som fastställdes i resolution 2231 (2015). Därmed har också omfattande suspenderingar och ändringar av EU:s sanktioner mot Iran genomförts. Enligt JCPOA kommer ytterligare sanktionslättnader att genomföras åtta respektive tio år efter överenskommelsens ikraftträdande, det vill säga år 2023 och 2025.
Den 8 maj 2018 meddelade USA att man avsåg utträda JCPOA och ensidigt återinföra de sanktioner som tidigare lyfts med anledning av överenskommelsen. USA:s sanktioner återinfördes i ett första steg den 7 augusti och i ett andra steg den 5 november 2018.
Den 7 augusti trädde kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/1100 i kraft. Genom denna ändrades bilagan till rådets förordning (EG) nr 2271/96 av den 22 november 1996 om skydd mot följderna av tillämpning av extraterritoriell lagstiftning som antas av ett tredje land, och åtgärder som grundar sig på eller är en följd av denna lagstiftning (den s k blockeringsförordningen). Blockeringsförordningen är tillämplig med avseende på den lagstiftning som nämns i dess bilaga och som för närvarande består av USA:s lagstiftning om sanktioner avseende Iran och Kuba. Mer information om blockeringsförordningen och den vägledning som publicerats om tillämpningen av vissa bestämmelser i blockeringsförordningen finns via länk nedan.
Sanktionerna om mänskliga rättigheter är självständigt bestämt av EU. Det infördes 2011 och består av åtgärder med anledning av den försämrade situationen för de mänskliga rättigheterna i Iran.
Beskrivning av sanktionerna
Reserestriktioner
Förbud råder mot inresa till eller transitering genom EU för personer som är ansvariga för allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter i Iran. De personer som omfattas av de restriktiva åtgärderna framgår av förteckningarna i bilagorna till relevanta rådsbeslut (se EU Sanctions Map och EUR-lex, länkar nedan).
Frysning av tillgångar
Alla tillgångar och ekonomiska resurser m.m som tillhör personer eller enheter som är ansvariga för allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter i Iran ska frysas. Inte heller får några tillgångar eller ekonomiska resurser göras tillgängliga till förmån för sådana personer och enheter. De personer och enheter som omfattas av de restriktiva åtgärderna framgår av förteckningarna i bilagorna till relevanta rådsförordningar och är vad avser personerna desamma som de som är föremål för reserestriktioner (se EU:s sanktionskarta och EUR-Lex).
Förbud mot export m.m. av utrustning som kan användas för internt förtryck
Det är förbjudet att till Iran sälja, exportera m.m. vissa produkter som kan användas för internt förtryck. De produkter som omfattas av förbudet framgår av en förteckning i bilagan till relevant rådsförordning (se EU Sanctions Map och EUR-lex, länkar nedan). Motsvarande förbud gäller för tekniskt och finansiellt bistånd avseende sådan utrustning. Undantag kan beviljas för sådan utrustning som är avsedd enbart som skydd för EU:s och dess medlemsstaters personal i Iran.
Förbud mot export av viss övervakningsutrustning
Det är förbjudet att sälja, exportera m.m. utrustning, teknik eller programvara som kan användas för övervakning eller avlyssning av internet eller telekommunikation till personer och enheter i Iran eller för användning i Iran, om inte nationell behörig myndighet givit ett förhandstillstånd. De produkter som omfattas av förbudet framgår av en förteckning i bilagan till relevant rådsförordning (se EU:s sanktionskarta och EUR-lex). Tillstånd till export m.m. ska inte beviljas om det finns rimliga skäl att anta att utrustningen skulle användas av den iranska regimen för övervakning eller avlyssning av internet eller telekommunikation i Iran. Motsvarande förbud och tillståndskrav gäller för tjänster i anslutning till de aktuella produkterna.
Relevanta EU-dokument
Sanktionerna regleras i rådsbeslut 2011/235/GUSP av den 12 april 2011 som kompletterats genom genomförandebeslut och en rad rådsbeslut. De unionsrättsliga delarna av besluten regleras i rådsförordning (EU) 359/2011 med efterföljande kompletteringar genom genomförandeförordningar. De personer och produkter som omfattas av de beskrivna sanktionerna framgår av bilagorna tillbeslut och förordningar. Sanktionerna har löpande förlängts.
Se EU:s sanktionskarta och EUR-Lex för uppdaterad information om gällande rättsakter.
Ansvariga svenska myndigheter
Migrationsverket och Sveriges utlandsmyndigheter är ansvariga för tillämpningen av reserestriktionerna.
Försäkringskassan kan bevilja undantag från frysning av tillgångar hos fysiska personer, dock inte vad gäller rutinmässig förvaltning (se Finansinspektionen).
Kommerskollegium kan bevilja undantag från frysning av tillgångar hos juridiska personer och enheter, dock inte vad gäller rutinmässig förvaltning (se Finansinspektionen).
Inspektionen för strategiska produkter (ISP) behandlar ansökningar om tillstånd att exportera övervakningsutrustning.
Finansinspektionen tar emot uppgifter om frysta konton samt kan bevilja undantag från frysning av tillgångar vad gäller rutinmässig förvaltning.
Bakgrund till sanktionerna
EU har uppmärksammat och uttryckt sin oro över den allt sämre situationen för mänskliga rättigheter i Iran och särskilt de försämringar som skett sedan presidentvalet i juni 2009. Antalet avrättningar har ökat markant, grymma straff har utdömts och rättssäkerheten har i många fall varit mycket bristfällig. Företrädare för den iranska oppositionen, fredliga demonstranter, journalister, försvarare av mänskliga rättigheter m.fl. förtrycks, trakasseras och har i vissa fall frihetsberövats för att ha utövat och försvarat sina grundläggande rättigheter. Situationen för vissa minoritetsgrupper, exempelvis baha'ierna, är också mycket allvarlig.
Mot bakgrund härav beslutade EU:s ministerråd den 12 april 2011 att införa restriktiva åtgärder (sanktioner) mot personer som är ansvariga för allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter i Iran samt personer eller enheter med anknytning till dem. Därmed upprättades en ny EU-sanktionsregim mot Iran parallellt med den befintliga FN-initierade sanktionsregimen med anledning av Irans kärn- och missiltekniska program. Den huvudsakliga målgruppen är högre befattningshavare inom den iranska administrationen och vissa politiska företrädare. Åtgärderna vidtogs i syfte att förbättra respekten för mänskliga rättigheter i Iran.
Sanktionerna riktar sig särskilt mot personer som medverkar i eller är ansvariga för ledning eller genomförande av sådana kränkningar genom angrepp på fredliga demonstranter, journalister, försvarare av mänskliga rättigheter, studenter eller andra personer som försöker försvara sina grundläggande rättigheter, inklusive yttrandefriheten. Vidare riktar sig sanktionerna mot personer som medverkar i eller är ansvariga för ledning eller genomförande av allvarliga kränkningar av rättssäkerheten, tortyr, grym, omänsklig och förnedrande behandling eller urskillningslös, överdriven och ökad användning av dödsstraffet, inbegripet offentliga avrättningar, stening, hängning eller avrättning av ungdomsbrottslingar i strid med Irans internationella åtaganden avseende mänskliga rättigheter.
Därefter har EU kompletterat de individuellt riktade restriktionerna med ett förbud mot export till Iran av utrustning som kan användas för internt förtryck och förbud mot att förse den iranska regimen med utrustning som kan användas för övervakning eller avlyssning av internet eller telekommunikation i Iran. Utöver det har ytterligare personer förts upp på förteckningen över personer och enheter som omfattas av restriktiva åtgärder. I synnerhet har ett stort antal nya sanktionslistningar beslutats mot bakgrund av Irans brutala och våldsamma hantering av de protester som pågått i landet sedan september 2022.
Mot bakgrund av att Ryssland använder iransktillverkade obemannade luftfartyg (UAV), så kallade ”drönare”, till stöd för sitt anfallskrig mot Ukraina införde EU i juli 2023 riktade restriktiva åtgärder mot Iran.
Det iranska statsstödda programmet för utveckling och tillverkning av UAV:er bidrar till kränkningar av FN-stadgan och av folkrättens grundläggande principer. Programmet drivs av Irans ministerium för försvarsfrågor och logistiskt stöd till försvarsmakten och av det Islamiska revolutionsgardet, som båda är organ belagda med sanktioner av EU. Programmet, som omfattar inköp, utveckling, tillverkning och överföring av UAV:er till Ryssland baseras på såväl statsägda som privata företag och drar nytta av inhemsk forskningskapacitet.
Beskrivning av sanktionerna
Sanktionerna rörande militärt stöd består av tre olika typer av åtgärder: dels förbud mot export av komponenter och teknik som används vid tillverkning av obemannade luftfartyg, dels frysning av tillgångar och dels reserestriktioner.
Förbud mot export m.m. av produkter som används vid tillverkning av obemannade luftfartyg
Det är förbjudet att till Iran eller för användning i Iran sälja, exportera med mera utrustning, komponenter och teknik som används vid tillverkning av obemannade luftfartyg. De produkter som omfattas av förbudet framgår av en förteckning i bilagan till relevanta rättsakter. Förbudet omfattar även försäljning och licensiering, eller överföring på annat sätt, av immateriella rättigheter eller företagshemligheter, som rör dessa produkter.
Frysning av tillgångar
Alla tillgångar och ekonomiska resurser m.m som tillhör personer eller enheter som är ansvariga för, stöder eller deltar i Irans UAV-program ska frysas. Inte heller får några tillgångar eller ekonomiska resurser göras tillgängliga till förmån för sådana personer och enheter. De personer och enheter som omfattas av de restriktiva åtgärderna framgår av förteckningarna i bilagorna till relevanta rättsakter
Reserestriktioner
Förbud råder mot inresa till eller transitering genom EU för personer som är ansvariga för, stöder eller deltar i Irans UAV-program samt fysiska personer som har samröre med dem. De personer som omfattas av de restriktiva åtgärderna framgår av förteckningarna i bilagorna till relevanta rättsakter.
Relevanta EU-dokument
Se EU:s sanktionskarta och EUR-Lex.
Ansvariga svenska myndigheter
Migrationsverket och Sveriges utlandsmyndigheter är ansvariga för tillämpningen av reserestriktionerna.
Försäkringskassan kan bevilja undantag från frysning av tillgångar hos fysiska personer, dock inte vad gäller rutinmässig förvaltning (se Finansinspektionen).
Kommerskollegium kan bevilja undantag från frysning av tillgångar hos juridiska personer och enheter, dock inte vad gäller rutinmässig förvaltning (se Finansinspektionen).
Inspektionen för strategiska produkter (ISP) behandlar ansökningar om tillstånd att exportera övervakningsutrustning.
Finansinspektionen tar emot uppgifter om frysta konton samt kan bevilja undantag från frysning av tillgångar vad gäller rutinmässig förvaltning.
Bakgrund till sanktionerna
Mot bakgrund av att Ryssland använder iransktillverkade obemannade luftfartyg (UAV), så kallade ”drönare”, till stöd för sitt anfallskrig mot Ukraina införde EU i juli 2023 riktade restriktiva åtgärder mot Iran.
Det iranska statsstödda programmet för utveckling och tillverkning av UAV:er bidrar till kränkningar av FN-stadgan och av folkrättens grundläggande principer. Programmet drivs av Irans ministerium för försvarsfrågor och logistiskt stöd till försvarsmakten och av det Islamiska revolutionsgardet, som båda är organ belagda med sanktioner av EU. Programmet, som omfattar inköp, utveckling, tillverkning och överföring av UAV:er till Ryssland baseras på såväl statsägda som privata företag och drar nytta av inhemsk forskningskapacitet.
X