Det multilaterala arbetet för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer
Publicerad
Till kärnan av Sveriges utrikespolitik hör att stå upp för folkrätten, där de mänskliga rättigheterna ingår. Sedan FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna antogs för snart 80 år sedan, har ett omfattande system för att definiera och förverkliga de mänskliga rättigheterna växt fram, både på internationell och europeisk nivå. Sverige arbetar nära EU, våra nordiska grannländer och andra likasinnade länder i multilaterala MR-fora i FN, Europarådet och OSSE, för att skydda, bevara och utveckla den internationella MR-rätten och utkräva ansvar när stater kränker mänskliga rättigheter.
De Förenta Nationerna
FN har en central roll i att upprätthålla respekt för de normer och överenskommelser som den regelbaserade världsordningen bygger på, med folkrätten, mänskliga rättigheter och FN-stadgan som grund. Att FN kan fortsätta vara en garant för den regelbaserade världsordningen är centralt för vår egen säkerhet och frihet.
Sveriges arbete för mänskliga rättigheter bedrivs bland annat genom FN:s råd för mänskliga rättigheter (MR-rådet) i Genève. MR-rådet är normbildande för mänskliga rättigheter och en central global plattform för dialog och ansvarsutkrävande. Genom rådets arbete behandlas och belyses situationer där mänskliga rättigheter kränks och utmanas, såväl landspecifika som tematiska. Rådet kan etablera mekanismer för granskning, bevisinsamling och ansvarsutkrävande. Dessa återrapporterar regelbundet till MR-rådet, och skapar då tillfälle till dialog. De undersökningskommissioner som inrättats för Ukraina och för Syrien är tydliga exempel på hur MR-rådets arbete gjort skillnad i svåra situationer. MR-rådet bidrar även till att skapa en plattform där civilsamhällets röster kan nå ut och deras budskap förstärkas.
Rådet består av 47 medlemmar, vilka väljs för perioder om tre år. Övriga FN-stater är observatörer. Sverige är för närvarande observatör i rådet, men kandiderar för att bli medlem under perioden 2031-2033. Observatörer har dock stora möjligheter att agera – de kan hålla anföranden, lägga fram resolutioner och visa stöd till resolutioner genom att bli så kallade medförslagsställare. Den huvudsakliga skillnaden är att observatörer inte kan rösta i de fall då en resolution kallas till omröstning.
Kopplat till MR-rådet finns även FN:s allmänna ländergranskning, den så kallade ”Universal Periodic Review” (UPR). Varje FN-medlemsstat granskas av övriga stater ungefär vart femte år, och får ta emot rekommendationer och frågor som syftar till att förbättra MR-situationen i det berörda landet. Det är en välfungerande mekanism som vi ser ger resultat, och i vars process berörda länder vill engagera sig. Sverige granskades senast i UPR i maj 2025.
FN:s generalförsamlings tredje utskott ansvarar för frågor som rör mänskliga rättigheter, humanitära angelägenheter och sociala frågor. Utskottet sammanträder en gång per år i New York. Det formella arbetet pågår från oktober till november.
Tredje utskottet är tillsammans med MR-rådet Sveriges främsta arena för det multilaterala arbetet för mänskliga rättigheter, och är en plattform för debatt och dialog mellan medlemsstater och med representanter för FN samt specialrapportörer och andra mekanismer. Varje år förhandlar utskottet ett femtiotal resolutioner över en bredd av teman. Resolutionerna är inte juridiskt bindande, men när nya begrepp och idéer etableras i den internationella MR-rätten går vägen ofta genom tredje utskottets resolutioner. Till skillnad från MR-rådet i Genève röstar samtliga av FN:s medlemsstater i tredje utskottet.
FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter och dennes kontor (Office of the High Commissioner for Human Rights, OHCHR) ansvarar för att främja och skydda de mänskliga rättigheterna, liksom att integrera mänskliga rättigheter i de andra FN-organens arbete. OHCHR ligger i Genève, och dess arbete leds av Högkommissarien för mänskliga rättigheter – för närvarande Volker Türk. OHCHR har också en viktig stödjande funktion som sekretariat för MR-rådet, dess specialrapportörer, undersökningskommissioner och arbetsgrupper samt för de internationella människorättskonventionernas övervakningskommittéer.
Källor för dig som vill veta mer om FN:s arbete med mänskliga rättigheter.
Europarådet
Europarådet är Europas ledande organisation för att skydda och främja mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Sverige har varit medlem sedan organisationens grundandes 1949 och deltar aktivt i Europarådets arbete – från ministermöten till expertgrupper.
Sverige stödjer Europarådets arbete för att stärka skyddet av grundläggande fri- och rättigheter, bland annat genom Europakonventionen och den Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. Vi bidrar också till arbetet mot våld mot kvinnor genom Istanbulkonventionen, och främjar rättsstatens principer, bland annat via Venedigkommissionen.
Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har Sverige dessutom stött Europarådets insatser för att dokumentera människorättsbrott och möjliggöra ansvarsutkrävande. Ett konkret exempel är det register över skador som inrättats för att möjliggöra framtida kompensation till offren för aggressionen.
Europadomstolen prövar klagomål från enskilda men även mellanstatliga klagomål inlämnade av en medlemsstat mot en annan. Domstolen har till uppgift att avgöra om en medlemsstat har kränkt någons rättigheter enligt Europakonventionen. Domarna är rättsligt bindande för den berörda staten och medlemsstaterna har åtagit sig att rätta sig efter domstolens dom i varje mål i vilket det är part. När en medlemsstat har vidtagit de åtgärder som krävs med anledning av en dom ska detta meddelas till ministerkommittén som är det organ som övervakar verkställigheten av domarna från Europadomstolen. Kommittén är ett av Europarådets beslutsfattande organ och består formellt av utrikesministrarna från samtliga medlemsstater.
Källor för dig som vill veta mer om Europarådets arbete för mänskliga rättigheter.
Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa
Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) är världens största regionala säkerhetsorganisation. Dess verksamhet utgår från ett brett säkerhetsbegrepp vars utgångspunkt är att mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer utgör förutsättningar för långsiktig och varaktig säkerhet. De 57 deltagarstaterna har enats om gemensamma åtaganden rörande mänskliga rättigheter, rättsstatens principer och demokrati och övervakar gemensamt hur dessa åtaganden uppfylls. OSSE har också självständiga institutioner med särskilda mandat på området. OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (ODIHR) är den centrala institutionen.
ODIHR:s uppdrag är att stärka demokratiska institutioner och främja fria och rättvisa val, respekt för mänskliga rättigheter, rättsstatens principer och jämställdhet i deltagarstaterna, samt att främja tolerans och icke-diskriminering och arbeta emot människohandel.
ODIHR har också en viktig roll i att uppmärksamma och granska allvarliga kränkningar, såsom godtyckliga frihetsberövanden, tortyr eller förföljelse av oppositionella och människorättsförsvarare. Detta sker bland annat genom verktyg som de så kallade Moskva- och Wienmekanismerna – procedurer som gör det möjligt för deltagarstater att gemensamt initiera granskning eller begära förklaring vid oro för kränkningar av mänskliga rättigheter.
Mandatet för valobservation och den valmetodologi som utvecklats är internationellt ledande.
OSSE:s mediefrihetsreprentants (RFoM) uppdrag är att främja och övervaka mediefrihet i hela OSSE-området, utifrån insikten att kränkningar vad gäller yttrandefrihet ofta är det första tecknet på konflikt. RFoM ger stöd till deltagarstaterna för att dessa ska leva upp till sina åtaganden, granskar lagförslag och genomför kapacitetshöljande insatser. OSSE/RFoM har också en watchdog-funktion. Den senare delen av mandatet är personligt och unikt – den enda av sitt slag i världen.
Sverige värnar ODIHR:s och RFoM:s oberoende och mandat, och stödjer även deras verksamheter finansiellt, med särskilt fokus på Ukraina, civilsamhället, hot mot mediefriheten och journalisters säkerhet. Sverige bidrar med omfattande personalbidrag till ODIHR:s valobservationsinsatser.
Källor för dig som vill veta mer om OSSE:s arbete för mänskliga rättigheter.
Sveriges utrikespolitiska arbete för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer
Denna sida är en del av temasidan för Sveriges utrikespolitiska arbete för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer.
