Sverige i Nato

H.M. Konungen har i dag på förord av Regeringskansliet beslutat att förläna kungliga svenska riddarordnar till tio utländska medborgare.

Den 17–18 oktober möter Sveriges försvarsminister Pål Jonson sina kollegor från övriga Natoländer i Bryssel. I en del av mötet deltar också för första gången försvarsministrarna från Australien, Japan, Sydkorea och Nya Zeeland – IP4, Natos partnerländer i den indopacifiska regionen.

(Ny version) Regeringen har nu beslutat om och lagt fram en totalförsvarsproposition för åren 2025–2030. Det handlar om kraftiga förstärkningar till totalförsvaret. I tillskott får det militära försvaret över 170 miljarder extra och det civila försvaret sammanlagt 37,5 miljarder extra till 2030. Det är historiska satsningar. Försvarsutgifterna kommer därmed att uppgå till 2,6 procent av BNP redan 2028.

Propositionen innehåller förslag om ett nytt mål för totalförsvaret, nya mål för det militära försvaret respektive civila försvaret samt inriktningen för Försvarsmaktens krigsorganisation. Vidare innehåller propositionen regeringens bedömning av den säkerhetspolitiska utvecklingen. Regeringen behandlar utifrån denna utgångspunkt totalförsvarets fortsatta utveckling inklusive en initial bedömning av Natomedlemskapets konsekvenser för utformningen av det militära och civila försvaret.

Statsminister Ulf Kristersson träffar Natos generalsekreterare Mark Rutte i ett möte på Natos högkvarter i Bryssel onsdagen den 16 oktober. Efter mötet håller statsministern och generalsekreteraren en gemensam presskonferens.

Tisdag den 15 oktober håller försvarsminister Pål Jonson och minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin en pressträff för att presentera totalförsvarspropositionen 2025 – 2030. På pressträffen medverkar även Mikael Oscarsson från Kristdemokraterna och Anna Starbrink från Liberalerna.

Regeringen har i dag överlämnat en proposition till riksdagen med förslag på hur Sverige under 2025 ska bidra till Natos samlade avskräckning och försvar i det nordatlantiska området.

I propositionen föreslås att riksdagen medger att regeringen ställer en svensk väpnad styrka bestående av markförband, specialförband och amfibieförband om högst 1 200 personer, högst sex örlogsfartyg med tillhörande personal och högst 24 stridsflygplan med tillhörande personal till förfogande till och med den 31 december 2025 för att bidra till Natos samlade avskräckning och försvar av det nordatlantiska området.

Måndagen den 7 oktober håller utrikesminister Maria Malmer Stenergard en pressträff tillsammans med försvarsminister Pål Jonson samt infrastruktur-och bostadsminister Andreas Carlson och utrikespolitisk talesperson för Liberalerna Joar Forssell om propositionen ”Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2025”.

Sverige och Finland annonserade på måndagen den 16 september att Sverige har som ambition att leda Natos framskjutna närvaro i Finland, en så kallad Forward Land Forces. Inledningsvis kan det svenska bidraget komma att bestå av stabsofficerare till ett högkvarter som kommer stå för planeringen av verksamheten.

(Ny version) Försvarsminister Pål Jonson och minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin deltar i den polska säkerhets- och försvarspolitiska konferensen Warsaw Security Forum i Warszawa den 1-2 oktober.

Fredag den 4 oktober tar försvarsminister Pål Jonson och utrikesminister Maria Malmer Stenergard emot Lettlands försvarsminister Andris Sprūds på Södra skånska regementet P 7 i Revingehed. 

I fredags besökte utrikesminister Maria Malmer Stenergard Helsingfors för möte med Finlands utrikesminister Elina Valtonen.

Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson och Carl-Oskar Bohlin, minister för civilt försvar, besökte den 11 september övningen CAMO24 på Ledningsregementet i Enköping. Övningen genomfördes i nära samarbete mellan Nato och EU.

EU:s fortsatta militära stöd till Ukraina och försvarsberedskap är frågor som står på agendan när EU:s försvarsministrar möts fredag den 30 augusti i Bryssel. Försvarsminister Pål Jonson representerar Sverige på det informella försvarsministermötet.

Regeringen fortsätter att stärka Sveriges försvarsförmåga. På en pressbriefing den 15 augusti sammanfattade försvarsminister Pål Jonson det aktuella läget på försvarsområdet. Pål Jonson meddelade att DCA-avtalet i dag träder i kraft och att Försvarets materielverk (FMV) nu analyserar möjligheten att etablera en närvaro i Ukraina under hösten 2024.

Den 9–11 juli deltog statsminister Ulf Kristersson på Natos toppmöte i Washington tillsammans med utrikesminister Tobias Billström och försvarsminister Pål Jonson. Medlemsländerna enades bland annat om nytt stöd till Ukraina och åtgärder för att stärka alliansens förmåga till avskräckning och försvar. Under toppmötet uppmärksammades också försvarsalliansens 75-årsjubileum.

Sverige går in i en koalition tillsammans med elva andra länder, som genom gemensamma upphandlingar ska stödja Ukrainas försvarsmakt med obemannade flygfarkoster – drönare. Utbildning i systemen kan också komma att ingå.

De nordiska länderna ingår ett samarbete för att främja tillgängligheten till Danmarks, Finlands, Islands, Norges och Sveriges luftrum för Natos flygverksamhet. En samarbetsförklaring undertecknades den 9 juli av ländernas försvarsministrar i samband med Natos toppmöte i Washington.

Den 9–11 juli samlas Natos 32 medlemsländer för ett toppmöte i Washington DC. Sverige representeras av statsminister Ulf Kristersson, utrikesminister Tobias Billström och försvarsminister Pål Jonson. Toppmötet är det första som Sverige deltar i som fullvärdig medlem i försvarsalliansen.