Handel, välstånd och konkurrenskraft

Handel och säkerhet som integrerade delar i svensk utrikespolitik

Innovation kopplad till digitalisering och ny teknik är sedan lång tid ett centralt ekonomiskt och handelspolitiskt intresse för Sverige. Svenska företag ligger långt framme vad gäller innovativt skapande och användning av digital teknik som kan bidra till lösningar på de stora globala utmaningarna. Sverige verkar dock på en global marknad där många länder gör betydande satsningar på forskning och utveckling av ny och avancerad teknik. Det finns en global efterfrågan på teknik som utvecklas av svenska företag och inom vissa strategiska sektorer besitter svenska företag en betydande ställning. Det ger Sverige ett inflytande men understryker även vikten av att värna och främja denna förmåga för Sveriges framtida ekonomiska bas. Digitala produkter och digital handel får allt större inverkan på samhällets grundläggande funktionssätt. Ett helhetsgrepp för dessa frågor innefattar i allt större utsträckning utrikes- och säkerhetspolitiska överväganden.

Varor och tjänster med digitalt innehåll tillverkas, säljs och används idag på en global marknad. Sverige ska verka för att skydda den globala marknaden från produkter och mjukvara som har undermåliga säkerhetsfunktioner eller som kan utgöra en säkerhetsrisk – i synnerhet i relation till auktoritära stater. Samhällsviktiga tjänster är beroende av digital teknik, vilket ställer nya krav på förbättrad cybersäkerhet. Lagar, förordningar och standarder är viktigt för att stärka den gemensamma cybersäkerheten, men kan även innebära ökade nationella eller regionala preferenser och begränsad öppenhet i form av handelshinder för den digitala utvecklingen. Sverige vill minimera de negativa handelseffekterna av reglering samt värna dess WTO-förenlighet
Sveriges handels- och säkerhetspolitiska intressen inom cyberfrågor och digitala frågor ska vägas samman och så långt som möjligt vara ömsesidigt stödjande.

Privat och offentlig samverkan

Den privata sektorn står för majoriteten av de medel som spenderas på digital forskning i Sverige och är drivande i den tekniska utvecklingen. Konkurrensen mellan länder att attrahera företagens investeringar och spetskompetens tilltar, speciellt inom forskning och innovation kring avancerad teknik. Privata företag har ett ökande inflytande på säkerhet, demokratins mekanismer, arbetsmarknad, innovation samt på medielandskapet. Sverige har en kraftfull och innovativ digital tekniksektor som är framstående globalt. Den utgör idag inte bara en viktig del av Sveriges ekonomiska bas utan kan också ge väsentliga bidrag i arbetet med att hitta lösningar på de globala utmaningarna. Samverkan och utbyte av best practices kring innovation och teknik kan förstärka bilaterala samarbeten, effektivisera utvecklingssamarbeten inom den digitala sektorn, skapa exportmöjligheter och även bidra till att göra Sverige till en attraktiv investeringsnation.

Deltagande från privat sektor i internationella samarbeten inom till exempel EU, Nato, och FN bidrar på ett positivt sätt till initiativ rörande internationella normer och regler. Mer sådana samarbeten bör uppmuntras.

EU:s utveckling och den digitala inre marknaden

EU är en ledande global aktör vad gäller reglering och normgivning inom cyberfrågor och digitala frågor. Sverige verkar för att europeiska förhållningssätt ska bli globalt normsättande. Inom EU har frågan om så kallad öppen strategisk autonomi, och dess digitala motsvarighet digital suveränitet, varit föremål för återkommande diskussion. Målsättningen för det digitala årtiondet är att den inre marknaden ska göras fullt ut datadriven till 2030, där EU etablerar en modell för nyttjande av data med individens intressen och europeiska värderingar i centrum. Sverige verkar för att EU utvecklas till en starkare aktör på det digitala området. Diskussionen om ekonomisk säkerhet och resiliens kommer att fortsätta och Sverige måste vara delaktig i dessa diskussioner med mål om ökad motståndskraft och fortsatt öppenhet — samt minskade sårbarheter och riskfyllda beroenden visavi i synnerhet auktoritära stater. Målsättningen måste dock vara att fokusera på samarbete och öppenhet också gentemot tredje land. Eventuella begränsningar måste noga avvägas för att inte försvaga svenska intressen och nationell kompetens. Sverige ser att en ökad europeisk förmåga inom forskning och innovation gynnas av ett öppet globalt samarbete. Sverige bör verka för att digital suveränitet uppnås på en öppen marknad och i samverkan med strategiska partners i syfte att motverka en regionalisering och fragmentering som annars kan leda till såväl ekonomiska som säkerhetspolitiska konsekvenser.

I juni 2023 presenterade kommissionen ett meddelande om en europeisk strategi för ekonomisk säkerhet. Strategin framhåller de spänningar som finns mellan att stärka den ekonomiska säkerheten och att säkerställa att EU fortsätter att dra nytta av en öppen ekonomi. I arbetet med dessa processer välkomnar Sverige en balanserad ansats där EU stärker säkerheten, samtidigt som vi stärker Europas långsiktiga konkurrenskraft och produktivitet. Negativa effekter av stärkt säkerhet, för den inre marknaden och de globala institutionerna, inklusive för öppenhet och frihandel, som Sveriges välstånd är beroende av måste så långt som möjligt begränsas.

Den inre marknaden stärker de svenska företagens konkurrenskraft. Europa ska fullt ut utnyttja fördelarna av den innovation och skaparkraft som samhällen med frihet och konkurrens för med sig. Det s.k. D9+-nätverket, där Sverige ingår, är ett viktigt nätverk för samarbete med möjlighet att påverka och leda den digitala agendan på EU-nivå. EU-kommissionen har presenterat en rad förslag som syftar till att reglera strukturer och aktörer i det digitala landskapet. Värdet av data ska fullt ut realiseras i linje med den europeiska datastrategin. Omfattande investeringar i de tekniska strukturer som ska underbygga regleringarna görs via strategiska projekt i fonder och program som Horisont Europa, Fonden för ett sammanlänkat Europa och Programmet för ett digitalt Europa. Dessa EU-gemensamma regler av digitala tjänster och varor påverkar såväl den inre marknaden som den externa handeln med omvärlden. Sverige välkomnar som princip en reglering som skulle stärka förutsägbarheten. Sverige vill att lagstiftningen föregås av konsekvensanalyser för att inte hämma företagens konkurrenskraft och innovation. Regelverk som är interoperabla med strategiska partners system bör eftersträvas.

Leverantörssäkerhet inom strategiska teknikområden

Digitaliseringen har gjort den globala ekonomin allt mer beroende av vissa nya strategiska produkter, mineraler och tekniker. Det gäller i särskilt hög utsträckning för Sverige som är en handels-, innovations- och digitaliserad ekonomi med ett fokus på en global, grön, säker och digital omställning. Det ställer nya krav på Sverige att agera strategiskt när intressen motiverade av handelspolitik och säkerhetspolitik hamnar i konflikt.

Globalt riktas särskilt stor uppmärksamhet mot framtidens kommunikationsteknik. Digitala telekommunikationer kan liknas vid blodomlopp för samhällens, ekonomiers och staters funktionalitet, med mycket stor strategisk betydelse. Det faktum att en av ett fåtal betrodda leverantörer har sin forskningsverksamhet koncentrerad till Sverige har en betydelse som går utöver exportfrämjande. Det ger Sverige en roll och ett ansvar, att agera strategiskt och sammanhållet i utrikes- och säkerhetspolitiska, liksom i handelspolitiska dialoger och processer. Särskild uppmärksamhet behöver nu riktas mot nästa generations system (6G osv.) och förutsättningarna avseende säkerhet, forskning och innovation, liksom statliga interventioner som påverkar konkurrens och spelregler. Grundläggande svenska ingångsvärden är teknikneutralitet, stabilitet, säkerhet och diversifiering i informations- och kommunikationsteknikleveranskedjorna (IKT) och vikten av globala standarder.

Infrastruktur

Sverige är beroende av internationella fiberoptiska kablar för kommunikation med omvärlden och i praktiken även för att säkra de nationella behoven av elektronisk kommunikation och tillgång till digitala tjänster. Företagens konkurrenskraft är beroende av väl fungerande konnektivitet. Fysiska angrepp eller cyberangrepp mot internationell konnektivitet utgör ett betydande hot och det förändrade säkerhetspolitiska läget har aktualiserat sårbarheten i EU och Sveriges konnektivitet med Asien. Det är av vikt för Sverige att främja en redundans och motståndskraft för den digitala infrastrukturen.

Dataflöden, digitala handelshinder och lagring

Förmåga att hantera och realisera värdet av data utgör grunden för utvecklingen av ny teknik och för handel med såväl varor som tjänster. Därmed blir fungerande och öppna dataflöden centrala för svensk och europeisk konkurrenskraft. EU:s företag, oavsett storlek eller bransch, blir i allt högre utsträckning beroende av dataflöden, och förmågan att kapitalisera värdet av data lägger grunden för helt nya företag och affärsmodeller. Hänsyn måste tas till förutsättningarna för såväl teknikutveckling, innovation och handel som till skyddet av information. Genom ett dimensionerat och anpassat skydd för information, bland annat personuppgifter och immateriella tillgångar, ges förbättrade förutsättningar för svensk innovation och teknikexport.

För att data ska kunna användas räcker dock inte endast fria flöden. Från handelssynpunkt är det viktigt att motverka digitala handelshinder i tredje land såsom oberättigade krav på datalokalisering samt utlämnande av källkoder. Det finns också behov av att data, med respekt för individers rätt, kan hanteras på ett kontrollerat sätt och kan delas och lagras stabilt och säkert. Detta är centralt för den ekonomiska modell som underbygger de flesta internet- och teknikföretag. Teknikbranschen utgör idag en ökande andel av många länders ekonomier, inklusive Sveriges. Utan fria dataflöden och stabil och säker datahantering riskeras svensk handel och konkurrens- och innovationskraft. Därmed hotas på längre sikt Sveriges ekonomiska säkerhet och utveckling. Sverige som ett innovativt och informations- och datatungt land behöver kunna driva dessa frågor internationellt för att värna svenska handelsintressen. Inom handelspolitiken eftersträvar Sverige ambitiösa regler om digital handel i EU:s handelsavtal samt i multilaterala e-handelsförhandlingar i WTO.

Standarder

Internationella standarder på teknik- och cyberområdet är centrala för att säkerställa att olika produkter är interoperabla och kan säljas på en global marknad, vilket kan gynna diversifiering, konnektivitet och konkurrens. Sverige har länge haft ett betydande inflytande inom internationell standardisering eftersom svenska intressenter, dvs. företag, myndigheter, forskning och akademi varit välrepresenterade i de internationella standardiseringsorganen. Under senare år har utvecklingen av internationella standarder på teknik- och cyberområdet präglats av ökad stormaktskonkurrens. Det ökade engagemanget från auktoritära stater inom standardiseringsprocesserna har exempelvis märkts i frågor om internets arkitektur och ansiktsigenkänningsteknik i Internationella teleunionen (ITU), men även i den stärkta närvaron av statsstyrda företag inom organisationen Internationella standardiseringsorganisationen (ISO). Fortsätter den nuvarande trenden med ökad konkurrens skulle det försvaga de multilaterala handelspolitiska och marknadsekonomiska principer som varit grunden för de senaste decenniernas stora välståndsökningar.

För svenskt vidkommande är det centralt att beakta WTO:s avtal om tekniska handelshinder och att standarder kan maximera nyttan och möjligheten med tekniken, vara icke-diskriminerande, transparenta och teknikneutrala. För Sveriges del är det angeläget att intressentstyrningen och nuvarande samverkansformer för standardisering värnas. Samtidigt behöver Sverige aktivt motverka att standarder sätts utifrån politiska och strategiska bevekelsegrunder som inte ligger i linje med Sveriges intressen.

Cybersäkerhetscertifiering

Genomförandet av EU:s cybersäkerhetsakt innebär att EU utarbetar egna certifieringsordningar inom ramen för EU:s regelverk, och därmed förenklar för en inre marknad för varor och tjänster med en lämplig cybersäkerhetsnivå. För Sverige är det angeläget att verka för att EU:s ramverk för cybersäkerhetscertifiering inte leder till att företag behöver ansöka om dubbla och fördyrande certifieringar, med påföljande risk för handelshinder samt att reciprocitet gäller med avseende på tillgång till marknad under olika certifieringsordningar. Det transatlantiska samarbetet på cybersäkerhetscertifieringsområdet är också en viktig aspekt.

Fokusområden – handel, välstånd och konkurrenskraft

• Bidra till arbetet för ett starkare och ett mer sammanhållet EU på det digitala området, inklusive en fördjupning av EU:s digitala inre marknad, öppen digital suveränitet och ett stärkt EU-samarbete kring digital diplomati (unionens externa digitala politik).
  
  
• Främja ekonomisk säkerhet och resiliens med mål om både ökad motståndskraft och fortsatt öppenhet — samt minskade sårbarheter och riskfyllda beroenden visavi i synnerhet auktoritära stater.
  
  
• Främja, genom EU och andra internationella samarbeten, stabila och diversifierade leveranskedjor för strategiska tekniker, komponenter och insatsvaror.
  
  
• Främja att internationella dataflöden är och förblir fria.
  
  
• Främja svensk digital tekniksektor och föra dialog med svenskt näringsliv för att tillvarata dess kompetens och intressen i internationella sammanhang. Främja export från och investeringar till Sverige inom den digitala sektorn. Föra dialog med näringslivet för att tillvarata kompetens och intressen i internationella sammanhang i enlighet med Utrikeshandelsstrategin.
  
  
• Verka för att dialogen om internationella normer och regler mellan regeringar och den privata sektorn utvecklas på EU- och internationell nivå.
  
  
• Verka för att utvecklingen av reglering kring internationell handel följer WTO:s regler.
  
  
• Verka för ambitiösa regler om digital handel och dataflöden i handelsavtal, inklusive de plurilaterala e-handelsförhandlingarna i WTO, tillsammans med likasinnade EU-medlemsstater.
  
  
• Bidra till nya standarder och certifieringar som förenklar och möjliggör ökad handel, samt att sådana som kan utgöra otillbörliga hinder för handel eller konkurrensnackdelar för svenska företag undviks. Interoperabilitet i regelverken mellan EU och dess strategiska partner ska aktivt eftersträvas.
  
  
• Främja Sveriges förmåga att hantera en mer konkurrensutsatt internationell standardiseringsprocess och att aktivt försvara svenska positioner och intressen, bland annat genom att värna att de internationella standardiseringsorganen förblir intressentdrivna och de negativa konsekvenserna av mellanstatlig konkurrens inom standardiseringsorganen minimeras.
  
  
• Aktivt medverka inom ITU:s standardiseringssektor.
  
  
• Främja Sveriges ställning som prioriterad partner för grön, säker och digital omställning globalt. En hållbar handel med kritiska råvaror, mineraler och andra insatsvaror av strategisk betydelse för grön och digital omställning ska säkerställas.