Miljö och klimat

FN:s klimatmöte COP29 i Baku avslutades efter långa förhandlingar den 24 november 2024 med ett beslut om ett nytt globalt mål för finansiering av klimatåtgärder. Det nya målet omfattar 300 miljarder USD per år som ska betalas in senast år 2035. Flera beslut i andra förhandlingsfrågor sköts dock upp till nästa års möte vid COP30 i Brasilien.

Här kan du ta del av de remissvar som kommit in till Klimat- och näringslivsdepartementet på utkast till rapport om hur Sverige genomför Århuskonventionen.

Här kan du ta del av svaren från de som ombetts svara på remissen av promemorian Bättre förutsättningar för vattenkraftens omprövning. Övriga ärenden finns tillgängliga i departementet.

Riksrevisionen har granskat om statens insatser för förvaltningen av skyddad natur är effektiva. I denna skrivelse behandlar regeringen de iakttagelser och rekommendationer som rör regeringen som Riksrevisionen har lämnat i rapporten.

De nordiska länderna har enats om en politisk deklaration om arbetet mot antimikrobiell resistens (AMR). Genom deklarationen vill länderna stärka samarbetet inom Norden för att motverka antibiotikaresistens och säkra tillgång till antibiotika för människor och djur samt minska spridning av antibiotika och bakteriella ämnen till miljön.

Här kan du ta del av de remissvar som har kommit till Miljö- och energidepartementet på promemorian Snabbare processer enligt miljöbalken för att stärka det militära försvaret

I dag den 25 november inleds det femte och sista förhandlingsmötet om ett nytt globalt avtal mot plastföroreningar i Busan, Sydkorea. Det är viktigt att reglera plastföroreningar på global nivå för att minska föroreningar och klimatpåverkan, skydda haven, miljön och den biologiska mångfalden.

Här kan du ta del av till vilka instanser som regeringen har remitterat promemorian Kompletterande bestämmelser till EU-förordningen om batterier.

I promemorian föreslås bestämmelser som kompletterar EU-förordningen om batterier.

Debattartikel av statsminister Ulf Kristersson och klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari, Expressen, 20 november 2024.

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari höll Sveriges nationella anförande vid FN:s klimattoppmöte COP29 i Baku i Azerbajdzjan den 20 november 2024. Det talade ordet gäller.

I dag onsdagen den 20 november kl. 16.45 lokal tid i Azerbajdzjan (kl. 13.45 svensk tid) bjuder klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari och Sveriges chefsförhandlare Mattias Frumerie in till en pressbriefing på plats på FN:s klimatkonferens COP 29 i Baku, Azerbajdzjan. Syftet är att ge en statusuppdatering om de pågående klimatförhandlingarna för de journalister som bevakar mötet.

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari deltar från och med idag onsdag i slutförhandlingarna på FN:s klimattoppmöte COP29 i Baku i Azerbajdzjan. Förhandlingarna är planerade att avslutas på fredag den 22 november.

En särskild utredare ska bidra till att stärka och utveckla det svenska internationella klimatarbetet med Parisavtalet som grund.

Här kan du ta del av till vilka instanser som regeringen har remitterat Naturvårdsverkets skrivelse Beräkning av kostnader för att transportera bort och behandla engångsplast som skräpar ned.

Sverige är och kommer fortsätta vara en av världens mest generösa givare av internationell klimatfinansiering. Det svenska klimatbiståndet ska utökas och effektiviseras. Sverige spelade en betydande roll i att världen 2022 nådde målet om 100 miljarder dollar per år i global klimatfinansiering, i och med ett generöst svenskt bidrag. Det svenska bidraget till internationell klimatfinansiering är en central del av Sveriges klimatpolitik. Den internationella klimatfinansieringen ska bidra till både utsläppsminskning och klimatanpassning.

Årets andra nordiska miljö- och klimatministermöte ägde rum digitalt den 13 november. Det var det sista ministermötet under det svenska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet. Internationella förhandlingar och nordiskt samarbete om avfall och kemikalier diskuterades. På mötet deltog klimat- och miljöministrar från Danmark, Norge, Finland och Sverige.

Sverige annonserar ett bidrag om 8 miljarder kronor till FN:s gröna klimatfond (GCF). Sverige är med detta en av de allra största givarna till fonden. Genom klimatfonden kan låg- och medelinkomstländer få stöd med att genomföra klimatinvesteringar för minskade utsläpp och skydda sina samhällen mot klimatförändringarna genom anpassningsåtgärder.

I morgon väntas regeringen fatta beslut om ett kommittédirektiv för att stärka och utveckla Sveriges internationella klimatarbete. Fokus i utredningen ska vara att ta fram förslag på åtgärder för stärkta svenska insatser för att bidra till att driva på klimatarbetet i andra länder samt att stödja Regeringskansliet i genomförandet av den svenska internationella klimatpolitiken.

Här kan du ta del av svaren från de som ombetts svara på remissen av promemorian Hållbarhetskriterier för vissa bränslen och en ny reduktionsplikt. Övriga ärenden finns tillgängliga i departementet.