Omställningen till en cirkulär ekonomi

I en cirkulär ekonomi används resurser mer effektivt genom att produkter utformas så att de får lång livslängd, tillverkas av återvunnen eller biobaserad råvara, är reparerbara och möjliga att återanvända och slutligen materialåtervinnas.

Den nationella strategin för cirkulär ekonomi pekar ut inriktningen för det arbete som behövs för att ställa om till cirkulär produktion, konsumtion och affärsmodeller samt giftfria och cirkulära materialkretslopp. Det finns en stor potential för svenskt näringsliv och industri att förändra i sina produktionsled och värdekedjor för att ställa om. Visionen är ett samhälle där resurser används effektivt i giftfria cirkulära flöden och ersätter primära material.

Primära material ska så långt det är möjligt ersättas av resurser som används effektivt i cirkulära flöden. Hänsyn ska tas till behov av att tillföra primära material för att möjliggöra klimatomställning och materialåtervinning. Visionen ska ge stöd och riktning för aktörer inom näringsliv, offentlig sektor, universitet och högskolor och civilsamhället, liksom för privatpersoner som vill driva affärsmöjligheter och göra medvetna val utifrån den cirkulära omställningen. Genom strategin och det fortsatta arbetet vill regeringen undanröja hinder, stärka konkurrenskraften, öka incitamenten och bidra till långsiktiga förutsättningar för den cirkulära samhällsomställning som redan pågår men som behöver intensifieras ytterligare.

Prioriterade strömmar i omställningen är plast, textil, livsmedel, förnybara och biobaserade råvaror, bygg- och fastighetssektorn samt innovationskritiska metaller och mineral.

EU har en viktig roll i att skapa förutsättningar för en cirkulär omställning på EU:s gemensamma marknad. En stor del av den lagstiftning som reglerar cirkulär ekonomi, som till exempel ekodesign, kemikalier, produkter och avfall, anger ramarna och beslutas på EU-nivå med kompletterande nationella bestämmelser.