Avtal om försvarssamarbete med USA
Uppdaterad
Den 15 augusti 2024 trädde avtalet om försvarssamarbete med USA i kraft – eller DCA-avtalet (defence cooperation agreement). Det öppnar för ett ännu närmare samarbete mellan Sverige och USA, både bilateralt och inom ramen för Nato.
Det försämrade säkerhetsläget i Europa är en konsekvens av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Därför har förutsättningarna för svensk säkerhetspolitik förändrats i grunden. Det försämrade säkerhetsläget innebär att Sverige snabbt behöver kunna agera på en komplex säkerhetsutveckling – enskilt och tillsammans med andra. Sveriges medlemskap i Nato liksom DCA-avtalet med USA ska ses i detta sammanhang.
USA är en av Sveriges viktigaste säkerhets- och försvarspolitiska partners, bilateralt och inom Nato. I maj 2016 undertecknade Sverige och USA en gemensam avsiktsförklaring om fördjupat bilateralt försvarssamarbete. 2018 ingick Sverige en trilateral avsiktsförklaring tillsammans med Finland och USA.
DCA-avtalet är en naturlig utveckling av Sveriges och USA:s långvariga samarbete på säkerhets- och försvarsområdet, liksom av det svenska medlemskapet i Nato. Avtalet möjliggör ett mer kontinuerligt samarbete genom att reglera förutsättningarna för amerikanska styrkor att verka i Sverige. Det rör sig bland annat om frågor om amerikansk militär personals rättsliga status, tillgång till baseringsområden, förhandslagring av materiel samt regler om skatt och tull.
DCA-avtalet skapar även förutsättningar för amerikanskt militärt stöd om säkerhetsläget så kräver och är således av stor betydelse för Sveriges säkerhet. USA har redan DCA-avtal med flera andra europeiska länder, en tydlig signal om fortsatt amerikanskt engagemang för säkerhet i Europa och i vårt närområde.
I DCA-avtalet slås fast att alla aktiviteter ska ske med full respekt för svensk suveränitet, svenska lagar och Sveriges internationella förpliktelser, men även att det närmare säkerhetssamarbetet som fastställs genom DCA-avtalet sker i enlighet med folkrätten och baseras på svenskt samtycke.
Vägen fram till avtalet
Avtalet undertecknades av Sveriges försvarsminister Pål Jonson och USA:s försvarsminister Lloyd J. Austin III den 5 december 2023. Regeringen lämnade den 8 maj 2024 en proposition till riksdagen om att godkänna avtalet och de författningsändringar som krävs för att genomföra avtalet. Den 18 juni 2024 röstade riksdagen för att godkänna detta. Den 15 augusti 2024 trädde avtalet i kraft.
Avtal om försvarssamarbete mellan Sverige och USA.pdf
Agreement on defense cooperation between Sweden and the United States of America.pdf
Frågor och svar om DCA-avtalet med USA
DCA-avtalet (Defence Cooperation Agreement) med USA är en naturlig fortsättning på det svenska Natomedlemskapet och de förändrade förutsättningarna för svensk säkerhetspolitik.
Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina försämrade säkerhetsläget i Europa och ändrade förutsättningarna för svensk säkerhetspolitik i grunden. Det försämrade säkerhetsläget innebär att Sverige snabbt behöver kunna agera på en komplex säkerhetsutveckling – enskilt och tillsammans med andra.
Ett DCA-avtal med USA skapar förutsättningar för mer kontinuerligt samarbete mellan våra länder och möjliggör för amerikanskt militärt stöd och förstärkningar om säkerhetsläget så kräver.
DCA-avtalet är en förutsättning för att Sverige snabbt och på ett väl förberett sätt ska kunna ta emot stöd från USA vid ett försämrat säkerhetsläge. Det är därmed av mycket stor betydelse för att förebygga uppkomsten av militära hot mot Sverige och mot allierade i närområdet, för att avskräcka och i sista hand möta ett väpnat angrepp.
Det sker genom att USA kan ha militär personal på plats i Sverige, förhandslagra materiel här och i större utsträckning öva tillsammans med Försvarsmakten. Avtalet är av betydelse för försvarsplaneringen. Det är avskräckande och stabiliserande. Ingåendet av avtalet är i sig en viktig signal om USA:s säkerhets- och försvarspolitiska engagemang med Sverige.
DCA-avtalet möjliggör ett mer kontinuerligt samarbete genom att på förhand reglera förutsättningarna för amerikanska styrkor att verka i Sverige.
Avtalet bygger vidare på och kompletterar avtalet mellan parterna i nordatlantiska fördraget om status för deras styrkor (Nato SOFA), och avtalet mellan de stater som är parter i nordatlantiska fördraget och de andra stater som deltar i Partnerskap för fred om status för deras styrkor (PFF SOFA), vars materiella innehåll överensstämmer med Nato SOFA. Det rör sig om en avtalsreglering som Sverige är part till sedan 1990-talets mitt.
DCA-avtalet innehåller ytterligare bestämmelser om den rättsliga statusen för den amerikanska styrkan, dess personal, anhöriga och leverantörer. Det handlar bland annat om straffrättslig jurisdiktion, undantag från beskattning och rätt att upprätthålla disciplinen inom den amerikanska styrkan. Därutöver regleras frågor som rätt till tillträde till svenskt territorium, rätt att få använda vissa av Försvarsmaktens anläggningar och områden och rätt att bedriva viss verksamhet till stöd för den egna styrkan och dess personal, så som marketenterier och postkontor.
Samarbetet enligt DCA-avtalet bygger på Sveriges samtycke och på full respekt för svensk suveränitet, svensk lagstiftning och internationella förpliktelser, inklusive vad gäller lagring av vissa typer av vapen på svenskt territorium. Samarbetet sker i enlighet med folkrätten. Allt detta följer direkt av portalparagrafen i avtalet. Övriga paragrafer i avtalet ska läsas tillsammans med portalparagrafen.
Nej. Samarbetet enligt DCA-avtalet bygger på Sveriges samtycke och på full respekt för svensk suveränitet, svensk lagstiftning och internationella förpliktelser, inklusive vad gäller lagring av vissa typer av vapen på svenskt territorium. Samarbetet sker i enlighet med folkrätten. Allt detta följer direkt av portalparagrafen i avtalet.
Det är alltså precis som tidigare Sverige som har rätt att avgöra om verksamhet får äga rum på svenskt territorium och en grundförutsättning för all amerikansk närvaro är att den sker med svenskt samtycke.
Ett av avtalets syften är dock att frigöra samarbetet från betungande administrativa processer inför varje amerikansk närvaro i Sverige. Enskilda beslut ska därmed inte behöva fattas inför varje besök och aktivitet som sker inom ramen för avtalet. DCA-avtalet är tillämpligt varje gång amerikanska styrkor befinner sig i Sverige. Men svenskt samtycke ska alltid föreligga, det är inte möjligt för USA att genomföra aktiviteter på svenskt territorium utan svenskt samtycke.
Avtalet ger USA rätt att förvara materiel på de platser som anges i bilagan och andra platser som länderna kommer överens om. Sverige kommer alltid ha information om vad som förvaras här. Avtalet bygger på ett nära samarbete mellan USA och på att Sverige samtycker till det som sker i Sverige. Det anges uttryckligen i avtalet att all verksamhet ska ske med full respekt för svensk suveränitet, svenska lagar och internationella förpliktelser, inklusive vad gäller lagring av vissa typer av vapen på svenskt territorium.
DCA-avtalet förändrar inte den ståndpunkt som har kommit till uttryck inom ramen för Sveriges Natoansökan och som återupprepas i propositionen om DCA-avtalet. Den ståndpunkten innebär att det, på samma sätt som i övriga nordiska länder, inte finns skäl att ha kärnvapen på svenskt territorium i fredstid. Den svenska positionen är väl känd av andra länder, inklusive USA.
Allt som sker inom ramen för DCA-avtalet bygger på svenskt samtycke. Andra stater är folkrättsligt förpliktigade att följa de villkor som Sverige ställer upp för aktiviteter och verksamheter på vårt territorium. Detta följer bland annat av suveränitetsprincipen. I DCA-avtalets portalparagraf understryks också att all verksamhet ska ske med full respekt för svensk suveränitet.
USA har i avtalet åtagit sig att i förväg informera svenska myndigheter om vilken typ och mängd av materiel som de amerikanska styrkorna avser att transportera eller förhandslagra på svenskt territorium och när och hur materiel ska levereras. Sverige kommer alltså alltid ha information om vad som förvaras här.
Ja. Personal från de amerikanska styrkorna är inte straffria utan omfattas av båda ländernas strafflagstiftning. Det som avtalet reglerar är rätten att utöva jurisdiktionen, den så kallade domsrätten, närmare bestämt vilket land som ska ha primär rätt att åtala och döma för ett brott som begås i Sverige.
USA kommer att som utgångspunkt ha domsrätt, det vill säga rätt att döma för brott som begås av medlemmar i styrkan såväl inom som utom tjänsten, när det rör sig om gärningar som är straffbara både i Sverige och USA. Sverige kommer kunna ta tillbaka domsrätten i fall som vi anser är av särskild betydelse för oss när det rör gärningar utom tjänsten som inte enbart riktats mot amerikanska intressen.
Om en gärning är laglig i USA, men brottslig i Sverige, är det Sverige som har rätt att döma gärningsmannen enligt svensk strafflagstiftning.
I avtalets bilaga listas överenskomna anläggningar och områden som amerikanska styrkor, utländska och svenska leverantörer samt anhöriga ges tillträde till och rätt att använda för besök, träning, övningar och andra aktiviteter. Det kommer att röra sig om anläggningar som Försvarsmakten och i ett fall Försvarets materielverk disponerar. Sverige och USA kommer att ha gemensam tillgång till samtliga platser, utom delar av dessa som parterna kan enas om att amerikanska styrkan ska ha ensam tillgång till.
Avtalet undertecknades den 5 december 2023. Regeringen lämnade den 8 maj 2024 en proposition till riksdagen om att godkänna avtalet och de författningsändringar som krävs för att genomföra avtalet. Den 18 juni 2024 röstade riksdagen för att godkänna detta. Den 15 augusti 2024 trädde avtalet i kraft. För att avtalet ska kunna utnyttjas krävs dock fortsatta förberedelseåtgärder, samordning och planering med svenska myndigheter.
I det korta perspektivet innebär det att Försvarsmakten och dess amerikanska motsvarigheter lättare kan genomföra gemensamma aktiviteter på anläggningarna. På sikt, när den gemensamma planeringen inom Nato och med allierade i vårt närområde kommit längre, kan anläggningarna komma att utvecklas för de gemensamma försvarsbehoven. Den amerikanska närvaron stärker säkerheten lokalt och nationellt.