Information om viseringar (visum)

Syftet med Sveriges och EU:s (Schengenländernas) viseringspolitik är, att inom ramen för en reglerad invandring, ha ett så fritt besöksutbyte som möjligt. Medborgare i vissa länder måste ha en visering för inresa i Schengenområdet (Schengenvisering).

Nytt in- och utresesystem för tredjelandsmedborgare planeras

EU planerar att införa ett nytt in- och utresesystem som kommer att gälla för alla som ska resa till eller från Sverige och som är medborgare i ett land utanför EU. Det nya systemet kallas Entry Exit System (EES) och införs samtidigt av länder i EU och i Schengenområdet. Med det nya systemet automatiseras vissa delar av gränskontrollproceduren och systemet med stämplar tas bort. Syftet är bland annat att effektivisera resor till EU för resenärer från tredjeland. Det ska också bli enklare att identifiera resenärer som har falska identiteter eller pass, som inte har rätt att åka in i EU eller Schengenområdet, eller som har vistats i området längre än tillåten tid. Systemet hjälper även till att förebygga, upptäcka och utreda terroristbrott samt annan allvarlig brottslighet. EES-systemet har ännu inte införts.

ETIAS är ett annat EU-gemensamt system som planeras driftsättas inom Schengenområdet. När det är implementerat kommer viseringsfria tredjelandsmedborgare behöva ansöka om resetillstånd innan de reser till Sverige eller annat land som ingår i Schengensamarbetet. I dagsläget finns det inte något startdatum för införandet av ETIAS och det går inte heller att ansöka om resetillståndet.

Mer information om EES och ETIAS hittar du via länkarna nedan.

En visering utfärdas för tillfälliga besök. Det är ett tillstånd som man måste ansöka om innan inresan. Syftet med besöket kan vara att besöka släkt eller vänner, ett turistbesök, ett affärsbesök, att delta i en konferens eller bara genomresa. En beviljad visering garanterar inte inresa, utan ytterst är det gränspolisen som avgör vem som får resa in.

Hur söker man visering (visum)

Visering till Sverige söks vid en svensk ambassad eller konsulat i det land sökanden är bosatt. Där Sverige inte har någon ambassad eller konsulat kan ett annat Schengenland företräda Sverige och efter prövad ansökan utfärda viseringen för Sveriges räkning. På vissa orter företräds Sverige av ett annat Schengenland även om det finns en svensk ambassad på plats.

Vem fattar beslutet om viseringen?

Svenska ambassader och generalkonsulat är självständiga beslutsmyndigheter för viseringar. Ibland måste dock ansökan skickas hem till Migrationsverket för slutgiltigt beslut. Beslut om viseringsansökan ska fattas inom 15 kalenderdagar från det att ansökan lämnats in. I vissa fall får handläggningstiden vara längre. Ett avslag på en viseringsansökan kan överklagas. Överklagande lämnas in på den ambassad som fattat beslutet.

Var och hur länge gäller viseringen?

En Schengenvisering kan avse högst tre månader (90 dagar) under en sexmånadersperiod (180 dagar). Antalet dagar beror på den tid och avsikt som är skälet till vistelsen i Sverige och Schengenområdet. Viseringen gäller normalt för inresa i alla Schengenländerna. I undantagsfall kan den bara gälla för vistelse i det land som utfärdat den.

Läs mer om viseringar och ansökningar

På de svenska ambassadernas webbplatser finns detaljerad information om viseringar samt länkar till nödvändiga blanketter som behövs vid ansökan. På Migrationsverkets webbplats finns också detaljerad information om viseringar, arbets- och uppehållstillstånd med mera. Här finns också blanketter och informationsblad på olika språk.

Fakta om viseringskodexen

I juni 2019 antogs Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1155 om ändring av förordning (EG) nr 810/2009 om inrättande av en gemensam viseringskodex. Den reviderade kodexen började tillämpas från och med den 2 februari 2020. Härigenom samlas de bestämmelser som avser utfärdande av viseringar i en och samma förordning. Dessutom harmoniseras de arbetsmetoder som medlemsstaterna ska följa när de handlägger viseringsansökningar.

Schengenländernas viseringar gäller för hela Schengenområdet. Med en Schengenvisering kan en tredjelandsmedborgare resa in i ett Schengenland och sedan fritt resa omkring i hela Schengenområdet eftersom personkontrollerna vid Schengenländernas inre gränser är avskaffade. Därmed underlättar Schengensamarbetet för många resenärer som inte längre behöver ansöka på flera ambassader när de ska besöka flera Schengenländer under samma resa. Det är resans huvuddestination som avgör vid vilket Schengenlands ambassad viseringsansökan ska lämnas in.

Medlemmarna i Schengensamarbetet

Schengenländerna är Belgien, Danmark, Finland, Estland, Frankrike, Grekland, Island, Italien, Lettland, Liechtenstein, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Schweiz, Slovakien, Spanien, Slovenien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike.