Frågor och svar om fritidskortet

I dag mår barn och unga generellt sett bra, men det finns oroande trender bland annat med en ökande andel barn och unga som rapporterar om hälsobesvär exempelvis i from av nedstämdhet och ett ökat stillasittande. Fritids­aktiviteter bidrar positivt till barns och ungas hälsa. Genom fritidskortet främjas barns och ungas förutsättningar att delta i sådana fritidsaktiviteter som bidrar till en aktiv och meningsfull fritid i gemenskap med andra.

Förslaget innebär att barn ska kunna ta del av fritidskortet från och med det år då barnet fyller 8 år till och med det år då barnet fyller 16 år. Fritidskortet föreslås beviljas en av barnets vårdnadshavare som är bosatt i Sverige och som har barnet bosatt hos sig. Vårdnadshavaren och barnet behöver vara folkbokförda i Sverige för att få fritidskortet.

Enligt förslaget ska fritidskortet kunna användas för betalning av vissa avgifter som möjliggör deltagande i ledarledda fritidsaktiviteter som tillhandahålls av en godkänd utförare. Det kan till exempel handla om aktivitets-, kurs- eller träningsavgifter. När ansökan om fritidskort görs ska avgifterna avse aktiviteter under innevarande eller nästföljande år som tillhandahålls minst tio gånger under en sammanhängande period om sex månader.

Vad som menas med godkända utförare, se frågan "Hos vilka utförare av fritidsaktiviteter, föreningar och organisationer ska man enligt förslaget kunna använda fritidskortet?"

Fritidskortet föreslås kunna användas till sådana utförare av fritidsaktiviteter för barn som är registrerade i Försäkringskassans register över vissa utförare av fritidsaktiviteter för barn. Dessa utförare är så kallade godkända utförare. För att få registreras som utförare behöver vissa krav vara uppfyllda och det är Försäkringskassan som föreslås pröva dessa krav.

Registrets föreslås omfatta vissa utförare inom de fyra områdena idrott, kultur, friluftsliv och barn- och ungdomsorganisationer. Registret föreslås finnas på plats hos Försäkringskassan för registrering senast den 1 augusti 2025.

Ja, enligt förslaget ska fritidskortet kunna användas för betalning av avgifter för hyra av utrustning och hjälpmedel som hyrs ut av en godkänd utförare. Däremot ska fritidskortet inte kunna användas till köp av utrustning eller hjälpmedel.

Vad som menas med godkända utförare, se frågan "Hos vilka utförare av fritidsaktiviteter, föreningar och organisationer ska man enligt förslaget kunna använda fritidskortet?"

Föreslaget innebär att det ska finnas två olika nivåer på fritidskortet. Ett allmänt fritidskort om 500 kronor per år och barn, och ett särskilt fritidskort om 2 000 kronor per år och barn.

Det särskilda fritidskortet föreslås lämnas till vårdnadshavare som har barnet bosatt hos sig och som under det närmsta föregående kalenderåret har fått ett beslut om preliminärt bostadsbidrag av Försäkringskassan. För de som inte omfattas av ett sådant beslut, men som har barnet bosatt hos sig, föreslås det allmänna fritidskortet gälla.

Enligt förslaget är det en av barnets vårdnadshavare som ska ansöka om fritidskort. Ansökan föreslås kunna göras i en digital tjänst, som E-hälsomyndigheten arbetar med att utveckla. Ansökan om fritidskort och användning av fritidskort, det vill säga själva betalningen av avgiften, kommer till stor del bygga på uppgifter som E-hälsomyndigheten inhämtar från andra myndigheter.

I den digitala tjänsten är även tanken att vårdnadshavaren ska kunna ta del av viktig information om fritidskortet; till exempel det aktuella saldot för varje barns fritidskort.

Enligt förslaget ska en skriftlig ansökan om fritidskort kunna göras enkelt i en digital tjänst. Svar på om ansökan beviljas kommer som regel att ske i realtid. För betalning med fritidskort är ambitionen att den digitala tjänsten ska fungera lika enkelt som att betala en faktura via en internetbank.   

En förutsättning för att kunna ansöka om fritidskort i den digitala tjänsten är att vårdnadshavaren har en e-legitimation, såsom Bank-id eller en annan tjänst för elektronisk underskrift. I de fall där en vårdnadshavare inte har en e-legitimation kan en skriftlig ansökan göras manuellt hos E-hälsomyn­digheten.

Enligt förslaget ska det vara möjligt att ansöka om fritidskortet senast från och med den 1 oktober 2025.

Det är flera myndigheter och andra aktörer som arbetar med att förbereda införandet av fritidskortet. Det handlar bland annat om E-hälsomyndigheten, Försäkringskassan, Folkhälsomyndigheten, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Statens kulturråd, Sveriges Riksidrottsförbundet och Svenskt Friluftsliv.

Eftersom förslaget bygger på att fritidskortet ska användas för betalning av vissa fritidsaktiviteter kommer avgiftsfria fritidsaktiviteter inte kunna omfattas av fritidskortet.

Däremot anges i departementspromemorian att det finns skäl att följa hur utförare med avgiftsfria fritidsaktiviteter kan komma att påverkas i samband med införandet av fritidskortet och analysera hur de skulle kunna få del av de positiva effekter som införandet av fritidskortet kan innebära. Bedömningen är att en myndighet bör få i uppdrag att följa utvecklingen av avgifterna för fritidsaktiviteter i fritidskortet, och hur de avgiftsfria aktiviteterna ska kunna ta del av dessa positiva effekter.