Tydligare bestämmelser om ersättning vid avslag på ansökningar om tillstånd till avverkning i fjällnära skog Prop. 2021/22:207
Publicerad
I propositionen lämnar regeringen förslag till ändringar i miljöbalken och skogsvårdslagen.
Ladda ner:
Förslagen syftar till att tydliggöra bestämmelserna om rätt till ersättning vid avslag på ansökningar om tillstånd till avverkning i fjällnära skog eller vid tillståndsbeslut med långtgående villkor. Bland annat införs en
presumtion om att pågående markanvändning är skogsbruk vid prövning av rätten till ersättning avseende produktiv skogsmark i fjällnära skog. För att ersättning ska lämnas krävs att den pågående markanvändningen inom den berörda delen av en fastighet avsevärt försvåras.
En bestämmelse införs som anger att om ersättning har lämnats enligt
skogsvårdslagen kan inte ersättning lämnas på nytt för samma del av
fastigheten eller för samma hänsyn. Regeringen bedömer att uppgifter om avslagsbeslut och utbetald ersättning bör offentliggöras. Lagändringarna tillsammans med offentliggörandet av uppgifter ska säkerställa att ersättning inte betalas ut mer än en gång för ett och samma område eller för samma hänsyn.
I propositionen Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade
incitament för naturvården i skogen med frivillighet som grund (prop.
2021/22:58) bedömer regeringen att det i många fall, både för staten och markägaren, kan vara effektivare att med frivillighet som grund vidta förebyggande åtgärder för att bevara värdefulla fjällnära skogar än att reaktivt ersätta intrång i pågående markanvändning vid nekat tillstånd till avverkning. Regeringen tydliggör nu att arbetssätt och incitament bör utvecklas för att öka attraktiviteten för formellt skydd som alternativ till tillståndsansökningar.
Utöver bestämmelser som rör rätten till ersättning föreslår regeringen att det ska tydliggöras att tillstånd till avverkning i fjällnära skog ska gälla i fem år och att det införs en möjlighet att meddela föreskrifter som medger undantag från kravet på tillstånd vid angrepp av växtskadegörare.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 september 2022.
Lagstiftningskedjan
Kommittédirektiv (2 st)
-
Tilläggsdirektiv till Skogsutredningen (M 2019:02)
Regeringen beslutade den 18 juli 2019 kommittédirektiv om stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen (dir. 2019:46). Enligt utredningens direktiv skulle uppdraget redovisas senast den 1 juli 2020. Utredningstiden förlängs. Uppdraget ska i stället redovisas senast den 30 november 2020.
-
Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen
En särskild utredare ska undersöka möjligheterna och lämna förslag på åtgärder för stärkt äganderätt till skog, nya flexibla skydds- och ersättningsformer vid skydd av skogsmark samt hur internationella åtaganden om biologisk mångfald ska kunna förenas med en växande cirkulär bioekonomi. Uppdraget ska redovisas till Miljödepartementet senast den 1 juli 2020.
Departementsserien
Statens offentliga utredningar (1 st)
-
Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen
Skogsutredningen 2019 skulle undersöka möjligheterna och lämna förslag på åtgärder för stärkt äganderätt till skog, nya flexibla skydds- och ersättningsformer vid skydd av skogsmark samt hur internationella åtaganden om biologisk mångfald ska kunna förenas med en växande cirkulär bioekonomi.
Lagrådsremiss (1 st)
-
I lagrådsremissen lämnar regeringen förslag till ändringar i miljöbalken och skogsvårdslagen.
Proposition (2 st)
-
I propositionen lämnar regeringen förslag till ändringar i miljöbalken och skogsvårdslagen.
-
Regeringen prioriterar åtgärder för att Sverige ska ha en växande skogsnäring och ökad hållbar skoglig tillväxt med god och säkerställd tillgång till biomassa från den svenska skogen. Sverige har också ett ansvar internationellt och för kommande generationer att bevara, restaurera och utveckla den biologiska mångfalden samt nationella och internationella åtaganden för att skydda biologisk mångfald i skogen. Hållbar skoglig tillväxt, ersättning av fossila råvaror, ökad cirkularitet samt kolinbindning i biomassa och marken ska främjas och läckage från mark och andra källor minskas.