Lagrådsremiss från Utbildningsdepartementet

Utökad rätt för elever i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan att läsa nationella minoritetsspråk

Publicerad

Lagrådsremissen innehåller förslag till ändringar i skollagen (2010:800) som avser dels gymnasieskolan, dels gymnasiesärskolan (fr.o.m. den 2 juli 2023 benämnd anpassade gymnasieskolan), som är en skolform för personer med en intellektuell funktionsnedsättning eller en förvärvad hjärnskada. Förslagen syftar till att främja ungdomars möjligheter att lära sig sitt nationella minoritetsspråk.

Ladda ner:

Det föreslås att kravet på att elever i de aktuella skolformerna ska ha goda kunskaper i sitt nationella minoritets-språk för rätt till modersmålsundervisning i språket tas bort. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2024 och tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025. Äldre bestämmelser föreslås gälla för utbildning som har påbörjats före den 1 juli 2025.

Vidare innehåller lagrådsremissen förslag till ändringar i rättegångsbalken som innebär att de numera obsoleta bestämmelserna om allmän tolk ska tas bort. Ändringarna i rättegångsbalken föreslås träda i kraft den 1 januari 2024.

Lagstiftningskedjan

Kommittédirektiv (2 st)

Departementsserien

Statens offentliga utredningar (1 st)

  • Förbättrade möjligheter för elever att utveckla sitt nationella minoritetsspråk

    Alla elever i Sverige har enligt skollagen rätt till en likvärdig utbildning. Oavsett var eleven bor och oavsett elevens sociala och ekonomiska hemförhållanden ska utbildningen bedrivas med hög kvalitet. Utbildningen ska också kompensera för elevers olika bakgrund och andra olikartade förutsättningar. Det gäller även modersmålsundervisningen och undervisningen i och på nationella minoritetsspråk. Dessa är några av utredningens huvudförslag.

Lagrådsremiss (1 st)

Proposition (1 st)

Riksdagsbeslut