Ett förstärkt jobbskatteavdrag
Publicerad Uppdaterad
Ladda ner:
Jobbskatteavdraget är en central del i regeringens ekonomiska politik för att varaktigt öka sysselsättningen. Avdraget gör det mer lönsamt att arbeta vilket leder till att fler människor deltar i arbetskraften. Genom sänkta marginalskatter bidrar avdraget också till ett ökat arbetsutbud bland dem som redan har ett arbete.
Jobbskatteavdraget gör det även mer attraktivt att starta och bedriva aktiv näringsverksamhet. Svenska och internationella erfarenheter visar också att en politik som gör det mer lönsamt att arbeta är avgörande för att varaktigt höja sysselsättningen och minska frånvaron på arbetsmarknaden. En lägre skatt på arbetsinkomster ökar dessutom individernas självbestämmande över den egna inkomsten och gör att fler kan försörja sig på sin lön.
Den djupa lågkonjunkturen innebär att många fortfarande står utanför arbetsmarknaden. Den har också medfört att arbetslösheten stigit snabbt under 2009 samtidigt som sysselsättningen har minskat. En förstärkning av jobbskatteavdraget är därför särskilt viktig i nuvarande konjunkturläge genom att det ökar hushållens inkomster. Detta stimulerar konsumtionen och därmed dämpas sysselsättningsfallet. Eftersom det blir mer lönsamt att arbeta bidrar ett förstärkt jobbskatteavdrag också till ett relativt högt arbetskraftsdeltagande under lågkonjunkturen. Detta bidrar till en snabbare sysselsättningsökning i nästa konjunkturuppgång. Ett förstärkt jobbskatteavdrag minskar därmed risken för att arbetslösheten biter sig fast på en hög nivå.
Sammantaget leder ett förstärkt jobbskatteavdrag till högre sysselsättning på kort sikt men även på lång sikt då drivkrafterna till arbete förstärks.
Mot denna bakgrund föreslås i promemorian att jobbskatteavdraget förstärks i ett fjärde steg med 10 miljarder kronor.
Det förstärkta jobbskatteavdraget beräknas på lång sikt öka sysselsättningen med ca 12 000 årsarbetskrafter och BNP med 0,25 procent. Åtgärden bedöms ha en självfinansieringsgrad på ca 30 procent vilket är den andel av det initiala budgetbortfallet som balanseras av budgetförstärkningar på grund av förändrat beteende.
I likhet med de tre tidigare stegen inriktas det fjärde steget särskilt mot att dels sänka trösklarna för individen att gå från fulltidsfrånvaro till hel- eller deltidsarbete, dels förstärka drivkraften hos dem som redan har ett arbete att öka sin arbetsinsats. Med bibehållande av detta dubbla syfte utformas det fjärde steget så att den disponibla inkomsten ökar förhållandevis mycket för låg- och medelinkomsttagare.
Förslaget innebär att jobbskatteavdraget höjs för dem som vid beskattningsårets ingång inte har fyllt 65 år och som har arbetsinkomster som överstiger ca 38 600 kronor per år. Höjningen motsvarar en skattelättnad med upp till 3 020 kronor per år vid genomsnittlig kommunal skattesats (31,52 procent för 2009). För den som har 22 000 kronor i månadslön och som betalar genomsnittlig kommunal inkomstskatt blir skattesänkningen genom detta fjärde steg 226 kronor per månad.
De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2010.
X