Pressmeddelande från Landsbygds- och infrastrukturdepartementet

Regeringen satsar på Värmlandsbanan i den nya planen för transportinfrastrukturen

Publicerad 25 april 2026

Regeringen har beslutat om en ny nationell plan för transportinfrastrukturen i Sverige. Totalt fördelas 1171 miljarder kronor i en historisk satsning. På vägsidan innebär planen att allt det eftersatta underhållet kommer att kunna återtas. För Värmlandsregionen innebär planen satsningar på Värmlandsbanan för att öka kapaciteten och robustheten och stärker järnvägens konkurrenskraft i stråket för gods- och persontransporter.

– I flera decennier har underhållet av vägar och järnvägar nedprioriterats och underhållsskulden har tillåtits växa. Behoven är fortsatt stora runt om i landet. Regeringen har sedan tidigare genomfört tillfälliga satsningar på underhåll. Det har redan börjat ge resultat, bara under förra året genomfördes till exempel fler banarbeten än någonsin. Genom planen säkras möjligheten till långsiktiga satsningar för att förbättra infrastrukturens skick, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.

En väl fungerande transportinfrastruktur är avgörande för att hela Sverige ska fungera och utvecklas.

Regeringen anser att det behövs mer av ett nationellt perspektiv som bidrar till utvecklingen av sammanhängande stråk och en tydlig systemsyn i urval och prioritering av åtgärder. Regeringen har därför i planen utökat medlen till ett antal objekt och lagt till ett antal nya objekt jämfört med Trafikverkets förslag.

Ett nationellt perspektiv bidrar till utvecklingen av sammanhängande stråk och en tydlig systemsyn för att öka samhällsnyttan av transportinfrastrukturen. Investeringar i ny infrastruktur ska både underlätta för människors vardag och stärka förutsättningarna för en effektiv godstrafik som främjar jobb och tillväxt i hela landet.

Den nya infrastrukturplanen innehåller därför stora satsningar på utvecklingen av transportsystemet.

I Värmlandsregionen satsar regeringen bland annat på att öka kapaciteten på Värmlandsbanan, där mötesspår på sträckan Kil–Charlottenberg läggs in i planen. Utöver detta finns ombyggnationen av Laxå bangård bland de objekt som genom detta beslut får byggstarta år 1–3 (2026–2028). Även om just detta objekt inte ligger i denna region geografiskt är det av betydelse för regionen. Syftet med åtgärden är att öka säkerheten för resenärer och förbättra arbetsmiljön för tågförare samt ökad kapacitet och robusthet på Västra stambanan och Värmlandsbanan.

Stråket Stockholm–Oslo kommer att vara av fortsatt vikt, inte minst för gränsöverskridande transporter. Regeringen har därför lagt till objektet Värmlandsbanan, sträckningen Karlstad–Kil, så att detta objekt kan genomföras under planperioden. Tillsammans med objektet Kil–Charlottenberg medverkar det till att korta restiden mellan Stockholm och Oslo, öka kapaciteten och robustheten och stärker järnvägens konkurrenskraft i stråket för gods- och persontransporter.

Övriga investeringar som ingår i planen i Värmlands län inkluderar satsningar på att öka kapaciteten på Värmlandsbanan, sträckningen Laxå–Arvika, och satsningar för att möjliggöra 750 meter långa tåg för godstrafik både på Värmlandsbanan och godsstråket genom

Bergslagen, samt mötesspår på Norge–Vänerbanan, sträckningen Kil-Skälebol.

Regeringen ger i och med beslut för den nya nationella planen även klartecken för byggstart för ett antal objekt. I Värmlandsregionen får sträckan Hammar–Valnäs på E45 klartecken att byggstarta år 1–3, liksom objektet Laxå, bangårdsombyggnad, vilket inte geografiskt ligger i denna region men är av betydelse för regionen. Det innebär att inte att själva byggnationen börjar utan att Trafikverket får regeringens godkännande att upphandla byggentreprenaden.

Regeringen har också fastställt ekonomiska ramar för länsplanerna, vilka omfattar investeringar i det regionala vägnätet, för perioden 2026–2037. Det är regionerna som beslutar om länsplanerna och Trafikverket som genomför planerna.

Länsplanen för Värmlands län uppgår till 1 639 miljoner kronor för perioden vilket är en ökning med 21 procent jämfört med förra planperioden.