Pressmeddelande från Socialdepartementet

En reform av Allmänna arvsfonden för stärkt legitimitet och struktur

Publicerad 03 mars 2026

Regeringen tillsätter en särskild utredare som ska lämna förslag som syftar till att reformera Allmänna arvsfonden för stärkt legitimitet och struktur. Målet är att utveckla fonden så att den fortsättningsvis kan vara ett ändamålsenligt och legitimt verktyg för att främja verksamheter av ideell karaktär som svarar mot angelägna behov i samhället.

– I snart hundra år har Allmänna arvsfonden varit möjliggörare av idéer som förändrat och förbättrat Sverige. Samtidigt har förutsättningarna förändrats både vad gäller de pengar som fonden hanterar och de utmaningar som vi ser i samhället. Genom att stärka strukturen, skärpa kontrollen och modernisera fonden kan den fortsätta vara ett kraftfullt verktyg för att förbättra och utveckla samhället, säger socialminister Jakob Forssmed.

– Den reformering av fonden som utredaren nu får i uppdrag att föreslå är avgörande för att stärka dess legitimitet och struktur. Det är också glädjande att vi med detta uppdrag tar nästa steg i arbetet med att tillgängliggöra en kulturkanon för Sverige, givet att utredaren också får i uppdrag att ta ställning till om fonden ska kunna bidra till att tillgängliggöra och främja Sveriges kulturkanon, säger kulturminister Parisa Liljestrand.

– Arvsfonden ska ge utrymme för idéer som kan växa och göra skillnad över tid. Men dagens treårsgräns för projektstöd riskerar att begränsa de initiativ som behöver långsiktighet för att bli hållbara. Vill vi frigöra civilsamhällets kraft måste vi riva onödiga hinder och ge bra verksamheter frihet att utvecklas. Med den tillsatta utredningen skapar vi bättre förutsättningar, och mer frihet, för att goda idéer ska göra verklig nytta i människors vardag, säger Malin Danielsson, kulturpolitisk talesperson för Liberalerna.

– Allmänna Arvsfonden behöver moderniseras. Syftet är dels att reformera fonden utifrån dagens förutsättningar, dels att säkerställa att varje krona hamnar rätt – och inte hos olämpliga aktörer eller genom felaktiga beslut. Den utredning som nu tillsätts är ett viktigt första steg för att nå dit, säger Alexander Christiansson, kulturpolitisk talesperson för Sverigedemokraterna.

Sedan inrättandet av fonden 1928 har förutsättningarna för fondens verksamhet förändrats, bland annat som en följd av samhällsutvecklingen. Detta ger anledning att överväga hur fonden bör förstås och tillämpas i en samtida kontext. Det gäller dels fondens institutionella struktur, inbegripet organisationen kring fonden och förutsättningarna för styrning och uppföljning, dels användningen av medel ur fonden.

Sammantaget bedömer regeringen att fonden bör reformeras, med fokus på att stärka dess legitimitet och struktur. Medel behöver i större utsträckning än idag komma till nytta för såväl de som nås av arvsfondsfinansierade verksamheter som samhället i stort.

Utredaren ska bland annat:

• analysera och ta ställning till om det även fortsättningsvis bör vara Arvsfondsdelegationen som beslutar om stöd ur fonden och, oavsett ställningstagande i sak, föreslå en lämplig myndighet där den verksamhet som i dag åligger Arvsfondsdelegationen skulle kunna inordnas,
• formulera ett syfte för fonden som utgår från dess funktion att främja verksamhet av ideell karaktär och som ska kunna vara vägledande för stödgivningen ur fonden i ett långsiktigt perspektiv,
• analysera fondens nuvarande ändamål och målgruppsindelning i förhållande till det föreslagna syftet, och
• lämna nödvändiga författningsförslag.

Utredaren ska samverka med Arvsfondsdelegationen, Kammarkollegiet, Utredningen om att motverka felaktiga utbetalningar till företag och civilsamhället och andra berörda myndigheter och aktörer.

Uppdraget ska redovisas senast den 26 oktober 2027.