Debattartikel från Finansdepartementet, Försvarsdepartementet, Klimat- och näringslivsdepartementet

"85 miljoner kronor för att öka förmågan i det civila försvaret"

Publicerad 11 april 2025

Debattartikel av minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin, klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari, civilminister Erik Slottner och vice ordförande i försvarsutskottet Matheus Enholm (SD), Aftonbladet, den 11 april 2025.

Europa befinner sig i ett ytterst allvarligt säkerhetspolitiskt läge. Snabba och svårförutsägbara händelseförlopp skapar en osäkerhet. Utfallsrummet mellan det värsta tänkbara scenariot och status quo är större än på mycket länge. Detta ställer höga krav på Sverige och det är fara i dröjsmål. Regeringen och Sverigedemokraterna arbetar därför varje dag för att möta utmaningarna som vårt land står inför.

Regeringen, med stöd av SD, genomför den största upprustningen av totalförsvaret sedan kalla kriget. Vi ersätter historiska misstag av nedrustning med konkret handlingskraft. Genom försvarsbeslutet 2025–2030 sker en fördubbling av försvarsutgifterna på bara några år och 2027 läggs nästan fem gånger så mycket på det civila försvaret som innan regeringen tillträdde.

Vid sidan av de tidigare stora satsningarna på det civila försvaret genomförs i vårändringsbudgeten ett antal förstärkningar under 2025. Utöver ett hybridpaket för att stärka bl.a. Kustbevakningen genomförs nu ytterligare satsningar:

1. Ökad ekonomisk motståndskraft och skydd av kulturarv 

Vid höjd beredskap behöver försörjningen av varor och tjänster och upprätthållande av handel med omvärlden säkerställas. Det är nödvändigt för landets finansiella stabilitet. Även kulturinstitutionernas roll behöver stärkas. Regeringen avser därför utse följande myndigheter till beredskapsmyndigheter: Tillväxtverket, Boverket, Sveriges geologiska undersökning, Kommerskollegium., Riksantikvarieämbetet och Riksarkivet. Genom omfördelning av tidigare anslagna medel tilldelas dessa myndigheter sammanlagt 20 mnkr.

2. Nationella förstärkningsresurser

Kriget i Ukraina har tydliggjort räddningstjänstens centrala roll för skyddet av civilbefolkningen. Vi avser satsa 15 mnkr på ytterligare nationella förstärkningsresurser till svenska räddningstjänstaktörer, t.ex. stöd till sök- och räddningsinsatser.

3. Ökad förmåga inom signalskydd 

Civila beredskapsaktörer är i behov av signalskydd för att säkerställa och bibehålla förmåga till säker kommunikation. MSB tilldelas 30 mnkr för investeringar i nya system samt för att förmedla signalskyddssystem till civila aktörer.

4. Skydda säkerhetskänslig information 

För att stärka Naturvårdsverkets förutsättningar att, i egenskap av beredskapsmyndighet, genomföra åtgärder bl.a. för skydd av civil infrastruktur och av säkerhetskänslig information tillförs myndigheten 10 mnkr.

5. Pilotprojekt för stärkt innovation 

Den snabba teknikutvecklingen medför behov av ökad innovationsförmågan i det civila försvaret, ett arbete som måste genomföras med näringslivet. Vi föreslår därför att MSB tilldelas 5 mnkr till ett pilotprojekt för att utforska ny teknik och samarbeten kopplat till stärkt innovationsförmåga.  

6. Ökade medel till civilsamhällesorganisationer

Behovet av allmänhetens kunskap om egen beredskap och civilt försvar ökar. MSB fördelar uppdragsersättning till ideella organisationer för utbildningar riktade till allmänheten. Medel omfördelas för att en tillfällig förstärkning med 4,5 mnkr ska möjliggöra att fler utbildas för att därmed öka motståndskraften och försvarsviljan.

I en tid av ökad geopolitisk osäkerhet behöver Sverige höja tempot i förmågeuppbyggnaden i det civila försvaret. Vi ska bidra till ett starkt och motståndskraftigt EU och vårt totalförsvar ska vara en viktig del i Natos avskräckning och försvar. Bit för bit tar Sverige sitt nationella ansvar i det kollektiva åtagandet i arbetet med att stärka samhällets motståndskraft.