Pressmeddelande från Arbetsmarknadsdepartementet, Socialdepartementet

Utsattheten för hedersrelaterat våld och förtryck ska kartläggas

Publicerad 21 januari 2026

Alltför många barn och vuxna i Sverige utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck. Det finns dock ingen heltäckande kartläggning över i vilken utsträckning det förekommer. För att åtgärda detta har regeringen gett ett nytt uppdrag till Jämställdhetsmyndigheten att tillsammans med Uppsala universitet (Nationellt centrum för kvinnofrid) kartlägga hedersrelaterat våld och förtryck i Sverige. Jämställdhetsmyndigheten har också fått i uppdrag att undersöka i vilken utsträckning könsuppdelad simundervisning anordnas av kommuner.

Jämställdhetsmyndigheten har från och med 1 januari 2026 i uppdrag att regelbundet kartlägga omfattningen av hedersrelaterat våld och förtryck i Sverige. Detta är del av en överföring av vissa uppgifter från Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck vid Länsstyrelsen i Östergötlands län till Jämställdhetsmyndigheten.

Under 2025 har Uppsala universitet (Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK) arbetat med att förbereda för en befolkningsundersökning om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Nu har NCK också fått medel för att tillsammans med Jämställdhetsmyndigheten förbereda en kartläggning av utsattheten för hedersrelaterat våld och förtryck i Sverige.

Det finns flera svårigheter med att mäta hur många som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck, bland annat på grund av att det handlar om en särskilt sårbar grupp. I uppdraget ingår därför att ta fram kunskaps- och metodunderlag om grupper som kan vara svåra att nå med vanliga statistiska undersökningar och metoder. Jämställdhetsmyndigheten och NCK ska också undersöka möjligheterna att analysera utsattheten för hedersrelaterat våld och förtryck i olika geografiska områden, exempelvis i områden där utanförskapet är stort.

– Hedersförtrycket får inte vara en blind fläck i jämställdhetsarbetet. Hedersrelaterat våld och förtryck är ett av de mest allvarliga hoten mot våra grundläggande värderingar och allas rätt att leva fria, självständiga och jämställda liv. Därför behöver vi få en samlad bild av omfattningen av hedersvåldet för att kunna rikta våra åtgärder rätt, säger utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson.

– Alla barn och unga har rätt till trygghet och frihet från alla former av våld. Genom de här uppdragen ökar vi kunskapen om ungas utsatthet för hedersrelaterat våld och förtryck. Kunskapen är central för att vi ska kunna ge fler barn och unga kan få det skydd och stöd de har rätt till, säger socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall.

– Hedersrelaterat våld och förtryck är ett brott mot människors frihet och värdighet. Varje barn har rätt att delta i skolan, i idrott och i fritidsaktiviteter utan begränsningar. Att flickor hindras från simundervisning är ett exempel på hur hedersnormer inskränker liv och möjligheter. Det är mycket angeläget att vi kartlägger detta för att stärka skyddet för de mest utsatta, säger socialminister Jakob Forssmed.

– Hedersrelaterat våld och förtryck är oförenligt med de grundläggande värderingar som det svenska samhället vilar på. Jämställdhet utgör en central och icke förhandlingsbar del av både det svenska samhället och våra värderingar. Trots detta utsätts barn och unga dagligen för hedersrelaterat våld och förtryck. För att effektivt förebygga och motverka detta är det därför av avgörande betydelse att denna kartläggning genomförs, säger Jessica Stegrud, socialpolitisk talesperson Sverigedemokraterna.

Bättre kunskap om ungas utsatthet för hedersrelaterat våld och förtryck

Vi behöver mer kunskap om ungas utsatthet för hedersrelaterat våld och förtryck, inklusive om könsskillnader och andra relevanta bakgrundsfaktorer. Därför har Folkhälsomyndigheten fått i uppdrag, att utifrån tidigare undersökningar, analysera ungas upplevelser av begränsande hedersnormer och inskränkningar i deras sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter. Det kan handla om krav från familjen om partners kön, etnicitet eller religion. Det kan också handla om krav på att vänta med sex tills man är gift. Vid behov ska Folkhälsomyndigheten ta fram ny kunskap genom exempelvis fokusgrupper eller intervjuer. 

Förekomsten av könsuppdelad simundervisning ska kartläggas

Hedersrelaterat våld och förtryck begränsar människor liv på olika sätt. Det kan exempelvis innebära att flickor och kvinnor inte får delta i simundervisning om också pojkar eller män deltar. I Sverige anordnas könsuppdelad simundervisning i vissa kommuner. Detta riskerar att både bidra till att cementera patriarkala normer och att legitimera hedersrelaterat förtryck.

Jämställdhetsmyndigheten har därför fått i uppdrag att genomföra en kartläggning av i vilken utsträckning kommuner anordnar könsuppdelad simundervisning. Myndigheten ska redovisa en samlad bedömning av hur omfattningen ser ut, vad kommunerna har för motiv till det och vad konsekvenserna blir. Utgångspunkt för kartläggningen ska vara områden där utanförskapet är stort och risken för hedersrelaterat våld och förtryck bedöms vara särskilt hög.

Mer information:

Folkhälsomyndigheten har tidigare genomfört undersökningarna UngKAB23 och SRHR2017. Ungas hälsa, relationer och sexliv (UngKAB23) är en nationell enkätundersökning som under 2023 gick ut till ett slumpmässigt urval av 40 000 personer i åldrarna 16–29 år. SRHR2024 är en nationell enkätundersökning om hälsa, relationer och sex som skickades ut till ett slumpmässigt urval av 60 000 personer i åldrarna 16–84 år under hösten 2024. Resultat från SRHR2024 ska redovisas under 2026.