Pressmeddelande från Utbildningsdepartementet

Många elever och lärare känner sig stressade – detta är regeringens åtgärder

Publicerad 13 december 2024

En ny rapport från Skolverket visar att många elever och lärare är stressade i skolan. Regeringen vidtar flera åtgärder för att skolan ska få bättre förutsättningar att främja elevernas hälsa och förbättra arbetsmiljön för lärare.

Rapporten Attityder till skolan, som presenterades igår, visar att många elever är stressade i skolan. Trots att många trivs så uppger var tredje elev i mellanstadiet, och hälften av eleverna i högstadiet och gymnasieskolan, att de känner sig stressade i skolan varje dag eller några gånger i veckan. Tjejer är mer stressade än killar. Nästan sju av tio tjejer i gymnasieskolan känner sig stressade varje dag eller några gånger i veckan.

– Alltför många elever, inte minst tjejer, mår dåligt i skolan. Det är mycket allvarligt. Här kan elevhälsan spela en viktig roll men då behöver den stärkas, vilket nu utreds. Dessutom leder otydliga läroplaner och betygskriterier i skolan till mycket stress för många elever. Därför ser vi till att skolan får mer fokus på grundläggande kunskaper som läsa, skriva och räkna, med tydliga läroplaner som är anpassade för barns hjärnor, säger skolminister Lotta Edholm.

– Det finns många skäl till att alltför många ungdomar mår dåligt idag. Inte minst unga tjejer brottas med orealistiska ideal och sömnproblem, bland annat till följd av skyhög skärmanvändning. Skolan har en viktig roll i att förebygga och upptäcka psykisk ohälsa men för att vända den här utvecklingen krävs också att hela samhället sluter upp, säger skolminister Lotta Edholm.

För att elever ska få bättre stöd och hjälp av skolans elevhälsa har regeringen tillsatt utredningen om en förbättrad elevhälsa. Utredningen ska bland annat föreslå hur elevhälsans insatser kan stärkas och vilka kompetenser som ska ingå. Utredningen ska också lämna förslag om en elevhälsogaranti och föreslå vilka yrkeskategorier som ska finnas på skolan och hur ofta de ska vara på plats.

Dessutom behöver skolans läroplaner reformeras så att de är bättre anpassade efter barns kognitiva utveckling och skilda förutsättningar. Detta har Läroplansutredningen i uppdrag att utreda. Utgångpunkten ska vara ämnets karaktär och vad som är central kunskap i det aktuella ämnet. För många elever är det svårt med höga krav på abstrakt tänkande, analys och självständigt arbete. Det är därför viktigt att mer komplexa förmågor och högre krav introduceras stegvis utifrån elevernas kognitiva utveckling.

Tre av fyra lärare stressade

Även många lärare är stressade. Var tredje lärare i rapporten svarade att de känner sig stressade av sitt arbete varje dag. Tre av fyra lärare känner sig stressade av sitt arbete varje dag eller några gånger i veckan. Kvinnliga lärare är mer stressade än deras manliga kollegor. De områden som lärarna känner mest stress över är tid till planering och efterarbete av undervisningen, att hinna hjälpa och stödja elever samt för mycket administrativt arbete. Många uppger också att de övervägt att lämna yrket.

Regeringen har bland annat tillsatt utredningen om minskad administration och om reglering av förskollärares och lärares tid. Dessutom har regeringen föreslagit att statsbidraget för personalförstärkningar ska stärkas 2025. Detta ska förbättra skolornas förutsättningar att öka tryggheten och studieron, avlasta lärare, förbättra elevhälsan och bättre kunna möta elevernas behov av stöd.

– Det är oerhört viktigt att lärare får bättre förutsättningar att kunna fokusera på sin huvuduppgift, det vill säga undervisningen. Just nu arbetar en utredning med att ta fram förslag om hur vi både kan reglera lärares undervisningstid och tid till för- och efterarbete samt minska lärares administrativa börda, säger Lotta Edholm.