Pressmeddelande från Försvarsdepartementet

Nytt totalförsvarsbeslut för ett starkare Sverige

Publicerad 15 oktober 2024

(Ny version) Regeringen har nu beslutat om och lagt fram en totalförsvarsproposition för åren 2025–2030. Det handlar om kraftiga förstärkningar till totalförsvaret. I tillskott får det militära försvaret över 170 miljarder extra och det civila försvaret sammanlagt 37,5 miljarder extra till 2030. Det är historiska satsningar. Försvarsutgifterna kommer därmed att uppgå till 2,6 procent av BNP redan 2028.

Ladda ner:

• Presentationsbilder från pressträff den 15 oktober 2024 (pdf 283 kB)

En kraftfull förstärkning av förmågan inom totalförsvaret

Rysslands brutala anfallskrig mot Ukraina illustrerar den förödelse och de påfrestningar som Sverige och allierade kan ställas inför. Ryssland jämnar städer med marken, attackerar civil infrastruktur och ser den civila befolkningen som legitima mål. Regeringen bygger nu upp förmåga inom totalförsvaret för att möta denna hotbild.

Regeringen vill nu öka medlen till det militära försvaret och det civila försvaret för att stärka förmågan inom totalförsvaret så Sverige kan möta olika hotbilder, som cyber- och hybridattacker. Det handlar också om att bedriva ett systematiskt arbete med att riva hinder för tillväxt i totalförsvaret. Regeringens vilja och linje är att takten måste öka i upprustningen. Om försvarsbesluten 2015 och 2020 utgjorde ett skelett så vill regeringen med försvarsbeslutet 2024 ge totalförsvaret muskler.

Militärt försvar

– Detta är ett kraftfullt försvarsbeslut som kommer ge totalförsvaret uthållighet och bättre balans. Nu fortsätter arbetet med att öka takten i försvarets tillväxt, säger försvarsminister Pål Jonson. 

I det militära försvaret handlar regeringens inriktning om att snabbt bygga militär förmåga och åstadkomma materiellt och personellt uppfyllda och samövade krigsförband som motsvarar omvärldsutvecklingens krav. Det går i linje med Sveriges ambition att vara en trovärdig, pålitlig och solidarisk allierad. Fyra brigader ska i allt väsentligt vara färdiga till 2030. Antalet värnpliktiga ska öka till 10 000 år 2030 och därefter under perioden 2032–2035 uppgå till ca 12 000 värnpliktiga. Antalet repetitionsutbildningar ska öka för att vidmakthålla kunskap.  

Under försvarsbeslutsperioden ska förmågan i krigsorganisationen öka. Större resurser kommer att läggas på att renovera, modifiera och förlänga livslängden på existerande materiel och på att fylla på förråden med ammunition, luftvärn och förnödenheter. Även nya förmågor som långräckviddig bekämpningsförmåga i form av kryssningsrobotar, sjörobotar och raketartilleri införs.

Krigsförbanden utgör grunden för Sveriges bidrag till Natos avskräckning och kollektiva försvar. Natos förmågemål såväl redan tilldelade som de som förväntas under 2025 utgör ett viktigt ingångsvärde i utformningen av den svenska krigsorganisationen. Den krigsorganisationen som ryms i detta försvarsbeslut ligger i linje med de krav som vi förväntas erhålla.

Förstärkningar för armén

• Kompletteringsanskaffningar av stridsfordon och stridsvagnar.
• En utökning av luftvärnsförmågan sker.
• Påbörjande av utveckling av raketartilleriförmåga.
• Anskaffning av fler drönare.
• Fortsatt införande av 72 tidigare beställda Archer-system.

Förstärkningar för marinen

•  En särskild personalsatsning på marinen sker i form av utökade ekonomiska medel för en ökad personalvolym. Korvetter av Visbyklass genomgår en halvtidsmodifiering under perioden och i samband med modifieringen beväpnas de fem ytstridsfartygen med luftvärnsrobotsystem.
• Därtill kommer kustrobotförmågan utökas och organiseras i två enheter för att öka såväl tillgänglighet som uthållighet. Robotenheterna med dess sjömålsrobotar utgör ett viktigt komplement i skyddet av Östersjön.
• Anskaffningen av nya ytstridsfartyg av Luleåklass påbörjas under perioden 2025–2030. Fartygen kommer när de levereras att ge marinen utökad förmåga och kapacitet och blir ett signifikant bidrag till luftförsvarsförmågan.

Förstärkningar för flygvapnet

• Tre kvalificerade spaningsplan i form av S106 Globaleye tillförs under perioden till flygvapnet.
•  Införande av JAS 39E påbörjas under hösten 2024 och fortsätter tillföras till Försvarsmakten under perioden.
• Ytterligare markoperativa helikoptrar av typen Black Hawk (HK16) anskaffas.
• Ytterligare skolflygplan av typen SK 40 (GROB) för grundläggande flygförarutbildning anskaffas.
• Försvarsbeslutet förbättrar Sveriges integration i Natos integrerade luft- och robotförsvar (IAMD) vilket omfattar nödvändiga åtgärder för att avskräcka, eller att vid behov förhindra eller begränsa hot från luftdomänen. Detta sker bland annat genom att Sverige integreras i ett nätverk av sammankopplade nationella sensor-, lednings- och verkanssystem.

Förstärkning av digitalisering, innovation och forskning

I regeringens förslag finns också ett särskilt fokus på materielfrågor, försvarsinnovation, forskning och utveckling så att nya förmågor kan utvecklas och självförsörjning säkerställas.

• Till 2027 kommer anslaget på teknikutveckling, forskningsinnovation och försvarsforskning (anslag 1:4) öka med mer än 50 procent och landa på drygt 1,6 miljarder kronor.
• Natomedlemskapet ställer ökade krav på interoperabilitet med allierade inom Nato. Regeringen föreslår därför att krigsorganisationen utökas i vissa delar inom ledning och logistik och att en ny kategori förband avsedda för territoriella uppgifter införs.
• Regeringen stärker också Sveriges roll i Nato som trovärdig rymdaktör. Det möjliggörs genom deltagande i olika initiativ som rymdbaserad spaning och övervakning, responsiv uppskjutning samt satellitkommunikation i Arktis.
• Digitalisering inom lednings- och underrättelsefunktionerna samt en förstärkning av förmågan till defensiva och offensiva cyberoperationer.

Civilt försvar

Stärkt förmåga och ökad takt prioriteras i utvecklingen av det civila försvaret. I totalförsvarspropositionen redovisas en historisk satsning på det civila försvaret genom ett tillskott på sammanlagt 37,5 miljarder kronor fram till 2030.

– Med försvarsbeslutet på plats ligger vägen utstakad för att bygga ett kraftfullt totalförsvar. Det civila försvaret ska byggas utifrån de krav som kriget ställer och vi siktar mot att skyndsamt bygga förmågor som stärker Sverige och gör vårt land tryggare, säger minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin.

Införandet av en ekonomisk planeringsram kommer att utgöra den viktiga grunden för finansieringen av det civila försvaret. Syftet är att skapa förutsägbarhet, långsiktighet och transparens i inriktningen av det civila försvaret liksom en ökad möjlighet att prioritera och följa upp resultatet av de åtgärder som vidtas.

Prioriterade beredskapssektorer

Samtliga beredskapssektorer i det civila försvaret får utökade medel under perioden 2025–2030. För att Försvarsmakten ska kunna genomföra sina ålagda uppgifter är samhällets funktionalitet viktig. Några beredskapssektorer ges därför särskild prioritet. Det handlar om elektroniska kommunikationer och post, livsmedelsförsörjning och dricksvatten, hälsa, vård och omsorg, transporter, energiförsörjning; samt räddningstjänst och skydd av civilbefolkningen.

Samordning och ledning av det civila försvaret  

I totalförsvarspropositionen framhålls behovet av att stärka ledning och samordning av det civila försvaret.

MSB har idag uppdrag och uppgifter med en stor spännvidd och regeringen ser därför behov att möjliggöra för myndigheten att bättre kunna utgöra stöd till samordningen av det civila försvaret på nationell nivå. Regeringen avser därför att se över huvudmannaskap för räddningstjänst och skydd av civilbefolkningen samt benämning av myndigheten.

Ledningen av det civila försvaret i höjd beredskap och krig bör ske genom aktörer med ett geografiskt områdesansvar. Det förutsätter att ansvar och mandat är tydligt fördelade till relevanta nivåer. I propositionen framhålls att civilområdesansvariga länsstyrelser och sektorsansvariga myndigheters roller och mandat behöver förstärkas.

Ekonomiskt försvar och samarbete med näringslivet

Sveriges ekonomiska försvar behöver stärkas och staten behöver vara tydlig med vilka krav som ställs på näringslivet och dess roll i totalförsvaret. Vid krig eller krigsfara är det viktigt med en uthållighet i produktions- och flödeskedjor, att näringslivet har förmåga att ställa om sin produktion och att det finns lagerhållna nödvändiga varor inklusive insatsvaror. Regeringen har för avsikt att tydliggöra statliga myndigheters ansvar inom försörjning av kritiska varor och tjänster för totalförsvarets behov samt utrikeshandel.

Psykologiskt försvar och försvarsvilja

Det psykologiska försvaret utgör en viktig komponent i ett starkt totalförsvar. Att stärka och vidmakthålla befolkningens försvarsvilja utgör en kärnuppgift i det psykologiska försvaret. För att värna och stärka försvarsviljan, befolkningens motståndskraft och egenberedskap behövs ett framåtlutat och kontinuerligt arbete under hela försvarsbeslutsperioden. Som allierad ska Sverige även bidra till Natos förmåga att stå emot psykologiska påverkansoperationer.

Cybersäkerhet 

Cybersäkerhet är ytterligare en viktig grundpelare i det moderna civila försvaret. Samhällsviktiga verksamheter behöver ha förmåga att motstå cyberangrepp och informations- och cybersäkerhet måste därför prioriteras. Med ett nytt nationellt cybersäkerhetscenter och omfattande satsningar stärker regeringen skyddet mot de alltmer omfattande cyberhoten.

Sveriges motståndskraft en del i Natos avskräckning 
Den motståndskraft som byggs upp genom förstärkningen av det civila försvaret är inte bara viktig för Sveriges säkerhet, utan även för våra allierade i Nato. Samhällets motståndskraft blir därmed en del av Natos samlade avskräckning och försvar.

Rättelse

En förväxling av siffror har skett. I den tidigare versionen stod det 35,7 miljarder. Den rätta och nu korrigerade siffran är 37,5.