Pressmeddelande från Klimat- och näringslivsdepartementet, Landsbygds- och infrastrukturdepartementet

Kommande utredning ska ta fram nya bestämmelser om nationell fridlysning och ett ändamålsenligt regelverk för rätten till ersättning till markägare

Publicerad 07 juni 2024

Regeringen anser att dagens utformning och tillämpning av artskyddsreglerna i vissa fall medför orimliga konsekvenser för markägare. Processen för att markägaren ska få den ersättning, han eller hon har rätt till, är både oförutsägbar och allt för tidskrävande. Därför kommer en så kallad bokstavsutredning i närtid att tillsättas på Klimat- och näringslivsdepartementet. Utredningen ska vara klar senast den 31 december i år.

Den ska lämna förslag på nya bestämmelser om nationell fridlysning och ett regelverk för rätten till ersättning för markägare.

Utredningen ska föreslå en reglering i miljöbalken av rätten till ersättning vid så kallad rådighetsinskränkningar till följd av fridlysningsbestämmelser av både nationellt och europeiskt skyddade arter.

Bestämmelserna om nationellt fridlysta arter ska utformas så att pågående markanvändning, så som jord- och skogsbruk, inte avsevärt försvåras. Bara när det är nödvändigt för att skydda de allra mest skyddsvärda arterna, och där den samlade nationella populationen kan förväntas påverkas märkbart negativt av det specifika ingreppet, bör de nationella fridlysningsbestämmelserna kunna medföra avsevärt försvårande rådighetsinskränkningar.

Regeringen bedömer till exempel att skogsbruk inte ska kunna avsevärt försvåras av förekomst av arter som förekommer i stora antal i delar av landet, så som den idag fridlysta arten knärot. Självklart ska skogsbruket ta hänsyn till höga naturvärden, men arter som knärot är inte tillräckligt hotade för att de ska få avsevärt försvåra pågående markanvändning, som skogsbruk.

− Myndigheternas ingrepp i enskildas rådighet över sin egendom måste vara förutsägbara och skäligt kompenserade. Verktyg för att skydda den biologiska mångfalden behöver vara mer ändamålsenliga än dagens artskydd. Det är glädjande att vi äntligen kan ta itu med detta orättvisa system, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari.

− Dagens situation medför orimliga inskränkningar för markägare runt om i vårt land. Vi anser att bara de allra mest skyddsvärda arterna och där den samlade nationella populationen kan påverkas märkbart, ska kunna hindra ändamålsenligt markutnyttjande. Den uppmärksammade knäroten är ett exempel på art som inte ska kunna utgöra ett sådant hinder mot skogsbruk när utredningen är klar, säger landsbygdsminister Peter Kullgren. 

− För oss är det här den viktigaste skogsfrågan idag. Ersättningsfrågan är central för att inskränkningar inte ska ske godtyckligt. Svenska skogsägare bidrar till klimatomställningen och hög produktion, med frihet under ansvar. Det ska de fortsatt ha möjlighet till. De ska även själv bestämma över sin skog och uppleva att äganderätten och brukanderätt är rättssäker, säger moderaternas landsbygdspolitiska talesperson John Widegren.

Regeringen anser att markägare ska få ekonomisk kompensation för inskränkningar i ägande- och brukanderätten i den utsträckning som de har rätt till och att skyddet för äganderätten ska vara vägledande i fråga om ersättning vid inskränkningar i pågående markanvändning till följd av artskyddet. Villkoren för denna ersättning ska vara tydliga och förutsägbara, på samma sätt som vid likartade beslut om till exempel inrättande av områdesskydd.