Nu tar regeringen krafttag för stärkt trygghet och studiero
Publicerad
En skolmiljö som präglas av trygghet och studiero är en förutsättning för elevers lärande, men otryggheten i den svenska skolan har ökat över tid. Regeringen ger därför en särskild utredare i uppdrag att föreslå åtgärder för att varaktigt stärka tryggheten och studieron i skolan. Uppdraget innebär bland annat att stärka rektorer och lärares ansvar och befogenheter, skapa tydligare ordningsregler, tryggare skolmiljöer och ökade insatser som riktar sig till särskilt våldsamma elever.
Arkiverade filmer
Här fanns tidigare en eller flera filmer publicerade. Filmer sparas vanligtvis i sex månader på regeringen.se. Därefter finns de tillgängliga i Regeringskansliets arkiv. Pressträffar och filmer som är äldre än tre år levereras till Riksarkivet. Merparten av Regeringskansliets filmer finns också tillgängliga på myndighetens Youtube-kanal.
– Med den här utredningen vill vi påbörja en kulturförflyttning i skolan. Det ska inte råda något tvivel om att det är läraren som bestämmer över undervisningen. För elever som inte följer reglerna ska det bli tydliga och omedelbara konsekvenser. Nu tar regeringen krafttag för att alla elever ska få gå i en trygg skola där de kan koncentrera sig på undervisningen och både skolpersonal och elever slippa hot, våld, kränkningar och trakasserier, säger skolminister Lotta Edholm.
En förutsättning för att tryggheten och studieron i skolan ska bli bättre är att rektorns ansvar förtydligas. Utredaren ska därför lämna förslag som innebär att rektorns ansvar för att upprätthålla trygghet och studiero skrivs in i skollagen. Lärarna är den enskilt viktigaste faktorn för kvaliteten i undervisningen och därmed avgörande för elevernas lärande. I uppdraget ingår därför att lämna förslag som tydliggör att det är läraren som bestämmer i klassrummet och över undervisningen, inte vårdnadshavare och elever.
Om en lärare ser behov av att visa ut en elev ur klassrummet ska det i dag dokumenteras, vilket kan leda till att läraren väljer att inte agera, eller till att läraren behöver ägna tid åt att dokumentera denna mindre ingripande åtgärd. Utredaren ska därför se över regelverket och lämna förslag om och hur dokumentationskravet kan tas bort.
Välfungerande ordningsregler är en viktig del i skolors förebyggande arbete för trygghet och studiero. Utredaren ska lämna förslag för att det tydligare ska framgå att det är rektorn som ska ansvara för och besluta om reglerna, även om eleverna ska få medverka genom att lämna synpunkter och förslag. Ordningsreglerna bör också innehålla en konsekvenstrappa som gör det tydligt vad som händer när reglerna bryts. Det behöver också säkerställas att elever och vårdnadshavare är införstådda med skolans ordningsregler, genom ett förväntansdokument.
Skolan måste också kunna agera kraftfullt när elever kränker, hotar, använder våld eller på annat sätt agerar störande. Utredaren får ett brett mandat att föreslå större möjligheter till tillfälliga omplaceringar, permanenta omplaceringar och avstängningar, samt bättre förutsättningar för så kallade akutskolor, där elever kan placeras tillfälligt.
Utredningar och rapporter har visat att skolfrånvaro är ett stort och allvarligt problem. Trots det saknas systematiska uppföljningar på nationell nivå. I uppdraget ingår därför även att lämna förslag som kan möjliggöra inrättandet av ett nationellt frånvaroregister för grundskolan och motsvarande skolformer, samt eventuellt även för gymnasieskolan.
Uppdraget ska redovisas senast den 20 december 2024.
Till särskild utredare utses Happy Hilmarsdottir Arenvall, barn- och ungdomsdirektör i Järfälla kommun.
Beslutet bygger på en överenskommelse mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna.
X