Pressmeddelande från Utbildningsdepartementet

Regeringen vill skärpa kraven på fristående skolor

Publicerad 07 juli 2023

Det finns i dag fristående skolor med många obehöriga lärare och problem med betygsinflation. Det finns även exempel där skolpengen har använts till verksamhet som inte har med utbildning att göra. Regeringen vill nu skärpa kraven på fristående skolor och göra det enklare att besluta om vinststopp, återkrav av skolpengen eller att kunna stänga ner skolor med omfattande brister.

Ladda ner:

• Presentationsbilder från pressträff 7 juli 2023 (pdf 234 kB)

Arkiverade filmer finns hos Riksarkivet

Här fanns tidigare en eller flera filmer publicerade. Filmer sparas vanligtvis i sex månader på regeringen.se. Därefter arkiveras de hos Riksarkivet. Om du vill se filmen vänligen vänd dig till Riksarkivet. Filmer finns också tillgängliga på Regeringskansliets Youtubekanal.

• Regeringskansliets Youtubekanal
• Riksarkivets webbplats

– Det finns inbyggda fel i friskolesystemet som helhet. Vi behöver ändra drivkrafterna och incitamentsstrukturen helt och hållet. Nu gör vi en helrenovering av friskolesystemet. Det ska inte längre vara möjligt att tjäna pengar genom att dra ner på kvaliteten, exempelvis genom att anställa obehöriga lärare, dra ner på skolböcker eller att inte ge eleverna den undervisningstid de har rätt till, säger skolminister Lotta Edholm.

Regeringen ger ett tilläggsdirektiv till Utredningen om vinst i skolan (U 2022:08) med uppdrag att utreda hur kraven på ägare och huvudmän för fristående skolor, förskolor och fritidshem kan skärpas. Direktivet består av fyra större delar:

Utredaren ska lämna flera förslag om förbud av vinstuttag eller andra former av vinstbegränsningar, så kallat vinststopp. Bland förslagen finns att utredaren ska föreslå hur ett vinststopp under de första åren efter att en verksamhet startats eller övertagits av en ny huvudman kan utformas. Utredaren ska också överväga och föreslå vinststopp om tillsynsmyndigheten beslutat att huvudmannen behöver åtgärda brister. Dessutom ska utredaren överväga och vid behov föreslå vinststopp om huvudmannen tar emot kvalitetshöjande statsbidrag.

Utredaren ska föreslå utökad ägar- och ledningsprövning genom bland annat tydligare krav om att en enskild skolhuvudman ska ha en stabil ekonomi. Utredaren ska också överväga och föreslå hur det kan införas krav på lång­siktigt ägande som innebär att elevers rätt till en sammanhållen utbild­ning garanteras, ett ökat skydd för eleverna genom ekonomiska garantier, exempelvis krav på bankgaranti, och hur omfattande en rätt för elever att slutföra delar av sin utbildning vid den skola de har valt ska vara.

Utredaren ska lämna flera förslag på skärpta sanktioner som omfattar både kommunala och fristående verksamheter. Förslagen ska innebära att det ska gå snabbare att få huvudmän att åtgärda brister, bland annat genom höjda viten, att sanktionsavgifter införs och att en enskild huvudmans verksamhet ska kunna ”tvångsförvaltas” genom att staten under en tid tar över ledningen av till exempel en fristående skola. Utredaren ska även utreda vilka möjligheter det ska finnas att återkräva skolpengen om den har använts till annat än skolverksamhet eller om en företrädare för skolhuvudmannen har dömts för brott.

Utredaren får samtidigt i uppdrag att se över hur regelverket vid inhibition tillämpas i mål om återkallelse av godkännande som enskild huvudman. Utredaren ska också föreslå en reglering som förtydligar att Skolinspektionen i sin tillsyn får prata med elever under 16 år utan vårdnadshavarens samtycke. Utredaren ska också lämna förslag som innebär att berörda kommuner ska vara skyldiga att yttra sig över en ansökan att etablera en fristående skola och analysera tillämpningen av regleringen om prövning av ansökningar från enskilda att godkännas som huvudman.

Tilläggsdirektivet bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

Regeringen utser Joakim Stymne till ny utredare efter Johan Ernestam. Joakim Stymne är generaldirektör på Statistiska centralbyrån.