Regeringen tillsätter utredning om bättre förutsättningar för att utveckla en kunskapsbaserad socialtjänst
Publicerad
För att skapa långsiktiga och stabila förutsättningar för en kunskapsbaserad socialtjänst är det viktigt att stärka och utveckla statistiken på nationell nivå. En utredare ges därför nu i uppdrag att lämna förslag till en ny reglering av socialtjänstdataregister. För att komplettera utredningen ger regeringen samtidigt Socialstyrelsen i uppdrag att analysera kommunernas förutsättningar och behov inför införandet av en socialtjänstdataregisterlag.
Den nationella statistiken för socialtjänsten brister i flera hänseenden. Socialstyrelsen har i ett flertal rapporter och skrivelser till regeringen framfört att statistik som avser socialtjänst behöver förbättras. År 2020 lämnade utredningen Framtidens socialtjänst i betänkandet Hållbar socialtjänst – En ny socialtjänstlag förslaget om socialtjänstdataregister, där det föreslås att verksamhet inom socialtjänsten ska bedrivas i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. En kunskapsbaserad socialtjänst förutsätter tillgång till relevanta analyser, statistik och forskning. Utan tillgång till sådan kunskap försvåras möjligheten för socialtjänsten att bedriva en verksamhet som är förenlig med ett krav på vetenskap och beprövad erfarenhet.
– Vi ser idag ett samhälle där allt fler barn rekryteras till kriminella nätverk, samtidigt far alltför många barn illa till följd av otillräcklig omsorg. Vi ser också att barn och ungas psykiska hälsa försämras. En av regeringens mest prioriterade uppgifter är att förstärka tryggheten och skyddet för utsatta barn. Då måste socialtjänstens verktyg förändras och gå från att vara reaktiva till att bli förebyggande. För att kunna ge rätt insatser behöver man arbeta evidensbaserat. Ett viktigt verktyg kommer då att vara socialtjänstdataregisterlagen. Genom socialtjänstdataregisterlagen kommer det finnas möjlighet att följa upp vilka insatser som beviljats men framför allt insatsernas resultat säger socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall.
Förslaget om en socialtjänstdataregisterlag innebär att fler personuppgifter kommer att få behandlas av Socialstyrelsen. Detta rör främst personuppgifter om barn, unga, personer med missbruk eller beroende samt uppgifter om vårdnadshavare. För att stärka skyddet för den personliga integriteten och för att förbättra förutsättningarna för att framställa statistik är det angeläget att regleringen av de ändamål för vilka dessa uppgifter får behandlas, såsom framställning av statistik och Socialstyrelsens behandling av personuppgifter, är tydlig.
Regeringen har utsett kammarrättslagmannen Peder Liljeqvist till utredare av en ny reglering av socialtjänstdataregister. Utredaren ska bland annat:
- föreslå ett samlat regelverk för socialtjänstdataregister som är förenligt med bestämmelserna om skydd för den personliga integriteten i regeringsformen liksom dataskyddsregleringen,
- analysera hur förslagen förhåller sig till regelverken om offentlighet och sekretess och ta ställning till om kommunerna ska ges tillgång till de uppgifter som de har lämnat genom elektronisk åtkomst, och
- lämna nödvändiga författningsförslag.
Utredaren ska redovisa uppdraget senast den 1 juli 2024.
Som ett komplement till utredningen ger regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att analysera kommunernas förutsättningar och behov inför införandet av en socialtjänstdataregisterlag.
Socialstyrelsen ska bland annat:
- utifrån dialog med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och ett antal kommuner analysera kommunernas förutsättningar att lämna uppgifter,
- beräkna kommunernas eventuella kostnader med utgångspunkt i de uppgifter som utredningen bedömer ska lämnas,
- analysera hur kommunernas system kan hantera en sådan uppgiftsinsamling samt
- föra dialog med vissa berörda myndigheter.
Uppdraget till Socialstyrelsen ska redovisas senast den 19 april 2024.
X