Förstärkningar av bland annat yrkesutbildning för att bekämpa arbetslösheten

11 000 nya platser inom yrkesutbildning för vuxna

Regeringen föreslår att 900 miljoner kronor tillförs regional yrkesinriktad vuxenutbildning (regionalt yrkesvux) i komvux, inklusive studiestöd. För 2025 innebär förslaget motsvarande cirka 11 000 fler årsstudieplatser. Sammantaget finansierar staten ca 72 000 årsplatser inom regionalt yrkesvux under 2025 – det blir totalt 6 miljarder kronor när kostnaderna för studiemedlet för de studerande räknas med.

För att kommunerna ska få bättre planeringsförutsättningar och på så sätt också öka möjligheter till ett bättre nyttjande av utbildningsplatser inom regionalt yrkesvux, föreslår regeringen även att kommunerna ska kunna ansöka om och kunna få beslut om statsbidrag för upp till två år framåt i tiden i stället för dagens ett år.

I syfte att få fler arbetsplatser att ta emot lärlingar föreslår regeringen även att höja bidraget till handledare inom lärlingsutbildningen i komvux, lärlingsvux. Bidraget höjs från 3 500 kronor till 7 000 kronor per år. Regeringen avser även att göra justeringar så att bidraget framöver lämnas per elev och år, vilket i praktiken kommer att innebära högre ersättning för handledare.

Förstärkt stöd till personer som står långt ifrån arbetsmarknaden

Många arbetslösa står långt ifrån arbetsmarknaden och har stora behov av stöd. Regeringen avser därför att föreslå att 79 miljoner kronor tillförs Arbetsförmedlingen i budgetpositionen för 2025 i syfte att myndigheten i högre utsträckning ska tillhandahålla ett förstärkt stöd till personer långt ifrån arbetsmarknaden. Regeringen beräknar att 158 miljoner kronor tillförs verksamheten 2026 och 238 miljoner kronor fr.o.m. 2027.

Stärkt stöd för återgång i arbete samt slopad åldersgräns för byte till kortare karenstid för egenföretagare

Regeringen föreslår att drygt 100 miljoner kronor tillförs för att förbättra stödet för återgång i arbete. Det handlar om att stärka Försäkringskassans arbete med att följa upp arbetsgivares plan för återgång i arbete samt stärka samordningen av rehabiliteringsinsatser. Bland annat kommer Försäkringskassan och Arbetsmiljöverket få i uppdrag att utveckla sin samverkan och tillsyn av arbetsgivares arbetsmiljö- och rehabiliteringsansvar. Regeringen kommer också att se över möjligheten till arbetsprövning en kortare period med bibehållen sjukpenning i syfte att underlätta för alla parter i sjukskrivningsprocessen. Försäkringskassan kommer att få i uppdrag att ge fler personer med aktivitetsersättning arbetsförberedande eller arbetslivsinriktade insatser och regeringen kommer se över möjligheten till partiellt vilande sjuk- och aktivitetsersättning vid studier.

Att starta och bedriva näringsverksamhet högre upp i åldrarna bör uppmuntras. Försäkrade med inkomst av annat förvärvsarbete och som betalar egenavgift (s.k. egenföretagare) kan anmäla till Försäkringskassan att de vill ha sjukpenning med en karenstid på 1 dag, eller 14, 30, 60 eller 90 dagar. Grundkarensen är sju dagar. Den som har fyllt 55 år får inte välja en kortare karenstid. Regeringen föreslår därför att åldern 55 år som övre gräns för egenföretagare att kunna välja kortare karenstid i sjukförsäkringen tas bort. Utgifterna för sjukpenning beräknas till följd av förslaget öka med cirka 9 miljoner kronor. Samtidigt förväntas intäkterna från egenavgifterna öka.

10 miljoner kronor avsätts för Jobbsprånget

Tillgången till efterfrågad arbetskraft och kompetens är ett stort tillväxthinder för företag. I budgetpropositionen för 2025 föreslår regeringen att 10 miljoner kronor avsätts för Jobbsprångets arbete för att erbjuda individuellt anpassad praktik. Av de som genomfört en praktik har 7 av 10 fått anställning, varav hälften på sin praktikplats. Närmare 8 av 10 som antogs som praktikanter var kvinnor. Motsvarande förstärkning beräknas för 2026 och 2027.

Skatteförändringar som gör det enklare att driva företag

Regeringen gör två viktiga skatteförändringar för enskilda näringsidkare. Vissa beloppsgränser höjs för enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut. Det innebär till exempel att färre behöver lägga tid på att värdera sina lager. Förslagen bedöms minska de administrativa kostnaderna för svenska företag med sammantaget 56 miljoner kronor. Pengar som istället kan användas i kärnverksamheten. Regeringen förbättrar även skattevillkoren för alla enskilda näringsidkare. De får lägre skatt genom att beloppsgränsen för när positiv räntefördelning får göras slopas och att beloppsgränsen för när man måste göra negativ räntefördelning höjs.

Regeringen genomför även regeländringar som underlättar ägarförändringar för alla företag genom att man bland annat får behålla mer av tidigare års underskott vid ägarskiften.

För att skapa fler jobb i Sverige behöver fler små företag kunna växa och anställa. Växa-stödet utvidgas så att man kan få nedsatta arbetsgivaravgifter även för sin andra anställd om man är ett enmansföretag. Dessutom kommer gränsen för hur stor ersättning som omfattas av nedsättningen öka från 25 000 kronor till 35 000 kronor per månad. Det gör det billigare att anställa.

– Vi vidtar flera åtgärder för att möta arbetslösheten – inte minst förstärkningar av yrkesutbildning för vuxna och ett särskilt stöd för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Det är viktigt att vi nu satsar för att Sverige ska komma starkare ur lågkonjunkturen, säger arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson.

– Regeringen föreslår ett helt batteri av åtgärder för att förbättra stödet för återgång i arbete. Bättre stöd och hjälp vid sjukdom kan såväl förebygga långa sjukskrivningar som påskynda viktig rehabilitering. När det gäller karensen så vet vi att många egenföretagare både kan och vill arbeta längre. Åldersgränsen på 55 år är en historisk rest från en tid då vi förväntades leva kortare än idag. Därför är det rimligt att den övre gräns för egenföretagare att välja kortare karenstid i sjukförsäkringen tas bort, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje.

– Många företag har svårt att hitta rätt kompetens. Samtidigt finns det nyanlända med relevant kompetens som står utanför arbetsmarknaden. Jobbsprånget är en viktig åtgärd för att underlätta för nyanlända med akademiska meriter att komma in på arbetsmarknaden och bidrar till integrationen, säger Magnus Jacobsson, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Kristdemokraterna.

– Företagen är välståndsmotorn i Sveriges ekonomi och bidrar till vår gemensamma välfärd. Genom att förenkla regelverken och minska deras kostnader underlättar vi för våra företagare att fortsätta växa och utvecklas, säger Oscar Sjöstedt, ekonomisk-politisk talesperson för Sverigedemokraterna.

Förslagen bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.