Framtidsinvesteringar och tillväxtreformer för ett rikare och tryggare Sverige

Tillväxt är avgörande för svenskt välstånd. Med högre tillväxt blir vi gemensamt rikare. Det leder till högre löner och ökad köpkraft, samt ökar statens möjligheter att satsa på skola, sjukvård och omsorg. För att öka Sveriges tillväxt måste produktiviteten öka och det kräver satsningar på fyra områden: investeringar i infrastruktur, investeringar i forskning, reformer som gör det lättare att driva företag och lösningar på företagens kompetensbrist.

Regeringen kommer därför lägga fram historiskt stora satsningar på infrastruktur i den kommande nationella planen för transportinfrastruktur. Infrastrukturpropositionen kommer innebära att satsningarna på infrastrukturramen ökar med 200 miljarder kronor jämfört med den tidigare planperioden – totalt 1 171 miljarder kronor. Under 2025 ökar satsningarna med 1,55 miljarder kronor. För 2026 och 2027 beräknas satsningarna på infrastruktur öka med 6 respektive 8 miljarder kronor. 

Vidare kommer regeringen i den kommande forsknings- och innovationspropositionen öka anslagen till forskning och innovation kraftfullt. Regeringen och Sverigedemokraterna beräknar att nivåhöjningen av anslagen blir 6,5 miljarder 2028, den största satsningen på forskning någonsin. Under 2025 ökar satsningarna med 1,5 miljarder kronor. För 2026 och 2027 beräknas satsningarna öka med 2,5 respektive 4 miljarder kronor.

– Vi går in i en fas av stora framtidsinvesteringar. Stora framtidsinvesteringar som varit eftersatt under en lång tid. Framtidsinvesteringar som är helt nödvändiga för att svensk ekonomi ska växa kunna framåt och fungera bättre. Det är grundläggande skäl till god svensk konkurrenskraft, säger statsminister Ulf Kristersson.

– Vi gör nu en den största satsningen på infrastruktur i modern tid på drygt 200 miljarder till och med 2037. Sverige är vårt hem och det är hög tid att vi rustar Sverige starkt som både ger tillväxt och tryggar vår välfärd. En god infrastruktur är avgörande för att livet ska gå ihop. Det gynnar familjer, företag och tillväxt, stärker Sveriges konkurrenskraft och robusthet, och bidrar till att lyckas med den gröna omställningen, säger energi- och näringsminister Ebba Busch.

– Med den största forskningssatsningen någonsin bygger vi ingenjörslandet Sverige starkare. Ett Sverige som inte bara följer, utan leder den globala teknikutvecklingen. Det kommer våra barn och framtida generationer tacka oss för, säger arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson.

– Vi presenterar idag historiskt omfattande satsningar med syfte att bygga Sverige starkare och förbättra förutsättningarna för såväl företagare som privatpersoner. En del i detta är borttagandet av den orättvisa och skadliga flygskatten, vilket är ett stort steg på vägen för att främja flygtrafiken i Sverige och därmed förbättra tillgängligheten i hela landet, säger Sverigedemokraternas gruppledare Linda Lindberg. 

Regeringen kommer också gå fram med flera åtgärder för att göra det lättare att driva företag i Sverige. I budgeten kommer det föreslås att ersättningsnivån för expertskatt i den s.k. beloppsregeln sänks från två prisbasbelopp till ett och ett halvt prisbasbelopp per månad, med målet att skapa bättre förutsättningar för företag att attrahera och behålla internationell nyckelkompetens och gynna svensk konkurrenskraft. Förslaget bedöms minska statens skatteintäkter med 0,07 miljarder kronor 2025, 0,14 miljarder kronor 2026 och 0,21 miljarder kronor 2027. 

Regeringen vill även utvidga det s.k. växa-stödet, dels genom att nedsättningen av arbetsgivaravgifterna omfattar upp till två anställda, dels genom att höja beloppsgränsen för hur stor ersättning som omfattas av nedsättningen från 25 000 till 35 000 kronor. Förslaget bedöms minska statens skatteintäkter med 0,08 miljarder kronor 2025, 0,19 miljarder kronor 2026 och 0,25 miljarder kronor 2027.

Slutligen kommer regeringen även föreslå att flygskatten avskaffas för att förbättra tillgängligheten i hela landet och för att vi går från nationella till europeiska styrmedel för flyget. Förslaget bedöms minska statens skatteintäkter med 0,87 miljarder kronor 2025, 1,82 miljarder kronor 2026 och 1,88 miljarder kronor 2027.

Skatteförändringarna och satsningarna på forskning föreslås träda i kraft från och med 1 januari. Den avskaffade flygskatten föreslås träda i kraft från och med 1 juli. Infrastrukturpropositionen kommer att lämnas till riksdagen i början av oktober 2024. Den nationella planen för transportinfrastruktur kommer att träda i kraft våren 2026.  

Förslagen bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna