Viktigare lagar och förordningar inför årsskiftet 2023/2024
Publicerad
Informationsmaterialet innehåller en sammanfattning av de viktigare lagar och förordningar som träder i kraft andra halvåret 2023 och kring årsskiftet 2023/2024.
Ladda ner:
Innehållsförteckning
Rubrikerna är länkade till respektive avsnitt
Statsrådsberedningen
Arbetsmarknadsdepartementet
Arbetsförmedlingen får en utökad möjlighet att behandla personuppgifter och en skyldighet att samverka för att motverka felaktiga utbetalningar
Utökade möjligheter att studera med aktivitetsstöd
De tillfälliga lättnaderna i arbetslöshetsförsäkringen permanentas
Lön och ersättning för etableringsjobb ska följa löneutvecklingen
Sänkta stödnivåer för nystartsjobb
Stödet till yrkesintroduktionsanställningar avskaffas
Statsbidraget till arbetstagarorganisationer för att ge in yttrande inför arbetsplatsförlagda insatser avskaffas
Statsbidraget till organisationer bildade på etnisk grund avskaffas
Finansdepartementet
Lagen om tilläggsskatt
Sänkt skatt på arbetsinkomster och pension
Pausad uppräkning av skiktgränsen för statlig inkomstskatt
Sänkt skatt på bensin och diesel
Höjd skatt på alkohol, tobak och vissa nikotinhaltiga produkter
Nya krav på betaltjänstleverantörer att lämna uppgifter
En effektivare upphandlingstillsyn
Bättre tillgång till information för företag vid offentlig upphandling
Effektiv ekonomistyrning i kommuner och regioner
Stärkt rättsskydd för konsumenter genom ny lag om grupptalan
Nya och ändrade författningar för att möjliggöra inrättandet av Utbetalningsmyndigheten
Försvarsdepartementet
Bestämmelser om Försvarsmaktens sjöminering i fredstid
En samlad och tydligare reglering av VMA-systemet
Justitiedepartementet
Utökade möjligheter att använda hemliga tvångsmedel för att förhindra och utreda allvarliga brott
Säkerhetsprövning av totalförsvarspliktiga
Utökade möjligheter att använda vissa förvaringsrum i häkten och polisarrester
Ett nytt granskningssystem för utländska direktinvesteringar
Vissa skärpta villkor för anhöriginvandring och begränsade möjligheter till uppehållstillstånd av humanitära skäl
Stärkt försäkringsskydd för dem som skadas i trafiken
Lag om ordningsvakter – ny lag ger utökade befogenheter
Skärpta straff för brott som möjliggör skjutningar och sprängningar
Effektivare verktyg vid inre utlänningskontroll
Stärkt skydd på bostadsrättsmarknaden
En möjlighet till digitala bolags- och föreningsstämmor
Nya regler om förvärv och förvaltning av nödlidande kreditavtal och ny tillsynsmyndighet för inkassoverksamhet
Klimat- och näringslivsdepartementet
Den som ansluter sig till transmissionsnätet till havs ska stå för de kostnader som anslutningen orsakar
Naturvårdsverket blir behörig myndighet enligt CBAM-förordningen
Möjlighet att bestämma en arbetstid som överstiger tio år för utförande av arbeten i vatten i samband med slutförvaret för använt kärnbränsle och kärnavfall
Kommuner ska kunna åläggas att upprätta en förebyggande luftkvalitetsstrategi
Näringsförbud till följd av förbud att bedriva näringsverksamhet som har meddelats i en annan stat
Sänkt reduktionsplikt för bensin och diesel
Nya verksamheter i utsläppshandelssystemet
Förenklingar i regelverket för prospektering
Kulturdepartementet
Ett hållbart mediestöd för hela landet
Landsbygds- och infrastrukturdepartementet
Nytt krav ställs på hissar avsedda för persontransport för att åtgärda säkerhetsbrist
A-traktorer som körs på vintern eller vid vinterväglag måste ha vinterdäck
Felparkerade fordon ska kunna flyttas i fler fall
Socialdepartementet
Förtydligade möjligheter att använda digital teknik inom äldreomsorgen
Ledarhundsverksamheten flyttas från Synskadades Riksförbund
Produktanmälan och rapporteringsskyldighet för tobaksfria nikotinprodukter
Statsbidrag till regioner för hälso- och sjukvårdens beredskap
Statsbidrag till kommuner för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens beredskap
Primärvårdens ansvar för rehabilitering förtydligas
Det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer inom bostadsbidraget förlängs
Utbildningsdepartementet
Nya ämnesplaner för gymnasiegemensamma ämnen
Nytt statsbidrag för yrkesinriktad vuxenutbildning vid företagsetableringar och företagsexpansioner
Kommunerna ska få låta personer på flykt från Ukraina delta i kurser i svenska eller svenska som andraspråk
Det högre studiebidraget avvecklas för studerande som läser vidare efter introduktionsprogram i gymnasieskolan
Ökat statligt inflytande över statsbidraget till folkhögskolor och studieförbund
Utrikesdepartementet
Ekonomiska sanktioner mot terrorism
Inledning
Den här sammanställningen innehåller ett urval av de lagar och förordningar som träder i kraft under andra halvåret 2023 eller en tid därefter, såväl nya lagar och förordningar som ändringar i befintliga.
Lagar och förordningar anger spelreglerna för vårt samhälle. En ny lag blir till genom att regeringen lämnar ett förslag, en proposition, till riksdagen.
Efter att något av riksdagens utskott har bearbetat propositionen fattar
riksdagen beslut om den nya lagen. Därefter utfärdar regeringen lagen, vilket innebär att den publiceras och blir känd. En ny förordning kan regeringen själv besluta om utan att lägga fram den för riksdagen.
Både lagar och förordningar publiceras i Svensk författningssamling (SFS).
SFS publiceras elektroniskt på webbplatsen www.svenskforfattningssamling.se. Varje lag och förordning har ett unikt
nummer i SFS.
Om du vill veta mer om propositioner, lagar och förordningar hittar du
information på www.lagrummet.se. Lagrummet är en gemensam webbplats
för den offentliga förvaltningens rättsinformation och innehåller länkar till
rättsinformation hos regering, riksdag, domstolar och statliga myndigheter.
Lagstiftningsprocessen finns beskriven under rubriken ”Så styrs Sverige” på
www.regeringen.se.
Den här sammanställningen kan laddas ner på www.regeringen.se. Vid
publicering har vissa lagar ännu inte hunnit få några SFS-nummer. Det gäller nummer som slutar på ”000” (till exempel 2023:000).
Information om svensk lagstiftning
Lagrummet: www.lagrummet.se
Regeringens och Regeringskansliets webbplats: www.regeringen.se
Regeringskansliets rättsdatabaser: http://rkrattsbaser.gov.se
Sveriges riksdags webbplats: www.riksdagen.se
Statsrådsberedningen
Statsrådsberedningen ansvarar för att leda och samordna arbetet i Regeringskansliet samt för att samordna den svenska EU-politiken.
Kontakt
Presskontakter hos statsminister Ulf Kristersson:
Presschef Siri Steijer
Tfn 076-136 74 96
Biträdande presschef Carl Bergkvist:
Tfn 076-130 33 74
Pressekreterare Hanna Strömberg:
Tfn 076-128 61 69
Pressekreterare Susan Vo Bergqvist:
Tfn 076- 130 95 62
Presskontakt hos EU-minister Jessika Roswall:
Pressekreterare Linn Laurin
Tfn 076-133 67 90
Till årsskiftet 2023/24 träder inga lagar i kraft inom Statsrådsberedningens
ansvarsområden.
Arbetsmarknadsdepartementet
Arbetsmarknadsdepartementet ansvarar för frågor och ärenden som rör arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö. Departementet ansvarar också för integrationsfrågor, arbetet mot utanförskap och arbetet för ökad jämställdhet mellan kvinnor och män. Dessutom ansvarar departementet för arbetet för mänskliga rättigheter på nationell nivå, att stärka hbtqi-personers rättigheter samt arbetet mot rasism och diskriminering.
Kontakt
Presskontakter hos Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson:
Pressekreterare Alexandra Örenmark
Tfn 076-117 29 48
Pressekreterare Christoffer Heimbrand
Tfn 076-112 11 47
Presskontakt hos Jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister
Paulina Brandberg:
Pressekreterare Anton Johansson
Tfn 076-135 53 41
Arbetsförmedlingen får en utökad möjlighet att behandla personuppgifter och en skyldighet att samverka för att motverka felaktiga utbetalningar
Ändringar: Förordning (2002:623) om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten och förordning (2022:811) med instruktion för Arbetsförmedlingen
Beslutsunderlag: Prop. 2022/23:34 Utbetalningsmyndigheten
SFS: 2023:702–703
Ikraftträdande: 1 januari 2024
Det införs en möjlighet för Arbetsförmedlingen att behandla personuppgifter i syfte att kunna tillhandahålla information till Utbetalningsmyndigheten. Det införs även en skyldighet för Arbetsförmedlingen att samverka med Utbetalningsmyndigheten samt andra myndigheter, kommuner, regioner och berörda parter i syfte att motverka felaktiga utbetalningar.
Utökade möjligheter att studera med aktivitetsstöd
Ändringar: Förordning (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program
SFS: 2023:612
Ikraftträdande: 1 december 2023
Deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin som har tagit del av studier i svenska för invandrare under ett år med aktivitetsstöd kan fortsätta med reguljär vuxenutbildning under lika lång tid med bibehållen ersättning.
De tillfälliga lättnaderna i arbetslöshetsförsäkringen permanentas
Ändringar: Lag (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring
Beslutsunderlag: Prop. 2022/23:85 En fortsatt stärkt
arbetslöshetsförsäkring (bet. 2022/23:AU10, rskr. 2022/23:213)
SFS: 2023:412–417
Ikraftträdande: 1 januari 2024
Under covid-19-pandemin infördes vissa tillfälliga bestämmelser i lagen om arbetslöshetsförsäkring. Bestämmelserna innebär lättnader i arbetsvillkoret och karensvillkoret. De innebär även en tillfällig möjlighet för regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om undantag från lagens begränsning av företagares möjlighet att få arbetslöshetsersättning vid upprepade uppehåll i näringsverksamheten, den så kallade femårsregeln. Dessa lättnader förlängdes att gälla även under 2023. De tillfälliga bestämmelserna permanentas.
Lön och ersättning för etableringsjobb ska följa löneutvecklingen
Ändringar: Förordning (2022:807) om statlig ersättning för arbete i etableringsjobb
SFS: 2023:600
Ikraftträdande: 1 januari 2024
Lön och statlig ersättning för etableringsjobb kommer att, i enlighet med avtal från arbetsmarknadens parter, följa löneutvecklingen genom årlig uppräkning i takt med inkomstbasbeloppet i socialförsäkringsbalken. Samtidigt höjs den högsta åldern för att få ersättning till 66 år.
Sänkta stödnivåer för nystartsjobb
Ändringar: Förordning (2018:43) om stöd för nystartsjobb
Beslutsunderlag: Prop. 2021/22:1 Budgetpropositionen för 2022 (bet.
2021/22:AU2, rskr. 2021/22:115)
SFS: 2023:701
Ikraftträdande: 1 januari 2024
Stödet till arbetsgivare för att anställa personer genom nystartsjobb sänks och återgår till de stödnivåer som gällde innan den tillfälliga höjningen som genomfördes 2022.
Stödet till yrkesintroduktionsanställningar avskaffas
Ändringar: Förordning (2013:1157) om stöd för yrkesintroduktionsanställningar
Beslutsunderlag: Prop. 2022/23:1 Budgetpropositionen för 2023
SFS: 2023:556
Ikraftträdande: 1 januari 2024
Stödet till arbetsgivare för att stimulera yrkesintroduktionsanställning för vissa ungdomar, långtidsarbetslösa personer och nyanlända invandrare avskaffas den 1 januari 2024.
Statsbidraget till arbetstagarorganisationer för att ge in yttrande inför arbetsplatsförlagda insatser avskaffas
Ändringar: Förordning (2022:1346) om statsbidrag till arbetstagarorganisationer för kostnader för att ge in yttranden till Arbetsförmedlingen inför arbetsplatsförlagda program och insatser
Beslutsunderlag: Prop. 2023/24:1 Budgetpropositionen för 2024
SFS: 2023:000
Ikraftträdande: 1 mars 2024
Arbetstagarorganisationer har möjlighet att ge in ett yttrande till Arbetsförmedlingen när en arbetssökande anvisas till ett arbetsmarknadspolitiskt program som är förlagt till en arbetsplats. Det statsbidrag som arbetstagarorganisationer kan söka avseende kostnader för att ge in ett sådant yttrande avskaffas.
Statsbidraget till organisationer bildade på etnisk grund avskaffas
Ändringar: Förordning (2008:63) om statsbidrag till organisationer bildade på etnisk grund
SFS: 2023:000
Ikraftträdande: 1 februari 2024
Statsbidraget till organisationer bildade på etnisk grund avskaffas från och med 2024. Avsatta medel för bidraget omfördelas i syfte att stärka arbetet mot utanförskap och bristande integration.
Finansdepartementet
Finansdepartementet ansvarar för frågor som rör statens ekonomi. Det handlar om samordning av statens budget, prognoser och analyser, skattefrågor samt styrning och förvaltning av statens verksamhet. Dessutom ansvarar departementet för frågor som rör finansmarknad, kommuner och regioner, upphandling, bolag med statligt ägande, digitalisering och it samt konsumentlagstiftning.
Kontakt
Presskontakter hos finansminister Elisabeth Svantesson:
Pressekreterare Niklas Gillström
Tfn 076-141 14 79
Pressekreterare Klara Söderberg
Tfn 076-108 90 82
Presskontakt hos finansmarknadsminister Niklas Wykman:
Pressekreterare Victoria Ericsson
Tfn 076-137 89 04
Presskontakt hos civilminister Erik Slottner:
Pressekreterare Erika Svanström
Tfn 076-648 65 48
Lagen om tilläggsskatt
Ny lag: Lagen (2023:000) om tilläggsskatt
Ändringar: Skatteförfarandelagen (2011:1244) med flera lagar.
Beslutsunderlag: Prop. 2023/24:32 Tilläggsskatt för företag i stora koncerner
SFS: 2023:000
Ikraftträdande:1 januari 2024
Lagen om tilläggsskatt innebär att en tilläggsskatt införs för att uppnå en effektiv minimibeskattning av enheter som ingår i stora nationella eller multinationella koncerner. Enligt förslaget ska sådana koncerner med en årlig intäkt motsvarande minst 750 miljoner euro vara föremål för en effektiv skatt om minst 15 procent på en särskilt definierad skattebas. Vissa enheter föreslås vara undantagna, vilket exempelvis gäller för myndighetsenheter, ideella organisationer och pensionsfonder. Ändringarna i skatteförfarandelagen innebär en skyldighet att i vissa fall lämna in en tilläggsskatterapport och en tilläggskattedeklaration till Skatteverket. En ny särskild avgift införs. Lagen och ändringarna föranleds av rådets direktiv (EU) 2022/2523 om säkerställande av en global minimiskattenivå för multinationella koncerner och storskaliga nationella koncerner i unionen.
Sänkt skatt på arbetsinkomster och pension
Ändringar: Inkomstskattelagen (1999:1229)
Beslutsunderlag: Prop. 2023/24:13 Vissa förslag om sänkt skatt på arbetsinkomster och pension
SFS: 2023:000
Ikraftträdande: 1 januari 2024
Det ordinarie jobbskatteavdraget förstärks med totalt 11,04 miljarder kronor och en indexering införs vid beräkningen av jobbskatteavdraget för äldre. Åldersgränsen för att ta del av jobbskatteavdraget för äldre höjs från 65 till
66 år.
Skatten för pensionärer sänks med totalt 2,18 miljarder kronor genom att det förhöjda grundavdraget för personer som vid årets ingång har fyllt 66 år förstärks.
Pausad uppräkning av skiktgränsen för statlig inkomstskatt
Ändringar: Inkomstskattelagen (1999:1229)
Beslutsunderlag: Prop. 2023/24:27 Pausad uppräkning av skiktgränsen för statlig inkomstskatt för beskattningsåret 2024
SFS: 2023:000
Ikraftträdande: 1 januari 2024
Vid bestämmandet av skiktgränsen för uttag av statlig inkomstskatt på beskattningsbara förvärvsinkomster för beskattningsåret 2024 görs inte någon uppräkning. Skiktgränsen för beskattningsåret uppgår därmed till 598 500 kronor.
Sänkt skatt på bensin och diesel
Ändringar: Lagen (1994:1776) om skatt på energi
Beslutsunderlag: Prop. 2023/24:24 Sänkt skatt på bensin och diesel och sänkt skatt på jordbruksdiesel
SFS: 2023:000
Ikraftträdande: 1 januari 2024
Energiskatten på bensin (miljöklass 1) sänks med 1 krona och 31 öre per liter jämfört med den nivå som skulle ha gällt från 2024 med gällande indexeringsregler. Summan av energi- och koldioxidskatten för sådan bensin blir då 60 öre lägre per liter 2024 än 2023. Summan av energi- och koldioxidskatten på övrig bensin sänks, efter indexomräkningar, så att
skatten blir 60 öre lägre per liter 2024 än 2023. Skatten på alkylatbensin höjs för att inte understiga EU:s minimiskattenivå. Energiskatten på diesel (miljöklass 1) sänks med 341 kronor per kubikmeter jämfört med den nivå
som skulle ha gällt från 2024. Energiskatten på diesel i övriga miljöklasser ändras på motsvarande sätt.
Höjd skatt på alkohol, tobak och vissa nikotinhaltiga produkter
Ändringar: Lagen (2022:156) om alkoholskatt, lagen (2022:155) om tobaksskatt, lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter med flera lagar
Beslutsunderlag: Prop. 2021/22:245 Höjd skatt på alkohol och tobak
SFS: 2022:1784, 2022:1788–1789, 2022:1792–1793
Ikraftträdande: 1 januari 2024
Skatten på öl, vin, andra jästa drycker än vin eller öl samt mellanklassprodukter höjs med cirka 8 procent och skatten på sprit höjs med cirka 1 procent 2024. Skatten på cigaretter, cigarrer, cigariller, röktobak, snus, tuggtobak och övrig tobak höjs med cirka 1 procent utöver den tidigare prognosticerade förändringen i konsumentprisindex. Skatten på e-vätskor och andra nikotinhaltiga produkter höjs med cirka 1 procent.
Nya krav på betaltjänstleverantörer att lämna uppgifter
Ändringar: Skatteförfarandelagen (2011:1244) med flera lagar och skatteförfarandeförordningen (2011:1261)
Beslutsunderlag: Prop. 2022/23:121 Nya krav på betaltjänstleverantörer att lämna uppgifter
SFS: 2023:638–641
Ikraftträdande: 1 januari 2024
En ny skyldighet införs för betaltjänstleverantörer att till Skatteverket redovisa uppgifter om vissa gränsöverskridande betalningstransaktioner som de genomför. Skatteverket ska sända uppgifterna vidare till Europeiska kommissionen som i sin tur samlar uppgifterna i ett centralt elektroniskt system, kallat Cesop. Medlemsstaterna får under vissa förutsättningar åtkomst till uppgifterna i Cesop för att bekämpa mervärdesskattebedrägerier.
Skatteverket kan ta ut dokumentations- respektive rapporteringsavgift av en betaltjänstleverantör som inte fullgör sina skyldigheter.
En effektivare upphandlingstillsyn
Ändringar: Lagen (2016:1145) om offentlig upphandling, lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna, lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner, lagen (2010:1065) om kollektivtrafik och förordningen (2007:1117) med instruktion för Konkurrensverket
Beslutsunderlag: Prop. 2023/24:3 En effektivare upphandlingstillsyn
SFS: 2023:000
Ikraftträdande: 1 januari 2024
Konkurrensverket ges, i egenskap av tillsynsmyndighet över den offentliga upphandlingen, bättre förutsättningar att bedriva tillsyn. Konkurrensverket får besluta om upphandlingsskadeavgift som första instans, tidsfristen för att besluta om sådan sanktionsavgift förlängs från ett till två år och avgiftens tak höjs till 20 miljoner kronor. De dokumentationsskyldigheter som framgår av upphandlingslagarna förenas med en tidsfrist. Konkurrensverket får
dessutom möjlighet att förelägga upphandlande myndigheter och enheter att besluta om riktlinjer för användning av direktupphandling
Bättre tillgång till information för företag vid offentlig upphandling
Ändringar: Upphandlingsförordningen (2016:1162)
Beslutsunderlag: Departementspromemorian EU:s nya förordning om upphandlingsannonser
SFS: 2023:543
Ikraftträdande: 1 januari 2024
Genom ändringarna införs en skyldighet att i en annons om offentlig upphandling ange bland annat kontraktets eller ramavtalets uppskattade värde samt om det i upphandlingen ställs krav på, anges villkor om eller i övrigt tas hänsyn till miljö, sociala aspekter eller innovation. Det blir även obligatoriskt att i en efterannons ange namn och organisationsnummer avseende den eller de som har lämnat anbud eller ansökt om att lämna anbud i upphandlingen. Syftet med ändringarna är att förbättra möjligheterna till en heltäckande statistik på upphandlingsområdet och att ge leverantörer bättre tillgång till information om upphandlingar.
Effektiv ekonomistyrning i kommuner och regioner
Ändringar: Kommunallagen (2017:725), lagen (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning och lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser
Beslutsunderlag: Prop. 2022/23:119 Effektiv ekonomistyrning i kommuner och regioner
SFS: 2023:642–644
Ikraftträdande: 1 januari 2024
Genom ändringarna ges kommuner och regioner bland annat större möjligheter att planera sitt sparande genom resultatreserver i syfte att nå en god ekonomisk hushållning. Det införs vidare ett krav på att budgeten ska
innehålla en redogörelse för ekonomin i de kommunala koncernföretagen och att revisionsberättelserna ska hållas tillgängliga för allmänheten på kommunens eller regionens webbplats. Kravet på att besluta om särskilda
riktlinjer för pensionsmedelsförvaltningen tas bort. Ändringarna syftar till att främja en effektiv ekonomistyrning i kommuner och regioner.
Stärkt rättsskydd för konsumenter genom ny lag om grupptalan
Ny lag: Lagen (2023:000) om grupptalan till skydd för konsumenters kollektiva intressen
Beslutsunderlag: Prop. 2022/23:136 Grupptalan till skydd för konsumenters kollektiva intressen
SFS: 2023:000–000
Ikraftträdande: 1 januari 2024
Den nya lagen innebär att godkända organisationer kan väcka talan för en grupp konsumenters räkning mot en näringsidkare som bryter mot det konsumentskyddande regelverket. För att godkännas måste organisationen uppfylla en rad krav, bl.a. får den inte vara vinstdrivande. En grupptalan enligt lagen kan t.ex. handla om att konsumenter som drabbats av
ekonomisk skada går samman och kräver skadestånd. En grupptalan kan också väckas i syfte att få en näringsidkare att upphöra med ett handlande som inte är tillåtet. Lagen anpassar svensk rätt till direktivet (EU) 2020/1828 om grupptalan för att skydda konsumenters kollektiva intressen.
Nya och ändrade författningar för att möjliggöra inrättandet av Utbetalningsmyndigheten
Nya lagar: Lagen (2023:454) om transaktionskonto vid Utbetalningsmyndigheten, lagen (2023:455) om Utbetalningsmyndighetens granskning av utbetalningar, lagen (2023:456) om skyldighet att lämna
uppgifter till Utbetalningsmyndigheten och lagen (2023:457) om behandling av personuppgifter vid Utbetalningsmyndigheten.
Nya förordningar: Förordningen (2023:461) med instruktion för Utbetalningsmyndigheten, förordningen (2023:462) om transaktionskonto vid Utbetalningsmyndigheten och förordningen (2023:463) om behandling av personuppgifter vid Utbetalningsmyndigheten.
Ändringar: Lagen (2002:546) om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten, lagen (2008:206) om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) m.fl. förordningar.
Beslutsunderlag: Prop. 2022/23:34 och SOU 2020:35.
SFS: 2023:454–457, 2023:461–473 och 2023:550.
Ikraftträdande: 1 januari 2024
Fyra nya lagar och tre nya förordningar har beslutats för att möjliggöra inrättandet av Utbetalningsmyndigheten. Myndigheten har till uppgift att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Flera myndigheter ska dela med sig av information för analys och får uppdrag att samverka med Utbetalningsmyndigheten.
Utbetalningsmyndighetens verksamhet medför behov av ändringar i bl.a. offentlighets- och sekretesslagen och ändringar i instruktioner för de myndigheter som ska samverka med Utbetalningsmyndigheten i arbetet med att motverka felaktiga utbetalningar.
Försvarsdepartementet
Försvarsdepartementet ansvarar för frågor om Sveriges militära försvar, samordning av civilt försvar och samhällets krisberedskap samt skydd mot olyckor. Departementet planerar på strategisk nivå internationella insatser och säkerhetsfrämjande verksamhet och ger uppdrag till myndigheterna att genomföra samt följa upp dessa insatser.
Kontakt
Presskontakt hos försvarsminister Pål Jonson:
Pressekreterare Johan Hjelmstrand
Tfn 076-126 69 22
Presskontakt hos minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin:
Pressekreterare Benjamin Onne
Tfn 076-102 35 41
Bestämmelser om Försvarsmaktens sjöminering i fredstid
Ny förordning: Förordning (2023:623) om sjöminering
SFS: 2023:623
Ikraftträdande: 1 december 2023
Den nya förordningen ersätter en generalorder. Genom förordningen regleras Försvarsmaktens utläggning av sjöminor inom Sveriges sjöterritorium i fredstid. I förordningen regleras även Försvarsmaktens
ansvar för röjning av minor som myndigheten har lagt ut.
En samlad och tydligare reglering av VMA-systemet
Ny lag: Lag (2023:407) om viktigt meddelande till allmänheten
Ny förordning: Förordning (2023:579) om viktigt meddelande till
allmänheten
Ändringar: Lagen (1988:97) om förfarandet hos kommunerna, förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara m.m., lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, radio- och tv-lagen (2010:696), lagen (2022:482) om elektronisk kommunikation, förordningen (1988:1215) om förfarandet hos kommunerna, förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara m.m., förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor, förordningen (2008:1002) med instruktion för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och förordningen (2022:511) om elektronisk kommunikation
Beslutsunderlag: Prop. 2022/23:77 En ny lag om viktigt meddelande till allmänheten, Ds 2022:1 Viktigt meddelande till allmänheten – en översyn av VMA-systemet och SOU 2021:25 Struktur för ökad motståndskraft
SFS: 2023:407–411 och 2023:579–583
Ikraftträdande: 1 januari 2024
I den nya lagen och förordningen samlas och författningsregleras grunderna för varnings- och informationssystemet Viktigt meddelande till allmänheten (VMA). Därigenom säkerställs ett effektivt, robust och säkert varningssystem till skydd för människor, egendom och miljö såväl i fredstid som vid höjd beredskap och ytterst krig.
Det görs även ändringar i lagen och förordningen om förfarandet hos kommunerna, förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara m.m. för situationer i krig då förbindelsen mellan en del av landet och regeringen inte kan upprätthållas eller om omedelbara åtgärder måste vidtas. I sådana lägen kan i första hand de civilområdesansvariga länsstyrelserna och i andra hand länsstyrelsen meddela föreskrifter som regeringen normalt sett meddelar.
Justitiedepartementet
Justitiedepartementet ansvarar för rättsväsendets myndigheter, bland andra polisen, åklagarna, domstolarna och kriminalvården. Departementet ansvarar också för migrationsfrågor. Lagstiftningen inom statsrätt och allmän förvaltningsrätt, civilrätt, processrätt, straffrätt, allmän ordning och säkerhet samt migrations- och asylrätt ligger inom departementets ansvarsområde.
Kontakt
Presskontakter hos justitieminister Gunnar Strömmer:
Pressekreterare Caroline Opsahl
Tfn 076-141 15 42
Pressekreterare Erica Wide
Tfn 076-149 67 87
Presskontakt hos migrationsminister Maria Malmer Stenergard:
Pressekreterare Erik Engstrand
Tfn 076-141 14 87
Utökade möjligheter att använda hemliga tvångsmedel för att förhindra och utreda allvarliga brott
Ändringar: Rättegångsbalken, lagen (1988:97) om förfarandet hos kommunerna, förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara m.m., lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål, lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott, lagen (2017:1000) om en europeisk utredningsorder, lagen (2020:62) om hemlig dataavläsning
Beslutsunderlag: Prop. 2022/23:126 Hemliga tvångsmedel – effektiva verktyg för att förhindra och utreda allvarliga brott
SFS: 2023:534–540
Ikraftträdande: 1 oktober 2023
Bestämmelserna utökar möjligheterna att använda hemliga tvångsmedel, både för att förhindra och för att utreda allvarlig brottslighet, på bland annat följande sätt:
- Hemliga tvångsmedel ska få användas för att förhindra särskilt allvarlig brottslighet som förekommer inom kriminella nätverk.
- Hemliga tvångsmedel ska även få användas för att utreda fler brott vars samlade straffvärde överstiger en viss nivå och för att utreda fler typer av brott.
- Ett tillstånd till hemlig kameraövervakning och hemlig rumsavlyssning ska också kunna knytas till en misstänkt person i stället för en viss plats.
- Dessutom införs nya regler om hur överskottsinformation som har kommit fram vid hemliga tvångsmedel ska få användas och dokumentation av hemliga tvångsmedel.
Säkerhetsprövning av totalförsvarspliktiga
Ändringar: Säkerhetsskyddslagen (2018:585) och säkerhetsskyddsförordningen (2021:955)
Beslutsunderlag: Prop. 2022/23:87 Säkerhetsprövning av
totalförsvarspliktiga m.m.
SFS: 2023:390 och 2023:523
Ikraftträdande: 1 oktober 2023
Ändringarna syftar till att säkerhetsställa Försvarsmaktens behov av säkerhetsprövad värnpliktig personal och att säkerhetsprövningen sker på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Ändringarna innebär att Försvarsmakten ensam ska ansvara för säkerhetsprövningen av värnpliktiga. Det krävs inte längre samtycke för att registerkontroll ska kunna ske avseende totalförsvarspliktiga som skrivs in för grundutbildning med värnplikt och för värnpliktiga som krigsplacerats i Försvarsmaktens verksamhet för säkerhetsprövning i säkerhetsklass 3. Säkerhetsprövning ska ske löpande under den tid som ett beslut om krigsplacering kvarstår. Försvarsmakten ska informera den som säkerhetsprövas om att registerkontroll kommer att ske i de fall då krav på samtycke till sådan kontroll har avskaffats.
Utökade möjligheter att använda vissa förvaringsrum i häkten och polisarrester
Ändringar: Förordning (2014:1108) om utformningen av häkten och polisarrester
Beslutsunderlag: Promemorian Tillfällig användning av häkten och polisarrester
SFS: 2023:563
Ikraftträdande: 1 november 2023
I förordningen finns krav på hur förvaringsrum i häkten och arrester ska vara utformade och utrustade. Genom ändringarna får Polismyndigheten möjlighet att använda förvaringsrum i tillfälliga polisarrester som avviker från rådande storlekskrav i viss mån. Om det finns särskilda skäl får myndigheten använda sådana rum som även avviker från vissa andra utformnings- och utrustningskrav. Det blir också möjligt för Polismyndigheten och Kriminalvården att använda väntrum för kortvarig förvaring som avviker från gällande storlekskrav och vissa andra utformnings- och utrustningskrav. Detta gäller i samband med att en person anländer till eller lämnar ett häkte eller en polisarrest.
Ett nytt granskningssystem för utländska direktinvesteringar
Ny lag: Lag (2023:560) om granskning av utländska direktinvesteringar
Ny förordning: Förordning (2023:624) om granskning av utländska direktinvesteringar
Ändringar: Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och flera förordningar
Beslutsunderlag: Prop. 2022/23:116 Ett granskningssystem för utländska
direktinvesteringar till skydd för svenska säkerhetsintressen
SFS: 2023:560–562 och 2023:624–628
Ikraftträdande: 1 december 2023
Genom den nya lagen och tillhörande förordning införs ett system för granskning av utländska direktinvesteringar. Investeringar i företag som bedriver skyddsvärd verksamhet ska i vissa fall anmälas till granskningsmyndigheten Inspektionen för strategiska produkter (ISP). ISP ska därefter kunna granska och, om det är nödvändigt, förbjuda en investering som utgör en säkerhetsrisk för Sverige. Som skyddsvärd verksamhet räknas bland annat vissa samhällsviktiga verksamheter och forskning om eller tillhandahållande av produkter eller teknik inom framväxande teknologier eller annan strategiskt skyddsvärd teknologi.
Vissa skärpta villkor för anhöriginvandring och begränsade möjligheter till uppehållstillstånd av humanitära skäl
Ändringar: Utlänningslagen (2005:716)
Beslutsunderlag: Prop. 2023/24:18 Vissa skärpta villkor för
anhöriginvandring och begränsade möjligheter till uppehållstillstånd av humanitära skäl
SFS: 2023:652
Ikraftträdande: 1 december 2023
Lagändringarna innebär bland annat att åldersgränsen för att neka uppehållstillstånd på grund av anknytning höjs från 18 år till 21 år. Möjligheterna till undantag från försörjningskravet vid anhöriginvandring, när anknytningspersonen är alternativt skyddsbehövande, begränsas också. Ändringarna innebär vidare att bestämmelserna om uppehållstillstånd på grund av särskilt ömmande omständigheter tas bort och att barn i stället ska få beviljas uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter även om omständigheterna inte har samma allvar och tyngd som för vuxna.
Stärkt försäkringsskydd för dem som skadas i trafiken
Ändringar: Trafikskadelagen (1975:1410), lagen (1976:357) om motortävlingsförsäkring, konkurslagen (1987:672), lagen (1993:645) om tillämplig lag för vissa försäkringsavtal, lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige, försäkringsrörelselagen (2010:2043) och trafikförsäkringsförordningen (1976:359)
Beslutsunderlag: Prop. 2022/23:142 Nya trafikförsäkringsregler – stärkt skydd för dem som skadas i trafiken
SFS: 2023:666–672
Ikraftträdande: 23 december 2023
Ändringarna, som genomför ett EU-direktiv, ökar skyddet för dem som skadas i trafiken. Ändringarna innebär bland annat att det krävs trafikförsäkring för flertalet elsparkcyklar och vissa andra eldrivna cyklar utan pedaler och att ett insolvensgarantisystem införs. Insolvensgarantisystemet säkerställer att en skadelidande får ersättning även om hans eller hennes trafikförsäkringsgivare blir föremål för tvångslikvidation eller konkurs.
Reglerna om insolvensgarantisystemet träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
Lag om ordningsvakter – ny lag ger utökade befogenheter
Ny lag: Lag (2023:421) om ordningsvakter
Ny förordning: Förordning (2023:422) om ordningsvakter
Ändringar: Lagen (1958:205) om förverkande av alkohol m.m., lagen (1976:511) om omhändertagande av berusade personer m.m., polislagen (1984:387), ordningslagen (1993:1617), alkohollagen (2010:1622) och lagen (2022:1011) om in- och utpasseringskontroller vid högskoleprovet
Beslutsunderlag: Prop. 2022/23:91 En ny lag om ordningsvakter
SFS: 2023:421–428
Ikraftträdande: 1 januari 2024
Genom den nya lagen tydliggörs att ordningsvakter ska få användas för att medverka till att upprätthålla allmän ordning och säkerhet eller främja trygghet. Ordningsvakter ges även fler befogenheter. De ska till exempel få transportera vissa omhändertagna personer, kroppsvisitera personer i identifieringssyfte och förstöra beslagtagen alkohol om värdet är ringa. Därutöver införs en ny tillståndsprocess. Som huvudregel kommer det att krävas tillstånd för att få använda ordningsvakter. Denna process innebär en mer behovsinriktad prövning av användandet av ordningsvakter.
Polismyndigheten ges också utökade möjligheter att leda och kontrollera användningen av ordningsvakter.
Skärpta straff för brott som möjliggör skjutningar och sprängningar
Ändringar: Vapenlagen (1996:67), lagen (2000:1225) om straff för smuggling och lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor
Beslutsunderlag: Prop. 2023/24:33 Skjutvapen och explosiva varor – skärpta straff för de allvarligare brotten
SFS: 2023:872–874
Ikraftträdande: 1 januari 2024
Ändringarna syftar till att markera allvaret i brott som möjliggör skjutningar och sprängningar och som typiskt sett begås i kriminella nätverk och förbättra förutsättningarna att bekämpa sådan kriminalitet. Straffen skärps kraftigt för de allvarligare formerna av vapenbrott, brott mot tillståndsplikten för explosiva varor, vapensmuggling och smuggling av explosiva varor. Bl.a.
fördubblas minimistraffet för grovt vapenbrott och grovt brott mot tillståndsplikten för explosiva varor.
Effektivare verktyg vid inre utlänningskontroll
Ändringar: Utlänningslagen (2005:716) och följdändring i lagen (2023:474) om polisiära befogenheter i gränsnära områden
Beslutsunderlag: Prop. 2023/24:12 Effektivare verktyg vid inre utlänningskontroll
SFS: 2023:735–736
Ikraftträdande: 1 januari 2024
Lagändringarna innebär att myndigheterna får utökade befogenheter när de genomför inre utlänningskontroller. Myndigheterna får möjlighet att kroppsvisitera en utlänning för att söka efter pass eller andra identitetshandlingar och en möjlighet att omhänderta sådana handlingar. Det förtydligas också att en utlänning under vissa förutsättningar får tas med för utredning av hans eller hennes rätt att vistas i Sverige. Syftet är att ge myndigheterna bättre förutsättningar att klarlägga utlänningars identitet och rätt att uppehålla sig i Sverige samt att säkerställa att pass och andra
identitetshandlingar finns tillgängliga för myndigheterna.
Stärkt skydd på bostadsrättsmarknaden
Ändringar: Bostadsrättslagen (1991:614), lagen (2002:93) om kooperativ hyresrätt, bostadsrättsförordningen (1991:630) och förordningen (2002:106) om kooperativ hyresrätt
Beslutsunderlag: Prop. 2021/22:171 Tryggare bostadsrätt SFS: 2022:1026 och 1029, 2023:646–647
Ikraftträdande: 1 januari 2024
Ändringarna avser dels den ekonomiska plan som krävs för att en bostadsrättsförening ska få upplåta bostadsrätter, dels de intygsgivare som ska intyga planen. I den ekonomiska planen ska det ingå en teknisk underhållsplan som visar fastighetens underhålls- och återinvesteringsbehov under de kommande 50 åren. Intygsgivarnas oberoende ska stärkas, bl.a. genom att en förenings val av intygsgivare ska godkännas av Boverket. Det införs ett krav på att intygsgivare ska ha en ansvarsförsäkring för den skada som kan drabba en bostadsrättsförening eller en bostadsrättshavare p.g.a. vårdslös intygsgivning. Boverket får meddela verkställighetsföreskrifter om ekonomiska planer och intygsgivare. Vissa av ändringarna görs också beträffande kooperativa hyresrättsföreningar.
En möjlighet till digitala bolags- och föreningsstämmor
Ändringar: Aktiebolagslagen (2005:551), lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter, sparbankslagen (1987:619)
Beslutsunderlag: Prop. 2022/23:139 Digitala bolags- och föreningsstämmor
SFS: 2023:774–777
Ikraftträdande: 1 januari 2024
Ändringarna innebär att det blir möjligt för aktiebolag och ekonomiska föreningar, inklusive bostadsrättsföreningar och kooperativa hyresrättsföreningar, att hålla digitala stämmor. Ett bolag eller en förening som vill utnyttja denna möjlighet ska bestämma det i bolagsordningen respektive stadgarna. Vidare innebär ändringarna att det utan krav på stöd i bolagsordningen eller stadgarna ska bli möjligt att hålla digitala stämmor, om extraordinära omständigheter kräver det.
Nya regler om förvärv och förvaltning av nödlidande kreditavtal och ny tillsynsmyndighet för inkassoverksamhet
Ny lag: Lag om förvärv och förvaltning av nödlidande kreditavtal
Ny förordning: Förordning om förvärv och förvaltning av nödlidande kreditavtal
Ändringar: Inkassolagen (1974:182), lagen (1992:160) om utländska filialer m.m., offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), konsumentkreditlagen (2010:1846), inkassoförordningen (1981:956), förordningen (1999:1134) om belastningsregister, förordningen (1999:1135) om misstankeregister, förordningen (2001:911) om avgifter för prövning av ärenden hos Finansinspektionen, förordningen (2007:975) med instruktion för Integritetsskyddsmyndigheten, förordningen (2007:1135) om årliga avgifter för finansiering av Finansinspektionens verksamhet och förordningen (2009:93) med instruktion för Finansinspektionen
Beslutsunderlag: Prop. 2023/24:23 Förvärv och förvaltning av vissa
kreditavtal
SFS: 2023:714–723 och 726
Ikraftträdande: 1 januari 2024
De nya reglerna innebär att det införs ett regelverk för förvärv och förvaltning av s.k. nödlidande kreditavtal, vilket något förenklat är kreditavtal där låntagaren inte klarar av att betala krediten i tid. Förslagen syftar till att stärka regleringen av marknaden för överlåtelser av nödlidande kreditavtal som har ingåtts av ett kreditinstitut. Dessutom ökar skyddet för låntagarna. Dessa förslag genomför ett EU-direktiv. Det föreslås även att tillsynen över inkassoföretag samlas hos Finansinspektionen i stället för att vara uppdelad mellan olika myndigheter samt att det införs ett uttryckligt lagstöd för att uppgifter om förvaltarskap ska få behandlas i kreditupplysningsverksamhet.
Klimat- och näringslivsdepartementet
Klimat- och näringslivsdepartementet har ansvar för frågor som rör klimat, miljö, energi, näringsliv och innovation. Departementet ansvarar även för strålsäkerhet, Agenda 2030 samt friluftsliv och
arbetar med omställningen till cirkulär ekonomi.
Kontakt
Presskontakter hos energi- och näringsminister samt vice statsminister Ebba Busch:
Presschef Mia Widell
Tfn 076-125 17 09
Pressekreterare Andia Gemsjö
Tfn 076-126 18 28
Pressekreterare Marcus Jonsson
Tfn 076-142 13 04
Presskontakt hos klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari:
Niki Westerberg
Tfn 070-250 59 40
Den som ansluter sig till transmissionsnätet till havs ska stå för de kostnader som anslutningen orsakar
Ändringar: Förordningen (2007:1119) med instruktion för Affärsverket
svenska kraftnät
SFS: 2023:577
Ikraftträdande: 15 november 2023
Affärsverket svenska kraftnät ska inte längre ha till uppgift att bygga ut transmissionsnätet till havs. Principen om att den som ansluter sig till nätet ska stå för de kostnader som anslutningen orsakar ska upprätthållas även för havsbaserad vindkraft.
Naturvårdsverket blir behörig myndighet enligt CBAM-förordningen
Ändringar: Förordningen (2012:989) med instruktion för Naturvårdsverket
SFS: 2023:613
Ikraftträdande: 1 december 2023
Naturvårdsverket blir behörig myndighet enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/956 av den 10 maj 2023 om inrättande av en mekanism för koldioxidjustering vid gränsen (CBAM-förordningen). CBAM-förordningen, efter engelskans Carbon Border Adjustment Mechanism, reglerar en mekanism för koldioxidjustering vid EU:s gräns. Den innebär att fr.o.m. 1 januari 2026 kommer utsläpp inbäddade i vissa koldioxidintensiva varor som importeras till EU prissättas på samma sätt som varor producerade inom EU. Naturvårdsverket fattar bl.a. beslut om att godkänna CBAM-deklaranter. CBAM tillämpas fullt ut fr.o.m. 1 januari 2026 men redan fr.o.m. 1 oktober 2023 har importörer av CBAM-varor en rapporteringsskyldighet.
Möjlighet att bestämma en arbetstid som överstiger tio år för utförande av arbeten i vatten i samband med slutförvaret för använt kärnbränsle och kärnavfall
Ändringar: Miljöbalken, lagen (2018:1408) om ändring i miljöbalken och lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet.
Beslutsunderlag: Prop. 2022/23:61 Ändrade bestämmelser om arbetstid för vattenverksamhet, bet. 2023/24:CU3, rskr. 2023/24:15 SFS: 2023:632–634
Ikraftträdande: 1 januari 2024
Ändringarna i miljöbalken innebär att det blir möjligt att tillåta en arbetstid som överstiger tio år för utförande av arbeten för vattenverksamhet. Möjligheten begränsas till sådana arbeten som utgör ett led i en verksamhet som tillgodoser ett väsentligt samhällsintresse och arbetena av särskilda skäl inte kan slutföras inom tio år. Om arbetstiden bestäms till mer än tjugo år ska villkoren för återstående arbeten omprövas vart tjugonde år, i syfte att säkerställa att villkoren är aktuella.
Kommuner ska kunna åläggas att upprätta en förebyggande luftkvalitetsstrategi
Ändringar: Miljöbalken
Beslutsunderlag: Prop. 2022/23:120 Effektivare luftkvalitetsarbete, bet.
2023/24:MJU3, rskr. 2023/24:17
SFS: 2023:629
Ikraftträdande: 1 april 2024
Ändringarna i miljöbalken innebär att regeringen får meddela föreskrifter om att kommuner ska vara skyldiga att upprätta en förebyggande luftkvalitetsstrategi, vad en sådan ska innehålla och hur den ska tillgängliggöras och följas upp. Vidare ges regeringen möjlighet att meddela föreskrifter om hur åtgärdsprogram ska tillgängliggöras och följas upp.
Näringsförbud till följd av förbud att bedriva näringsverksamhet som har meddelats i en annan stat
Ändringar: Lagen (2014:836) om näringsförbud
Beslutsunderlag: Prop. 2022/23:143 Näringsförbud till följd av förbud att bedriva näringsverksamhet som har meddelats i en annan stat
SFS: 2023:737
Ikraftträdande: 1 januari 2024
En domstol ska vid bedömningen av om näringsförbud är påkallat från allmän synpunkt få ta hänsyn till förbud att bedriva näringsverksamhet som har meddelats i en annan stat. Hänsyn ska också få tas till åsidosättanden av skyldigheter i näringsverksamhet som näringsidkaren har gjort sig skyldig till i näringsverksamhet som har bedrivits i en annan stat.
Sänkt reduktionsplikt för bensin och diesel
Ändringar: Lagen (2017:1201) om reduktion av växthusgasutsläpp från vissa fossila drivmedel
Beslutsunderlag: Prop. 2023/24:28 Sänkning av reduktionsplikten för bensin och diesel
SFS: 2023:823
Ikraftträdande: 1 januari 2024
Reduktionspliktens krav på minskade växthusgasutsläpp för bensin och diesel sänks till sex procent för åren 2024–2026. Det föreslås även att reduktionsnivåerna för 2027–2030 ska slopas. Regeringen avser att återkomma till riksdagen om reduktionsnivåer för 2027–2030. Även andra åtgärder som är samhällsekonomiskt effektiva bör övervägas.
Nya verksamheter i utsläppshandelssystemet
Ändringar: Lagen (2020:1173) om vissa utsläpp av växthusgaser och förordningen (2020:1180) om vissa utsläpp av växthusgaser
Beslutsunderlag: Prop. 2023/24:144 och Naturvårdsverkets skrivelse
Förslag på förordningsändringar för att genomföra ändringar i utsläppshandelssystemet EU ETS
SFS: 2023:695 och 2023:729
Ikraftträdande: 1 januari 2024
Genom ändringarna kommer ytterligare verksamheter vara skyldiga att kompensera för sina utsläpp av växthusgaser. Sjöfartsverksamheter ska omfattas av utsläppshandelssystemet. Vissa anläggningar som omfattas av utsläppshandelssystemet men inte längre har utsläpp av växthusgaser ska få möjlighet att vara kvar i utsläppshandelssystemet. Vissa anläggningar som inte har några utsläpp av växthusgaser ska vara tillståndspliktiga inom utsläppshandelssystemet. Vissa flygverksamheter ska kompensera utsläpp med s.k. reduktionsenheter. Skyldigheterna preciseras genom ändringarna i förordningen om vissa utsläpp av växthusgaser.
Förenklingar i regelverket för prospektering
Ändringar: Terrängkörningsförordningen (1978:594) och miljöprövningsförordningen (2013:251) SFS: 2023:662 och 2023:663
Ikraftträdande: 1 januari 2024
Det införs en generell dispens för terrängkörning som sker inom ramen för ett undersökningstillstånd enligt minerallagen. Dessutom tas anmälningsplikten för djupborrning som sker inom ramen för ett
undersökningstillstånd enligt minerallagen bort. Syftet med ändringarna är att genomföra vissa förenklingar i regelverket för prospektering.
Kulturdepartementet
Kulturdepartementet ansvarar för frågor som rör kultur, demokrati, medier, de nationella minoriteterna och det samiska folkets språk och kultur.
Kontakt
Presskontakt hos kulturminister Parisa Liljestrand:
Pressekreterare Sara E. Persson
Tfn 076-112 78 19
Ett hållbart mediestöd för hela landet
Ny lag: Lag (2023:000) om mediestöd
Ny förordning: Förordning (2023:000) om mediestöd
Beslutsunderlag: Prop. 2022/23:133 Ett hållbart mediestöd för hela landet
SFS: 2023:000 och 2023:000
Ikraftträdande: 1 januari 2024
Det införs en ny lag och förordning om mediestöd. Samtidigt upphävs presstödsförordningen (1990:524). Syftet med mediestödet är att stärka demokratin genom att främja allmänhetens tillgång till oberoende nyhetsförmedling av hög kvalitet. Stödet ska främja tillgången på lokal och regional nyhetsförmedling i hela landet, men även bidra till en mångfald av allmän nyhetsjournalistik av hög kvalitet. Stöd får lämnas till juridiska personer som ger ut allmänna nyhetsmedier, dvs. medier som har till sin primära uppgift att fortlöpande bedriva nyhetsförmedling och som har ett redaktionellt innehåll av viss karaktär. Förordningen, som kompletterar lagen, innehåller bland annat bestämmelser om stödformer, vissa förutsättningar för stöd, stödens storlek och handläggningen hos Mediemyndigheten.
Landsbygds- och Infrastrukturdepartementet
Landsbygds- och infrastrukturdepartementet ansvarar för frågor som rör landsbygd, livsmedel och areella näringar, regional utveckling, transporter och infrastruktur samt bostäder och samhällsplanering.
Kontakt
Presskontakt hos landsbygdsminister Peter Kullgren:
Pressekreterare Mattias Svensson
Tfn 076-110 51 67
Presskontakt hos infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson:
Pressekreterare Ebba Gustavsson
Tfn 076-127 04 88
Nytt krav ställs på hissar avsedda för persontransport för att åtgärda säkerhetsbrist
Ändring: Plan- och byggförordningen (2011:338)
Beslutsunderlag: Boverkets rapport Uppdrag att utreda åtgärder för vissa säkerhetsrisker i äldre hissar (rapport 2021:23)
SFS: 2023:533
Ikraftträdande: den 15 oktober 2023
För att åtgärda säkerhetsbrister i äldre hissar införs ett nytt krav på hissar som är installerade i byggnader och som är avsedda för persontransport. Kravet innebär att sådana hissar senast den 1 oktober 2031 ska vara försedda med lämpligt skydd i utrymmet mellan schaktdörren och korgdörren eller korggrinden, om det finns risk för innestängning i det utrymmet.
A-traktorer som körs på vintern eller vid vinterväglag måste ha vinterdäck
Ändring: Trafikförordningen (1998:1276)
Beslutsunderlag: Transportstyrelsens redovisning av regeringsuppdrag att utreda regler för A-traktorer
SFS: 2023:565
Ikraftträdande: den 1 december 2023
Ändringen i trafikförordningen innebär att A-traktorer som körs på vintern eller vid vinterväglag måste ha vinterdäck. Ändringen är en del av arbetet med att öka trafiksäkerheten för A-traktorer.
Felparkerade fordon ska kunna flyttas i fler fall
Ändring: Förordning (1982:198) om flyttning av fordon i vissa fall
Beslutsunderlag: Översyn av lagstiftningen om flyttning av fordon m.m. (Ds. 2020:20)
SFS: 2022:1527
Ikraftträdande: den 1 januari 2024
Ändringen syftar till att motverka användandet av s.k. fordonsmålvakter. Genom ändringen kan flyttning av felparkerade fordon ske om ägaren har fordonsrelaterade skulder på mer än 5 000 kronor.
Begreppet fordonsrelaterade skulder innefattar förutom felparkeringsavgifter också trängselskatt, vägtrafikskatt, fordonsskatt och infrastrukturavgifter. Tidigare kunde felparkerade fordon endast flyttas om fordonets ägare hade felparkeringsavgifter på mer än 5 000 kronor. Fordon kommer genom ändringen att kunna flyttas i betydligt större
omfattning.
Socialdepartementet
Socialdepartementet ansvarar för frågor som rör samhällets välfärd, så som folkhälsan, sjukvården och äldreomsorgen. Bland departementets ansvars-områden finns också socialförsäkringar för att människor ska vara ekonomiskt trygga när de är sjuka, äldre eller när barnen är små. Frågor om individ- och familjeomsorg, stöd till personer med funktionsnedsättning och äldreomsorg ingår. Dessutom arbetar departementet med rättigheter för personer med funktionsnedsättningar och med frågor om premiepensions-systemet. Departementet ansvarar även för frågor som rör idrott, ungdomspolitik, civilsamhället, trossamfund och begravningsväsendet.
Kontakt
Presskontakt hos socialminister Jakob Forssmed:
Pressekreterare Simon Hoff
Tfn 076-1277697
Presskontakt hos sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson:
Pressekreterare Joel Apelthun
Tfn 076-1279394
Presskontakt hos socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall:
Pressekreterare Karl Opdal
Tfn 076 12 84 803.
Presskontakt hos äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje:
Pressekreterare Sebastian Tham
Tfn 076-1346722
Förtydligade möjligheter att använda digital teknik inom äldreomsorgen
Ändring i lag: Socialtjänstlagen (2001:453) och lagen (2001:454) om
behandling av personuppgifter inom socialtjänsten
Beslutsunderlag: Prop. 2022/23:131 Välfärdsteknik inom äldreomsorgen
SFS: 2023:000 och 2023:000
Ikraftträdande: 1 mars 2024
Socialtjänstens möjligheter att använda digital teknik (t.ex. trygghetslarm eller kameror) inom hemtjänsten eller i särskilda boendeformer för äldre
förtydligas.
Ledarhundsverksamheten flyttas från Synskadades Riksförbund
Ny lag: Lagen (2023:000) om dispositionsrätt till ledarhund
Beslutsunderlag: Prop. 2022/23:122 Ledarhundar
SFS: 2023:000
Ikraftträdande: 1 april 2024
Den ledarhundsverksamhet som den ideella föreningen Synskadades Riksförbund i dag bedriver ska föras över från förbundet till den förvaltningsmyndighet som regeringen senare bestämmer.
Produktanmälan och rapporteringsskyldighet för tobaksfria nikotinprodukter
Ny lag: Lagen (2022:1257) om tobaksfria nikotinprodukter
Beslutsunderlag: Prop. 2021/22:200
SFS: 2022:1257
Ikraftträdande: 1 januari 2024
Tillverkare och importörer av tobaksfria nikotinprodukter ska göra en anmälan till Folkhälsomyndigheten av alla sådana produkter som de avser att tillhandahålla konsumenter på marknaden. Vidare ska tillverkare och importörer av tobaksfria nikotinprodukter varje år till Folkhälsomyndigheten lämna in fullständiga uppgifter om försäljningsvolymer och uppgifter om preferenserna hos olika konsumentgrupper, inbegripet barn eller ungdomar som inte fyllt 25 år. Tobaksfria nikotinprodukter får inte tillhandahållas konsumenter om anmälnings- eller rapporteringsskyldigheten inte är
uppfylld. Det införs bestämmelser om avgifter för produktanmälan, rapporteringsskyldighet och Folkhälsomyndighetens tillsyn över tobaksfria nikotinprodukter i förordningen (2022:1263) om tobaksfria
nikotinprodukter.
Statsbidrag till regioner för hälso- och sjukvårdens beredskap
Ny förordning: Förordningen (2023:489) om statsbidrag till regioner för hälso- och sjukvårdens beredskap
SFS: 2023:489
Ikraftträdande: 1 januari 2024
Förordningen innehåller bestämmelser om statsbidrag till regioner för hälsooch sjukvårdens beredskap. Syftet med bidraget är att regionerna ska kunna genomföra åtgärder för att stärka hälso- och sjukvårdens beredskap så att hälso- och sjukvårdsverksamhet kan upprätthållas under höjd beredskap.
Socialstyrelsen prövar frågor om statsbidrag enligt förordningen.
Statsbidrag till kommuner för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens beredskap
Ny förordning: Förordningen (2023:490) om statsbidrag till kommuner för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens beredskap
SFS: 2023:490
Ikraftträdande: 1 januari 2024
Förordning innehåller bestämmelser om statsbidrag till kommuner för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens beredskap. Syftet med bidraget är att kommunerna ska kunna genomföra åtgärder för att stärka socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens beredskap så att verksamhet inom socialtjänst och hälso- och sjukvård kan upprätthållas under höjd beredskap.
Socialstyrelsen prövar frågor om statsbidrag enligt förordningen.
Primärvårdens ansvar för rehabilitering förtydligas
Ändringar: Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30)
Beslutsunderlag: Prop. 2021/22:260 Ökad kontroll i hälso- och sjukvården SFS: 2023:37
Ikraftträdande: 1 januari 2024
Som en del av primärvårdens grunduppdrag ingår att även tillhandahålla rehabiliterande insatser utifrån patientens individuella behov och förutsättningar.
Det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer inom bostadsbidraget förlängs
Ändringar: Socialförsäkringsbalken
Beslutsunderlag: Prop. 2023/24:1 Budgetpropositionen för 2024
SFS: 2023:907
Ikraftträdande: 1 januari 2024
Det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer inom bostadsbidraget förlängs till utgången av juni 2024. Tilläggsbidraget är ett stöd av extraordinär karaktär. Bidraget förlängs mot bakgrund av den ansträngda ekonomiska situation som barnfamiljer med låga inkomster har på grund av fortsatt höga levnadsomkostnader. Man behöver inte ansöka särskilt om tilläggsbidraget utan det betalas ut till barnfamiljer som har rätt till bostadsbidrag i form av särskilt bidrag eller umgängesbidrag. Tilläggsbidraget lämnas med ett belopp som motsvarar 40 procent av det preliminära bostadsbidraget för samma månad.
Utbildningsdepartementet
Utbildningsdepartementet ansvarar för regeringens utbildnings- och forskningspolitik. Departementet arbetar med frågor som exempelvis handlar om skolresultat, lärarnas villkor och studiefinansiering.
Kontakt
Presskontakt hos utbildningsminister Mats Persson:
Pressekreterare Agnes Eklund
Tfn 076-142 63 78
Presskontakt hos skolminister Lotta Edholm:
Pressekreterare Elin Frisk
Tfn 076-281 08 06
Nya ämnesplaner för gymnasiegemensamma ämnen
Ny förordning: Förordning om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena
Beslutsunderlag: Skolverkets redovisning av uppdrag om införandet av
ämnesbetyg i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och inom kommunal
vuxenutbildning på gymnasial nivå och som särskild utbildning på gymnasial
nivå
SKOLFS: 2023:000
Ikraftträdande: 1 februari 2024
För att elever i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå ska få en bättre kunskapsutveckling införs nya ämnesplaner för ämnena engelska, historia, idrott och hälsa, matematik, naturkunskap, religionskunskap, samhällskunskap, svenska och svenska som andraspråk. De nya ämnesplanerna är anpassade till att ämnesbetyg ska införas inom gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå. Ämnesplanerna tillämpas första gången på utbildning som påbörjas höstterminen 2025.
Nytt statsbidrag för yrkesinriktad vuxenutbildning vid företagsetableringar och företagsexpansioner
Ny förordning: Förordning om statsbidrag för yrkesinriktad
vuxenutbildning vid företagsetableringar och företagsexpansioner
SFS: 2023:603
Ikraftträdande: 25 november 2023
Ett nytt statsbidrag införs för yrkesinriktad utbildning inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå. Syftet är att möta behoven av yrkesutbildad arbetskraft i regioner som präglas av stora företagsetableringar och företagsexpansioner. Statsbidraget kan lämnas till en kommun som har eller står inför en stor företagsetablering eller företagsexpansion eller som gränsar till en sådan kommun. Utbildningen ska planeras, dimensioneras och erbjudas under medverkan av arbetslivet. Utbildningen ska också syfta till att leda till kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden vid företagsetableringar och företagsexpansioner. Ett annat villkor är att sökande från hela landet kan tas emot till utbildningen.
Kommunerna ska få låta personer på flykt från Ukraina delta i kurser i svenska eller svenska som andraspråk
Ändring: Förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning
SFS: 2023:518
Ikraftträdande: 30 augusti 2023
Kunskaper i svenska språket är en viktig förutsättning för att få ett arbete och ha möjlighet att försörja sig i Sverige. Förordningsändringen gör det möjligt för en kommun att låta en person, som har beviljats uppehållstillstånd med stöd av det så kallade massflyktsdirektivet, delta i kurser i svenska eller svenska som andraspråk i kommunal vuxenutbildning, om han eller hon uppfyller villkoren för att delta i utbildningen. Massflyktsdirektivet är tillämpligt på personer som till följd av den ryska militära invasionen fördrivits från Ukraina den 24 februari 2022 eller senare.
Det högre studiebidraget avvecklas för studerande som läser vidare efter introduktionsprogram i gymnasieskolan
Ändring: Studiestödsförordningen (2000:655)
Beslutsunderlag: Prop. 2023/24:1 Budgetpropositionen för 2024
SFS: 2023:000
Ikraftträdande: 1 februari 2024
Studiebidrag kan lämnas på två olika bidragsnivåer, en generell och en högre nivå. Sedan 2018 får det högre bidraget lämnas till studerande i åldern 20–24 år som har studerat på ett introduktionsprogram i gymnasieskolan och som därefter utan avbrott fortsätter sina studier. Antalet studerande på introduktionsprogrammen har dock stadigt minskat de senaste åren. Mycket
tyder också på att det högre bidraget endast har en begränsad effekt när det gäller att få den aktuella målgruppen att börja studera. Det högre bidraget avvecklas därför för studerande som läser vidare efter ett introduktionsprogram.
Ökat statligt inflytande över statsbidraget till folkhögskolor och studieförbund
Ändring: Lagen (1976:1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter
inom Utbildningsdepartementets verksamhetsområde
Beslutsunderlag: Prop. 2023/24:1 Budgetpropositionen för 2024
SFS: 2023:000
Ikraftträdande: 1 januari 2024
Folkbildningsrådet fördelar statsbidraget till folkbildningen mellan folkhögskolor, studieförbund och studerandeorganisationer inom folkhögskolan. Ändringen innebär att Folkbildningsrådet inte längre ska besluta hur stor del av statsbidraget som ska gå till folkhögskolor respektive studieförbund. Folkbildningsrådet ska dock även fortsättningsvis besluta om fördelningen av bidraget till de olika folkhögskolorna och de olika studieförbunden. Syftet är bland annat att öka statens inflytande över hur stor andel av statsbidraget som fördelas till folkhögskolorna respektive studieförbunden med hänsyn till deras olika verksamheter och förutsättningar.
Utrikesdepartementet
UD ansvarar för Sveriges förbindelser med andra länder och internationella organisationer och för bistånds- och internationell handelspolitik. UD utgör tillsammans med cirka 100 utlandsmyndigheter utrikesförvaltningen.
Kontakt
Presskontakt hos utrikesminister Tobias Billström:
Pressekreterare Anna Erhardt
Tfn 076-130 85 34
Presskontakt hos bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell:
Pressekreterare Karl Opdal
Tfn 076-128 48 03
Ekonomiska sanktioner mot terrorism
Ny lag: Lag (2023:677) om frysning av tillgångar
Ny förordning: Förordning (2023:680) om frysning av tillgångar
Ändringar: Brottsbalken och lagen (1996:95) om vissa internationella sanktioner
Beslutsunderlag: Prop. 2022/23:137 Ekonomiska sanktioner mot terrorism
SFS: 2023:677–680
Ikraftträdande: 1 januari 2024
Genom den nya lagen och kompletterande förordningen införs en möjlighet för åklagare att meddela beslut om frysning av tillgångar. Ett beslut om frysning ska få meddelas för den som skäligen kan misstänkas för brott enligt terroristbrottslagen (2022:666). Ett beslut om frysning ska också få meddelas för den som har dömts för brott enligt den lagen. Ett beslut om frysning ska även få meddelas för den som på grund av innehållet i en utländsk brottsutredning eller dom skäligen kan misstänkas för att i annan stat ha begått ett brott som motsvarar brott enligt terroristbrottslagen.
X