Samboförhållande

Uppdaterad

Den här sidan handlar om sambolagen, begreppet sambo, vad som gäller under ett samboförhållande och när ett sådant förhållande upphör.

Innehåll på denna sida:

Sambolagen syftar till att skydda den svagare parten när ett samboförhållande upphör. I sambolagen finns det regler om

  • delning av sambors gemen­samma bostad och bohag
  • en sambos rätt att överta en bostad som inte ingår i delningen
  • begränsningar i rätten att bestämma över det gemen­samma hemmet.

Det finns även regler i hyreslagen, skattelagarna och socialförsäkringen som likställer sambor med makar, särskilt när samborna har barn tillsammans.

Skillnad mellan sambor och makar

Det finns stora och viktiga skillnader mellan sambor och makar, framför allt i fråga om förhållandet mellan parterna. Sambor har till exempel inte någon skyldighet att betala underhåll för varandra, inte ens efter ett mycket långvarigt förhållande.

Rätten till bodelning mellan sambor omfattar bara så kallad samboegendom. Det är den gemensamma bostaden och det gemensamma bohaget som skaffats för det gemensamma användandet som kan vara samboegendom. Annan egendom, exempelvis bankmedel, bilar och sommarstugor ingår inte i bodelningen, utan behålls vid en separation av den som äger egendomen.

Två sambor har inte heller rätt att ärva varandra om de inte har skrivit testamente som anger vem som ska ärva vem.

    Sambor ärver inte varandra
    utan att skriva ett testamente om det.

 

När gäller sambolagen?

Enligt sambo­lagen är sambor två personer som

  • stadigvarande bor tillsammans,
  • bor tillsammans i ett par­förhållande, och  
  • har ett gemen­samt hushåll, vilket innebär att man delar på sysslor och utgifter.

Med parförhållande avses i det här sammanhanget en relation som kännetecknas av en sådan nära personlig gemenskap som normalt förekommer mellan gifta.

Det spelar ingen roll om samborna är av motsatt kön eller av samma kön.

Två vuxna syskon som bor tillsammans omfattas inte av sambolagen. Detsamma gäller om någon av parterna är gift på annat håll.

Foto: Maskot/Folio

Under ett samboförhållande

Huvudregeln är att vardera sambon under samboförhållandet själv sköter sin egendom och ansvarar för sina skulder. Det finns dock vissa begränsningar i en sambos möjligheter att bestämma över sin egendom. Reglerna liknar mycket dem som gäller i äktenskap. De innebär att en sambo inte får sälja, ge bort, inteckna eller pantsätta gemensam bostad och gemensamt bohag, utan att först få den andra sambons godkännande.

Om samborna bor i en fastighet som den ena sambon äger kan samborna anmäla skriftligt till Lantmäteriet att fastigheten är gemensam bostad för dem båda. Då kan inte den sambo som äger fastigheten sälja eller pantsätta den utan den andra sambons kännedom.

När ett samboförhållande upphör

Ett samboförhållande upphör om

  • samborna eller någon av dem ingår äktenskap, 
  • de flyttar isär, 
  • någon av dem dör, 
  • någon av dem ansöker om att tings­rätten ska utse en bodelnings­förrättare eller ansöker om rätt att få bo kvar i den gemen­samma bostaden till dess att bodelning har gjorts, eller 
  • någon av dem väcker talan om att få överta en gemen­sam bostad som inte ingår i bodelningen.

Bodelning mellan sambor

När ett samboförhållande upphör kan någon av samborna begära bodelning. Det ska man i så fall göra senast ett år efter det att samboförhållandet upphörde. Om ingen begär bodelning, behåller var och en sin egendom.

Om samboförhållandet upphör genom att en sambo dör eller om en sambo dör inom ett år från det att ett samboförhållande har upphört, ska den efterlevande sambon begära bodelning senast när bouppteckning görs. Vid ett dödsfall är det bara den efterlevande sambon som får begära bodelning. Den avlidna sambons arvingar har inte rätt att begära bodelning.

Sambor kan genom ett skriftligt avtal komma överens om att bodelning inte ska ske. De kan också avtala att viss egendom inte ska ingå i bodelningen. Ett sådant avtal ska vara undertecknat av dem båda. Det ska inte registreras och behöver inte bevittnas. Rätten för en sambo att mot ersättning få överta den andra sambons bostad går dock inte att avtala bort.

Vad ingår i en bodelning mellan sambor?

I bodelningen ingår sambornas gemensamma bostad och bohag om de har skaffat egendomen för gemensam användning. Det spelar ingen roll vem som har betalat för den. Exempel på gemensam bostad är fast egendom eller en bostadsrätt som ägs av en eller båda samborna eller en hyresrätt som innehas av en eller båda samborna. Med gemensamt bohag avses möbler, hushållsmaskiner och liknande som är avsett för det gemensamma hemmet, dock inte sådant som används uteslutande för den ena sambons bruk. Bostad och bohag som används huvudsakligen för fritidsändamål omfattas inte. Annan egendom än samboegendom ingår inte i bodelningen.

Sambolagens bodelningsregler gäller inte om den ena parten har flyttat in i den andres bostad, även om paret har delat på amorteringar och andra kostnader. Men om en sådan bostad har sålts och pengarna använts till en ny gemensam bostad, ska den nya bostaden ingå i bodelningen.

En bostadsrätt eller hyresrätt som samborna använder gemensamt men som inte har skaffats för gemensam användning, ingår inte i bodelningen. Däremot kan den sambo som bäst behöver bostaden få överta denna från den andra sambon. Om samborna inte har barn tillsammans, krävs det dock synnerliga skäl för att få ta över bostaden. Den sambo som övertar en bostad från den andra sambon ska betala full ersättning för bostadens värde. Om den ena sambon har avlidit är det bara den efterlevande sambon som kan ha rätt att överta bostaden, inte den avlidna sambons arvingar.

Senast ett år efter det att samboförhållandet upphörde måste den sambo som vill överta en hyres- eller bostadsrätt begära det. Om sambon lämnar bostaden måste begäran göras senast tre månader därefter. Fristen på ett år gäller inte om den sambo som innehar bostaden dör och den kvarlevande sambon bor kvar i bostaden.  

Gemensam bostad och gemensamt bohag som den ena sambon fått i gåva, genom testamente eller i arv med det villkoret att egendomen ska vara enskild, ingår aldrig i en bodelning.

Regeln om att dela lika

Vid bodelningen beräknas först sambornas andelar i den egendom som ska delas. Vid beräkningen ska skulder som samborna hade när samboförhållandet upphörde räknas av från värdet på sambornas egendom. Som regel ska bara skulder som hör till den gemensamma bostaden eller det gemensamma bohaget räknas av, till exempel skulder för inteckning i fast egendom och avbetalning på möbler.

Det som sedan återstår ska i princip delas lika mellan samborna. Om den ena sambon behöver bostaden eller bohaget bättre än den andra sambon, kan han eller hon få överta den egendomen. Den andra sambon ska då få annan egendom ur det gemensamma hemmet eller pengar så att vardera sambon får lika mycket.

Det finns även undantag från principen att dela lika. Den sambo som äger den mesta egendomen kan få behålla mer av sin egendom, om delningen skulle leda till ett oskäligt resultat. Man tar då hänsyn till hur länge samboförhållandet har varat, sambornas ekonomi och övriga omständigheter. I särskilda fall kan jämkning leda till att vardera parten helt enkelt behåller sin egendom.

Ett annat undantag från regeln om att dela lika är den så kallade lilla basbeloppsregeln, som bara gäller vid den ena sambons död. Av den egendom som ingår i bodelningen, efter att skulder dragits av och i den mån den räcker, ska den efterlevande sambon alltid få motsvarande två prisbasbelopp enligt socialförsäkringsbalken. Regeln motsvarar delvis den basbeloppsregel som gäller till förmån för den efterlevande maken vid dödsfall.
 

    Också när det gäller sambor
    finns det undantag från hälftendelningen.

Aktuellt prisbas­belopp, på Statistiska central­byråns webbplats

Barn till sambor

När föräldrarna är ogifta måste föräldraskapet eller faderskapet för den förälder som inte har fött barnet alltid fastställas särskilt. Det gäller alltså även när de ogifta föräldrarna är sambor. Faderskap eller föräldraskap fastställs genom bekräftelse eller dom (närmare information om bekräf­telse av faderskap eller föräldra­skap finns på sidan Om föräldraskap). 

Ett barn till ogifta föräldrar står från födseln under vårdnad endast av modern även när föräldrarna är sambor. Föräldrarna kan få gemensam vårdnad genom att tillsammans anmäla det till Skatteverket eller till kommunens socialnämnd. En anmälan om gemensam vårdnad görs ofta i samband med bekräftelse av faderskap eller föräldraskap, som kan göras direkt till Skatteverket inom 14 dagar från barnets födelse.

Sidan är uppmärkt med följande kategorier:

Laddar...