Om barn
Uppdaterad
På den här sidan finns information om regler om barns namn, vårdnad och underhåll som finns i föräldrabalken.
Innehåll på denna sida:
- Barnets namn
- Vårdnad
- Barnets boende
- Umgänge
- Förmyndarskap
- Underhåll till barn
- Barnets rättigheter – barnkonventionen
Barnets namn
Barnets vårdnadshavare ska inom tre månader från barnets födelse skriftligen ansöka om barnets förnamn och efternamn hos Skatteverket.
Det finns vissa regler kring förnamn, till exempel att namnet inte får väcka anstöt eller av någon annan anledning vara olämpligt som förnamn.
Tidigare fick barn ett efternamn automatiskt efter vissa regler, men det ändrades i juli 2017. Numera ska föräldrarna välja vilket efternamn barnet ska få. Det kan till exempel vara föräldrarnas gemensamma efternamn eller, om de har olika efternamn, bådas namn. Det kan också vara ett nybildat efternamn med ändelsen -son eller -dotter. Det är inte längre möjligt att lägga till ett mellannamn. I stället kan barnet ha två efternamn. Om föräldrarna inte ansöker om efternamn får barnet det namn som den som fött barnet bär.
Ett barn som bor i familjehem kan under särskilda förutsättningar byta till sina familjehemsföräldrars efternamn. För ett sådant namnbyte krävs att en domstol har funnit att namnbytet är förenligt med barnets bästa.
Den som vill byta namn kan vända sig till Skatteverket. Det är möjligt att byta namn flera gånger.
Information om namn och namnändring, på Skatteverkets webbplats
Vårdnad
Juridisk vårdnad – faktisk vård
Alla barn under 18 år ska stå under en eller två vuxna personers vårdnad. Det är oftast barnets föräldrar, eller en av dem, som har vårdnaden om barnet. Vårdnaden kan också utövas av en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare, eller en tillfällig vårdnadshavare, som utses av domstol.
Med vårdnad menas det juridiska ansvar som en vårdnadshavare har. Vårdnadshavaren har oftast också den faktiska vårdnaden, det vill säga bor med och sköter om barnet.
Den som har vårdnaden om ett barn har ett ansvar för barnets personliga förhållanden och ska se till att barnet får den omvårdnad, trygghet och fostran som barnet behöver. Vårdnadshavaren har ett ansvar för att barnet inte far illa. Enligt en uttrycklig lagbestämmelse får barn inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling.
Vårdnadshavaren har rätt och skyldighet att besluta i personliga frågor som är viktiga för barnet, till exempel om barnets utbildning. Ju äldre barnet blir, desto större hänsyn ska tas till vad barnet själv vill.
Vem är vårdnadshavare?
Är ett barns föräldrar inte gifta med varandra när barnets föds, står barnet under moderns vårdnad.
Är barnets föräldrar gifta med varandra när barnet föds har de automatiskt gemensam vårdnad om barnet. Gifter sig föräldrarna senare, får de genom äktenskapet automatiskt gemensam vårdnad.
Om föräldrarna skiljer sig, fortsätter den gemensamma vårdnaden utan att domstolen behöver fatta något beslut om det i samband med skilsmässan. Detta gäller under förutsättning att ingen av föräldrarna har begärt att den gemensamma vårdnaden ska upplösas och att det är förenligt med barnets bästa att den gemensamma vårdnaden fortsätter.
Under särskilda omständigheter kan vårdnaden om ett barn flyttas över från ett barns föräldrar eller en av dem till någon som inte är förälder (en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare). Det kan till exempel handla om fall när en förälder gör sig skyldig till missbruk, försummelse eller i övrigt brister i omsorgen om barnet på ett sätt som medför en bestående fara för barnets hälsa eller utveckling. För barn som är placerade i familjehem finns det särskilda regler om överflyttning av vårdnaden till familjehemsföräldrarna.
Om båda föräldrarna har vårdnaden om barnet och en av dem dör, blir den efterlevande automatiskt ensam vårdnadshavare. Om bara en av föräldrarna är vårdnadshavare och denne dör, ska domstolen efter ansökan av den andra föräldern eller efter anmälan av socialnämnden förordna den föräldern till vårdnadshavare, eller anförtro vårdnaden åt en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare, om det är lämpligare. Om det saknas en lämplig person att utse som särskilt förordnad vårdnadshavare, får domstolen tillfälligt flytta över vårdnaden till en tillfällig vårdnadshavare.
Gemensam vårdnad
Gemensam vårdnad innebär att föräldrarna (eller i vissa fall två särskilt förordnade vårdnadshavare) tillsammans har ett juridiskt vårdnadsansvar för sitt barn. Vårdnadshavarna ska tillsammans besluta i frågor som rör barnet. Om en av föräldrarna är förhindrad att delta i beslutet får dock den andra vårdnadshavaren i vissa fall bestämma ensam, om beslutet inte kan skjutas upp.
Om en av vårdnadshavarna inte samtycker till att barnet får vissa stödåtgärder, exempelvis psykiatrisk behandling eller en kontaktperson, kan socialnämnden besluta att barnet ändå ska få insatsen om det krävs med hänsyn till barnets bästa.
När föräldrarna har gemensam vårdnad men inte bor tillsammans kan barnet bo växelvis hos dem eller hos den ena av dem. Gemensam vårdnad innebär inte i sig att barnet ska bo lika lång tid hos varje förälder. Den vårdnadshavare som har hand om barnet vid tillfället får fatta vardagliga beslut, till exempel om mat, kläder och sovtider.
Vårdnadshavarna ska tillsammans
besluta i de frågor som rör barnet.
Ändring i vårdnaden
Ogifta föräldrar kan få gemensam vårdnad om sitt barn genom en anmälan av dem båda till socialnämnden eller till Skatteverket
Är föräldrar som inte är gifta överens om att de vill ändra i vårdnaden på något annat sätt, kan de avtala om det. För att avtalet ska vara giltigt måste det vara skriftligt och godkänt av socialnämnden. Nämnden kan endast godkänna avtalet om det som föräldrarna har bestämt är det bästa för barnet. Föräldrar som önskar få hjälp med att ingå ett sådant avtal kan vända sig till kommunen.
Vill bara en av föräldrarna ändra i vårdnaden, måste den föräldern väcka talan vid domstol. Vårdnadsfrågan kan alltid tas upp i en skilsmässoprocess.
För att domstolen ska få ta upp förälderns begäran om ändring ska föräldern i regel ha deltagit i informationssamtal hos socialtjänsten inom ett år före det att ändringen begärdes. Vid ett sådant samtal ges föräldrarna relevant information som kan underlätta för dem att i ett tidigt skede hitta den lösning som är bäst för barnet i frågor om vårdnad, boende och umgänge.
Innan domstolen på en förälders begäran tar upp en fråga om vårdnad,
boende eller umgänge krävs i regel att föräldern först har deltagit i
ett informationssamtal hos socialtjänsten.
När domstolen prövar frågor om vårdnad, boende och umgänge ska vad som är bäst för barnet vara avgörande. Vid domstolens bedömning tas särskild hänsyn till risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller att barnet olovligen förs bort, hålls kvar eller annars far illa. Domstolen ska också ta hänsyn till barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Det är viktigt att barnet får information och ges möjlighet att framföra sina åsikter. Domstolen och andra ska ta hänsyn till barnets åsikter utifrån barnets ålder och mognad.
Om gemensam vårdnad bedöms vara bäst för barnet kan domstolen besluta att föräldrarna ska ha gemensam vårdnad, även om den ena eller båda föräldrarna motsätter sig det.
Innan domstolen avgör ett mål om vårdnad, boende eller umgänge ska domstolen ge socialnämnden tillfälle att lämna upplysningar i frågan. Domstolen får också, om det behövs, ge socialnämnden i uppdrag att utföra en utredning. Socialnämnden ska som utgångspunkt ge både barn och föräldrar tillfälle att framföra sina åsikter. Barnet får höras av socialnämnden även om en förälder inte samtycker till det, och utan att föräldern är närvarande.
Vårdnadsfrågor tas upp av tingsrätten på den ort där barnet har sin hemvist.
Verkställighet av avgöranden om vårdnad, boende eller umgänge
Om en förälder inte rättar sig efter det som en domstol har beslutat i fråga om vårdnad, boende eller umgänge kan den andra föräldern vända sig till tingsrätten och begära att domstolens avgörande verkställs. Föräldern kan också begära att ett giltigt avtal om vårdnad, boende eller umgänge ska verkställas.
Tingsrätten kan besluta om olika åtgärder. I första hand försöker man få barnet överlämnat på frivillig väg. Går inte det kan rätten besluta om vite, eller i ovanliga fall, hämtning med hjälp av polis.
För barnets skull finns vissa skyddsföreskrifter inskrivna i lagen. Om barnet har nått en sådan ålder och mognad att man bör ta hänsyn till barnets vilja, får tingsrätten inte besluta om verkställighet mot barnets vilja, om det inte är nödvändigt av hänsyn till barnets bästa.
Svenska domar och beslut i vårdnadsmål kan som utgångspunkt verkställas i de övriga nordiska länderna och inom EU. Likaså kan domar och beslut från dessa länder verkställas i Sverige. Detsamma kan också ske i förhållande till vissa andra länder.
Olovligt bortförda barn
Ibland händer det att ett barn, utan lov av vårdnadshavaren, förs bort eller hålls kvar hos någon annan person. Det kan till exempel vara en förälder som också är vårdnadshavare, men som gör det utan samtycke av den andra vårdnadshavaren.
På begäran av en vårdnadshavare kan tingsrätten besluta att barnet ska flyttas över till honom eller henne.
Det kan finnas möjlighet att få barnet överflyttat även om det förts bort till eller hålls kvar i ett annat land.
Barnets boende
Har föräldrarna gemensam vårdnad om barnet kan domstolen besluta om barnets boende. Beslutet kan innebära att barnet ska bo hos endast den ena föräldern eller att barnet ska bo växelvis hos båda föräldrarna. Avgörande är vad som är bäst för barnet.
Är föräldrarna överens kan de avtala om barnets boende. För att avtalet ska vara juridiskt giltigt krävs att det är skriftligt, undertecknat av båda föräldrarna och att socialnämnden har godkänt det.
Umgänge
Barnet har rätt till umgänge med en förälder som det inte bor tillsammans med. Utgångspunkten är att det är viktigt för barnet att ha kontakt med båda föräldrarna. Det är barnets intresse och behov som ska vara avgörande. Föräldrarna har gemensamt ett ansvar för att barnets behov av umgänge med båda sina föräldrar tillgodoses.
Är föräldrarna överens kan de avtala om umgänget. Avtalet måste vara skriftligt, undertecknat av båda föräldrarna och godkänt av socialnämnden. Är föräldrarna inte överens, kan domstolen besluta om umgänget. Beslutet ska alltid baseras på vad som är bäst för barnet.
Bor en av föräldrarna på en annan ort än barnet innebär det ofta extra kostnader för till exempel resor. Den förälder som barnet bor hos ska då, i skälig omfattning, hjälpa till med att betala dessa kostnader.
Vårdnadshavaren har ansvar för att barnet också får umgås med andra vuxna som barnet har en särskilt nära relation med. Det kan till exempel vara en mor- eller farförälder.
Förmyndarskap
Ett barn ska ha en förmyndare till dess barnet blir myndigt vid 18 års ålder. Det är barnets förmyndare som svarar för dess omsorg och sköter barnets ekonomiska angelägenheter. Det vanligaste är att vårdnadshavaren, oftast föräldern, också är förmyndare.
I princip ska alla tillgångar som barnet har skötas av förmyndaren. Förmyndaren får inte blanda samman sina egna tillgångar med barnets. Barnets tillgångar ska användas, i rimlig omfattning, till barnets uppehälle, utbildning och nytta i övrigt. De tillgångar som inte används ska placeras säkert, så att de ger en god avkastning.
Alla förmyndare står under tillsyn av en överförmyndare. Det finns en överförmyndare eller en överförmyndarnämnd i varje kommun.
De flesta föräldrar bestämmer i stor utsträckning själva hur de ska förvalta sitt barns tillgångar när de är värda mindre än åtta basbelopp. För vissa handlingar krävs dock alltid tillstånd av överförmyndaren. En förälder kan inte ta lån eller vidta någon annan rättshandling som innebär att barnet hamnar i skuld utan samtycke av överförmyndaren.
En överförmyndares beslut kan överklagas hos tingsrätten. Kontakta överförmyndaren i kommunen för mer information.
För barn, som kommer till Sverige utan sina föräldrar eller annan vuxen, utses en god man. Den gode mannen ansvarar för barnets personliga förhållanden och tar tillvara barnets intresse i förmyndares och vårdnadshavares ställe.
Aktuellt prisbasbelopp, på Statistiska centralbyråns webbplats
Mer om god man och förmyndare på sidan Förvaltare, god man och framtidsfullmakter
Underhåll till barn
Underhållsskyldighet
Föräldrarna är underhållsskyldiga för sina barn i den utsträckning som är rimligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas ekonomiska förmåga. En förälder som saknar förmåga att bidra till sitt barns försörjning är inte underhållsskyldig.
Underhållsskyldigheten gäller tills barnet fyller 18 år. Om barnet går i grund- eller gymnasieskolan efter den tidpunkten är föräldrarna underhållsskyldiga under skoltiden, dock längst till dess att barnet fyllt 21 år.
Även den som varaktigt bor med någon annans barn har ett visst ansvar för barnets försörjning. Detta gäller om personen är gift med barnets vårdnadshavare eller har egna barn tillsammans med barnets vårdnadshavare. Underhållsansvaret gäller endast till den del barnet inte kan få underhåll av den andra föräldern.
Underhållsbidrag
En förälder som inte har vårdnaden om barnet och inte heller bor tillsammans med barnet ska betala underhållsbidrag. Även en förälder som har gemensam vårdnad om barnet, men inte bor med barnet ska betala ett sådant bidrag. Underhållsbidraget bestäms genom ett avtal eller genom en dom.
När storleken på underhållsbidraget ska bestämmas har föräldern rätt att från sin inkomst efter skatt dra av ett belopp för sitt eget underhåll, så kallat förbehållsbelopp. Om föräldern ska betala underhållsbidrag till flera barn kan bidraget till varje barn bli lägre.
Om parterna är överens kan de ändra ett fastställt underhållsbidrag genom att skriva ett nytt avtal. Kan parterna inte komma överens måste de vända sig till domstol för att få ett tidigare bestämt underhållsbidrag ändrat.
När barnet vistas hos en bidragsskyldig förälder har den andra föräldern minskade kostnader för barnet. Om vistelsen uppgår till en sammanhängande tid av minst fem dygn eller till sex dygn under en kalendermånad och inte föräldrarna bestämmer annat, kan den bidragsskyldige som huvudregel begära avdrag från underhållsbidraget.
Information om underhållsbidrag, på Försäkringskassans webbplats
Underhållsstöd
Om föräldrarna inte bor tillsammans och barnet bor varaktigt endast hos den ena föräldern kan barnet ha rätt till underhållsstöd av allmänna medel. Stödet betalas av Försäkringskassan.
Underhållsstöd till ett barn ska motsvara ungefär hälften av normalkostnaden för ett barn. Utfyllnadsbidrag kan också lämnas om barnet bor hos båda föräldrarna växelvis.
Den bidragsskyldige föräldern ska, helt eller delvis, betala tillbaka det som Försäkringskassan betalat till barnet. Om underhållsstöd lämnas i form av utfyllnadsbidrag är ingen av föräldrarna återbetalningsskyldig för stödet.
Om den bidragsskyldige föräldern är bosatt i utlandet eller har inkomst från utlandet gäller särskilda regler.
Information om underhållsstöd, på Försäkringskassans webbplats
Barnets rättigheter – barnkonventionen
FN:s konvention om barnets rättigheter är svensk lag sedan 2020. Det innebär ett förtydligande av att domstolar och rättstillämpare ska ta hänsyn till de rättigheter som följer av barnkonventionen. Barnets rättigheter ska beaktas vid avvägningar och bedömningar som görs vid beslut i mål och ärenden som rör barn. Inkorporeringen av barnkonventionen bidrar till att synliggöra barnets rättigheter. Det är ett sätt att skapa en grund för ett mer barnrättsbaserat synsätt i all offentlig verksamhet.
Information om barnets rättigheter och barnkonventionen, på Barnombudsmannens webbplats
X