Faktapromemoria från Klimat- och näringslivsdepartementet

Meddelande om hållbara kolcykler 2021/22:FPM56

Publicerad 14 februari 2022 Uppdaterad 04 maj 2022

Faktapromemoria gällande meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om Hållbara kretslopp för kol, COM(2021) 800.

Ladda ner:

• Meddelande om hållbara kolcykler, 2021/22:FPM56 (pdf 188 kB)

Förslaget beskriver behovet av och EU-kommissionens plan för att utveckla både naturliga och tekniska system för upptag, infångning, återanvändning och lagring av kol i stor skala för att nå EU:s mål om klimatneutralitet. EU-kommissionen betonar vikten av att skapa incitament och affärsmodeller för att åstadkomma ökade koldioxidupptag både i naturliga kolsänkor i ekosystem (carbon farming) och genom koldioxidinfångning (bio-CCS/DACCS). De mest framträdande delarna handlar om ett certifieringssystem för kolinlagringskrediter som ska tas fram under 2022 samt regelverk och stödfunktioner för att främja upptag, kolinfångning och återanvändning av koldioxid.

Regeringen stödjer EU-kommissionens ambition för mer hållbara kolcykler genom upptag, infångning, lagring och återanvändning av kol. Regeringen är positiv till att skapa incitament inom EU:s klimatramverk för industriell kolinfångning och kollagring (bio-CCS/DACCS) och vill se en högre ambition än EU-kommissionens förslag om 5 Mt till 2030. Regeringen är även positiv till att öka bioekonomins bidrag till att minska användning av fossilt kol. I markanvändningssektorn ser regeringen en potential att minska avgången av växthusgaser från jord- och skogsbrukets organogena jordar och öka kolinlagringen i åker- och betesmark. Regeringen anser att det finns en tydlig skiljelinje mellan å ena sidan industriell kolinfångning och kollagring och å andra sidan så kallad "carbon farming” (inväntar svensk översättning), särskilt med tanke på de vitt skilda förutsättningarna för permanens som gäller vid olika former av kolinlagring. Regeringen anser att ett system för kolinlagringskrediter måste ha en hög miljöintegritet, omfatta kvalitetskrav och systemkontroller för att säkerställa att utsläppsminskningen inte tillgodoräknas mer än en gång. Ett system baserat på certifikat ska leda till kostnadseffektiva åtgärder som minskar koldioxidhalten i atmosfären jämfört med om åtgärden inte vidtagits. Detta innebär att även administrativa kostnader och risken för koldioxidläckage som följd av en åtgärd ska beaktas.