Europakonventionen fyller 75 år
Publicerad
Den 4 november 1950 undertecknades den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen). Det markerade starten för ett gemensamt europeiskt åtagande att skydda individens fri- och rättigheter. I dag, 75 år senare, är konventionen en viktig del av skyddet av vår demokrati och av rättsstatens principer.
Europarådet bildades 1949, en tid djupt präglad av andra världskriget och dess omfattande övergrepp mot enskilda människor i många europeiska stater. En högt prioriterad målsättning var att skapa ett rättsligt bindande dokument med utgångspunkt i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna från 1948 – för att förhindra en upprepning av krigets grymheter.
Efter Europarådets bildande utarbetades på kort tid Europakonventionens innehåll. När konventionen öppnades för undertecknande, den 4 november 1950 i Rom, skrevs den under av tolv av Europarådets medlemsstater. Några veckor senare, den 28 november 1950, undertecknades konventionen av ytterligare två medlemsstater, varav en var Sverige. Europakonventionen trädde i kraft den 3 september 1953, efter att Sverige och nio andra stater hade ratificerat konventionen.
Europakonventionen innehåller en rad fri- och rättigheter, såsom rätten till liv, förbudet mot tortyr, rätten till en rättvis rättegång samt yttrande- och föreningsfriheterna. För att säkerställa att fri- och rättigheterna efterlevs i praktiken inrättades Europadomstolen, som prövar både mellanstatliga och enskilda klagomål om att konventionen har överträtts. Över tid har rättighetskatalogen successivt utökats genom flera tilläggsprotokoll till konventionen.
Idag är Europakonventionen inkorporerad i svensk rätt och har en direkt påverkan på svensk lagstiftning och rättstillämpning. Europakonventionen är en hörnsten i det europeiska samarbetet och är central för skyddet av individens rättigheter i Sverige och övriga Europa. Tillsammans med Europadomstolen bidrar konventionen till att mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer inte bara upprätthålls utan också stärks och försvaras i dagens Europa.
