Dags för läslov!
Publicerad
Under vecka 44 är det läslov i Sverige – en hel vecka då läsningen får stå i centrum. Läslovet är en chans för barn, unga och vuxna att upptäcka böckernas värld tillsammans.
– Barns och ungas läsning är en hjärtefråga för mig som kulturminister och står högt upp på regeringens dagordning. Sverige ska vara en stark demokrati och en konkurrenskraftig kunskapsnation, och för det behöver vi ha en läsande befolkning. Därför är jag glad över att regeringen det senaste året kunnat presentera flera viktiga satsningar på området, säger kulturminister Parisa Liljestrand.
Biblioteken som läsfrämjare
I samband med budgetpropositionen för 2026 föreslog regeringen flera satsningar för att främja läsning. Det handlar bland annat om en förstärkning under 2026 och förlängning av den tidigare beslutade satsningen på folkbibliotekens läsfrämjande arbete, där insatser riktade till barn och unga ska prioriteras. Regeringen föreslår att ytterligare 40 miljoner kronor ska avsättas 2026–2028 för ändamålet, ovanpå de 40 miljoner kronor som redan är beslutade för 2026.
Att kunna låna böcker på bibliotek är ett viktigt sätt att göra litteraturen tillgänglig för alla. Tidigare i år gav regeringen Kungl. biblioteket i uppdrag att arbeta för framtagandet av gemensamma krav och en gemensam standard för en tjänst för utlån av både e-böcker och ljudböcker som kan användas av folkbiblioteken. Syftet är att få en ökad likvärdighet mellan biblioteken så att fler kan ta del av litteratur.
Stärkta villkor för författare
För att stärka de ekonomiska villkoren för författare och litterära upphovsmän förslog regeringen en höjning av biblioteksersättningen med 10 miljoner kronor från och med 2026. Regeringen och företrädare för de litterära upphovsmännens organisationer har också kommit överens om ett nytt avtal om biblioteksersättningen. Det nya avtalet innebär att biblioteksersättningens grundbelopp höjs med 8 öre från och med 2026, vilket innebär en höjning av den totala ersättningen med 10,3 miljoner från 2026.
Läsfrämjande insatser
I budgetpropositionen för 2026 föreslår regeringen att satsa 30 miljoner kronor på läsfrämjande i socialt utsatta områden under 2026.
Kulturrådet fick i sitt regleringsbrev för 2025 i uppdrag att samla in och tillgängliggöra goda exempel på läs- och skrivfrämjande insatser i hela landet, inklusive insatser riktade till personer i behov av särskilt stöd. Syftet är att skapa vägledning och inspiration för aktörer som på olika sätt vill bidra till läs- och skrivfrämjandet i Sverige.
Kulturminister Parisa Liljestrand och utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson leder ett råd av representanter för civilsamhället, akademin och näringslivet för att bidra till att förverkliga regeringens mål: att Sverige ska vara ett läsande land. Rådet träffas 2–3 gånger per år och utbyter kunskap och erfarenheter om läsfrämjande som stöd till regeringens arbete.
Satsning på läsfrämjande inom skolan
På skolans område gör regeringen flera satsningar på läsning och böcker. Sedan den 1 juli 2025 har alla elever i Sverige rätt till ett bemannat skolbibliotek. Ett annat exempel är att regeringen för 2025 avsatt 480 miljoner kronor för inköp av nya böcker till Sveriges barn och elever. Kulturrådet och Skolverket har också på regeringens uppdrag tagit fram läslistor för förskolan och skolan till stöd för förskollärare och lärare när de ska välja litteratur för sin undervisning.
En kulturkanon för Sverige
Under 2023 tillsatte regeringen en kommitté med uppgift att ta fram en svensk kulturkanon. Kommittén utsåg inom ramen för sitt uppdrag expertgrupper med uppgift att självständigt avgöra vilka verk som skulle ingå i Sveriges kulturkanon. I september 2025 överlämnade utredningen sitt betänkande, En kulturkanon för Sverige, till kulturministern. Totalt har 100 verk och företeelser valts ut av fristående expertgrupper.
