Artikel från Klimat- och näringslivsdepartementet

Nytt mål om klimatfinansiering antogs vid COP29

Publicerad 28 november 2024

FN:s klimatmöte COP29 i Baku avslutades efter långa förhandlingar den 24 november 2024 med ett beslut om ett nytt globalt mål för finansiering av klimatåtgärder. Det nya målet omfattar 300 miljarder USD per år som ska betalas in senast år 2035. Flera beslut i andra förhandlingsfrågor sköts dock upp till nästa års möte vid COP30 i Brasilien.

• 

  Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari höll Sveriges nationella anförande.

  Foto: Jonatan Klefbom/ Regeringskansliet.

• 

  Romina Pourmokhtari var värd för LeadIT Summit tillsammans med Indiens minister Kirti Vardhan Singh.

  Foto: Jonatan Klefbom/ Regeringskansliet.

• 

  Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari deltog i flera panelsamtal och andra events.

  Foto: Jonatan Klefbom/ Regeringskansliet.

• 

  Sverige tecknade, genom Energimyndigheten, avtal om icke-marknadsbaserade samarbeten med Zambia.

  Foto: Jonatan Klefbom/ Regeringskansliet.

FN:s 29:e partsmöte inom konventionen om klimatförändringar, COP29, genomfördes i Baku i Azerbajdzjan den 11–24 november med närmare 67 000 deltagare. Mötet skulle ha avslutats den 22 november men förlängdes efter att förhandlingarna drog ut på tiden. 

Den mest uppmärksammade förhandlingsfrågan var det nya globala målet för finansiering av klimatåtgärder, New Collective Quantified Goal (NCQG). Parterna kunde enas om ett nytt mål som består av två delar, dels en ”kärna” om minst 300 miljarder USD per år som ska betalas in senast år 2035, dels ett slags ”yttre lager” på upp till 1 300 miljarder USD där främst privata finansieringar och ländernas egna nationella investeringar ska ingå. För Sverige och EU var det centralt att det nya målet skulle omfatta fler givare, med särskilt fokus på att de rika utvecklingsländer som idag är bidragstagare inom samma system snarare ska börja ta ansvar för att bidra till finanseringen. Länder som Kina och Gulfstaterna uppmuntras nu efter COP29 att bidra med frivilliga bidrag för att uppfylla finansieringsmålet. 

- Det är beklagligt att Saudiarabien har lett motståndet mot att bredda givarbasen. Vi ser ändå positivt på att vi nu för första gången fått in formuleringar om frivilliga finansiella bidrag från utvecklingsländer så att länder som Kina och oljeländerna i Gulfstaterna kan börja bidra till den globala klimatfinansieringen, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari.

Förhandlingarna ledde också till beslut om vägledning till de olika klimatfonderna (Gröna klimatfonden, Globala miljöfonden, Anpassningsfonden och Fonden för skador och förluster).

COP29 fattade också beslut om regelverket för genomförande av Parisavtalets artikel 6 om handel med utsläppsminskningar. Beslutet om artikel 6.2, som rör ad hoc-handel, är en framgång för Sverige och EU som har förespråkat så utförliga och transparenta rapporter som möjligt kring de projekt som genomförs. Vad gäller artikel 6.4 - som är en central mekanism för utsläppshandel - innebär mötets beslut att UNFCCC kan börja genomföra processen.

- Genomförandet av utsläppshandeln är avgörande för att minska utsläppen globalt. Vi är väldigt glada över de framsteg som togs under COP29, som lägger grunden för utsläppsminskande åtgärder och projekt runt om i världen. Sverige är ett av de första länderna i världen som genomför Artikel 6-samarbeten med andra länder och det är en viktig del av regeringens ambitiösa och effektiva klimatpolitik, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari.

Sverige tecknade, genom Energimyndigheten, avtal om icke-marknadsbaserade samarbeten med Zambia och Nepal inom ramen för artikel 6.2.

Mötet antog ett nytt arbetsprogram för jämställdhet i klimatarbetet som gäller i tio år framöver. Mötet beslutade också om att en handlingsplan för ökad jämställdhet ska tas fram under år 2025.

COP29 präglades av motsättningar mellan flera länder, som inte bara gällde finansieringfrågorna. Även frågan om hur arbetet med utsläppsminskningar skulle tas vidare ledde till långa och svåra förhandlingar, bland annat kopplat till uppföljning av den globala översynen (GST, Global stocktake) som slutfördes vid COP28. Den innebär en utvärdering av ländernas klimatåtgärder och ska tas fram vart femte år. COP28 etablerade två format för uppföljning, men förhandlingarna på COP29 kring fortsatta processer för dessa strandade och sköts upp till nästa år. Här mötte EU:s önskemål om mer fokus på sakfrågor i uppföljningen motstånd från bland annat Kina och Saudiarabien. Detsamma gäller förhandlingarna om kännetecken för nationella klimatplaner, så kallade NDC:er. EU hade velat se att alla länders NDC:er ska innehålla absoluta utsläppsminskningsmål som omfattar alla sektorer, växthusgaser och kategorier. Men förhandlingarna resulterade endast i ett beslut om att parterna ska fortsätta diskussionerna under år 2026.

- EU behöver bli bättre på att mobilisera våra allierade, vilket var svårare i år när fokus låg på pengar från vår del av världen, till skillnad från förra året då fokus låg på utfasningen av fossila bränslen. EU har gått med på omfattande kompromisser för att värna det globala samarbetet och inte skjuta upp svåra beslut till kommande möten, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari.

Sverige annonserade flera nya bidrag till klimatåtgärder under mötet: 
- 8 miljarder kronor till den Gröna klimatfonden (GCF), 
- 200 miljoner kronor till den nya Fonden för att hantera skador och förluster, 
- 130 miljoner kronor till Anpassningsfonden, 
- 130 miljoner kronor till Fonden för de minst utvecklade länderna (LDCF) och 
- en garanti till Asiatiska utvecklingsbanken som tillsammans med andra har potential att mobilisera 11 miljarder USD (motsvarande tio procent av det nuvarande klimatfinansieringsmålet om 100 miljarder USD per år).

Sverige gick med i tre av det azerbajdzjanska ordförandeskapets klimatinitiativ: 
- COP29 Global energy storage and grids pledge, 
- COP29 Hydrogen Declaration och 
Baku Transparency Platform.

Dessutom gick Sverige med i ett initiativ om negativa utsläpp (GONE) och anslöt sig till Call to Action for No New Coal, som drivs av Powering Past Coal Alliance. Flera andra initiativ där Sverige redan är medlemmar genomförde events på COP29, bland annat Beyond Oil & Gas Alliance (BOGA) och Ledarskapsgruppen för industriomställning (LeadIT).

Vid sidan av förhandlingarna arrangerades en mängd aktiviteter som lyfter fram möjligheterna i omställningen. Business Sweden ansvarade för Sveriges paviljong och en delegation med 20-tal svenska bolag som visade upp sina lösningar under parollen ”Sweden – the climate matchmaker”.

Sveriges delegation leddes av klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (20-24 november) samt av klimatambassadör och chefsförhandlare Mattias Frumerie. Statssekreterarna Daniel Westlén och Håkan Jevrell deltog också under mötets första vecka.

Nästa möte inom ramen för de internationella klimatförhandlingarna genomförs i Bonn den 16–26 juni 2025 och därefter i Belem, Brasilien, den 10-21 november 2025 (COP30), då ambitionsnivån för de nya nationella klimatplanerna (NDC:s) kommer att stå i fokus.