Sveriges stöd till befolkningen i krisdrabbade Sudan
Publicerad
Sedan april 2023 pågår ett fullskaligt inbördeskrig i Sudan. Kriget fördjupar en redan allvarlig politisk, ekonomisk och humanitär kris. Sudan är ett av de länder som under 2024 får mest stöd av Sverige. Stödet innefattar både utvecklingsbistånd och humanitärt stöd till den utsatta sudanesiska befolkningen. Sverige stödjer också pågående diplomatiska ansträngningar för ett eldupphör.
Det humanitära läget i Sudan är mycket svårt. Mer än halva befolkningen, omkring 26 miljoner människor, är i behov av humanitärt stöd. Inbördeskriget har tvingat över tio miljoner människor på flykt. Enligt FN har det skapat världens största internflyktingkris och största humanitära kris för barn. I juli i år rapporterade det humanitära samarbetsforumet Integrated Food Security Phase Classification (IPC) Famine Review Committee att hungersnöd – ofta kallat svält – råder i flyktinglägret Zamzam i Norra Darfur. Svältliknande förhållanden förmodas även råda i andra delar av landet och miljontals sudaneser befinner sig på randen till svält.
Sudan – en av de största mottagarna av svenskt bistånd
Med anledning av det svåra humanitära läget är Sudan ett av de länder som under 2024 får mest stöd av Sverige. Sverige bidrar med 606 miljoner kronor – hittills 386 miljoner kronor i humanitärt stöd och 220 miljoner kronor i utvecklingsbistånd. Stödet fördelas till humanitära och andra organisationer på plats och bidrar till att minska hunger och motverka en hotande storskalig svältkatastrof. Sverige har under 2024 också ökat stödet till att bevaka och dokumentera kränkningar och övergrepp av de mänskliga rättigheterna. Könsrelaterat våld har ökat under kriget och genom stöd till FN:s befolkningsfond (UNFPA) bidrar Sverige med stöd till kvinnor som utsatts för våld. För att bidra till skydd av och nödhjälp till människor på flykt har Sverige också ökat stödet till FN:s flyktingorgan (UNHCR).
Diplomatiska ansträngningar för en politisk lösning
För att mat och andra livräddande förnödenheter ska nå de mest utsatta krävs öppna gränser och möjlighet för humanitära aktörer att arbeta fritt. Sverige och EU verkar för det civila samhällets ökade deltagande i fredsansträngningarna och till att de stridande parterna inleder direkta förhandlingar om eldupphör, underlättar humanitärt tillträde och efterlever internationell humanitär rätt.
Sveriges relation med Sudan
Sverige har historiskt haft breda relationer med Sudan. Relationerna har innefattat utvecklingssamarbete, handel, näringslivskontakter och humanitärt bistånd, liksom ett politiskt engagemang till stöd för demokratisk utveckling, fred och statsbyggande. När strider utbröt i april 2023 omlokaliserades Sveriges ambassad till Stockholm. Sedan dess har Sveriges och EU:s engagemang framför allt fokuserat på att åstadkomma en fredlig lösning på konflikten och att genomföra utvecklingsinsatser och humanitärt bistånd till stöd för den sudanesiska befolkningen. Sverige har bland annat fortsatt stödja civilsamhällesorganisationer som driver på för en demokratisk transition.
Hungersnöd (svält)
Det internationellt överenskomna gränsvärdet för hungersnöd – i dagligt tal kallat svält – i ett givet geografiskt område utgår från tre indikatorer, i enlighet med IPC-systemet (Integrated Phase Classification):
- Minst 20 procent av befolkningen upplever en extrem brist på mat.
- Minst 30 procent av barnen under fem år är akut undernärda.
- Minst två människor per 10 000 invånare dör varje dag till följd av svält eller undernäring.
Famine Review Committee är en oberoende expertkommitté som i hungerkatastrofer granskar de indikatorer på hungersnöd som samlas in av humanitära aktörer, för att säkerställa att faktaunderlag och bedömning är korrekt. Hungersnöd kan endast deklareras efter att kommittén granskat och bekräftat bedömningen att svält är rådande.
Den 24 juli 2024 bekräftade Famine Review Committee att hungersnöd bedöms råda i Zamzamlägret i Norra Darfur.
X