Miljörådet antog riktlinjer för textilavfall, miljöpåståenden och markhälsa
Publicerad
Vid miljörådet i Luxemburg den 17 juni antogs tre allmänna riktlinjer om textil- och livsmedelsavfall, gröna påståenden och markhälsa. Dessutom antog ministrarna förordningen om naturrestaurering som lades fram av kommissionen för två år sedan.
EU-ländernas miljöministrar antog en allmän riktlinje om kommissionens förslag till revidering av avfallsdirektivet, vilket har fokus på textil- och livsmedelsavfall. Syftet med förslaget är att minska miljö- och klimatpåverkan från dessa områden och sätta upp mål för hur textil och livsmedelsavfall ska hanteras. För att främja cirkularitet inom textilsektorn har man beslutat att införa ett producentansvar för textilåterförsäljare. Regeringen bedömer att producentansvaret för textilier nu är utformat på ett ändamålsenligt och effektivt sätt utan att leda till en alltför stor regelbörda för företag och ideell verksamhet. Förslaget innehåller också bindande mål för matsvinn till 2030 på 10% i livsmedelsindustrin och 30% per capita hos grossister, restauranger, producenter och hushåll. Regeringen ställer sig bakom de föreslagna målen.
Ministrarna antog också en allmän riktlinje om direktivet om miljöpåståenden. Det ska hjälpa konsumenterna att fatta hållbara och välgrundade beslut om produkter eller tjänster genom att säkerställa att miljöpåståenden blir tillförlitliga, jämförbara och kontrollerbara i hela EU. Syftet är att minska risken för så kallad ”greenwashing” och falska miljöpåståenden. Regeringen menar att förslaget har en avvägd balans mellan ett starkt konsumentskydd, ett effektivt miljöskydd och näringsidkarnas intressen.
Den tredje allmänna riktlinjen som miljörådet antog gällde direktivet om markövervakning, som syftar till att få mer hälsosamma jordar i EU senast 2050. Här föreslås flera åtgärder, bland annat övervakning, principer för hållbar markförvaltning och hantering av hälso- och miljörisker i samband med markföroreningar. Sverige har medverkat till att det har införts mer flexibilitet för medlemsstaterna kring hur de väljer att genomföra direktivet. Bland annat så kan medlemsstaterna utgå ifrån befintliga nationella program för övervakningen liksom få undantag från att dela information som kan påverka nationella säkerhetsintressen.
Miljörådet antog formellt förordningen om restaurering av natur, som förhandlats sedan kommissionen lade fram sitt förslag 2022. Förordningen fastställer specifika, juridiskt bindande mål för restaurering av naturen i olika ekosystem. Åtgärderna ska bland annat leda till att återställa minst 20 % av EU:s land- och havsområden till 2030, och alla ekosystem som har behov av restaurering till 2050. Sverige har under förhandlingen verkat för en god utformning av kraven i förordningen, till exempel i förhållande till hur bebyggt Sverige är och till vårt jord- och skogsbruk och möjligheterna till samhällsutbyggnad, samt realistiska restaureringsmål på EU-nivå som är relevanta och genomförbara i en svensk kontext. Sverige ställde sig vid miljörådet inte bakom förordningen som baserades på trepartsöverenskommelsen, mot bakgrund av att de sammantagna förflyttningarna i förslaget inte är tillräckliga gentemot svensk position.
Genom förordningen vill EU både återställa den europeiska naturen och uppfylla sina internationella miljöåtaganden, bland annat i det internationella ramverket för biologisk mångfald (Kunming-Montréal Global Biodiversity Framework som antogs år 2022 på FN:s konferens för biologisk mångfald, CBD COP15).
Medlemsländerna antog också rådsslutsatser om EU:s åttonde miljöhandlingsprogram och lyfte där fram att genomförandet av Den gröna given, med bland annat Fit for 55-paketet, blir avgörande för klimatomställningen.
Miljöministrarna fattade beslut om att EU bör ingå avtalet om bevarande och hållbart nyttjande av den marina biologiska mångfalden i områden utanför nationell jurisdiktion (det så kallade BBNJ-avtalet) enligt Förenta nationernas havsrättskonvention.
Ministrarna höll också en riktlinjedebatt om kommissionens meddelande om Europas klimatmål för 2040 och vägen mot klimatneutralitet senast 2050. Under lunchen diskuterade de kommissionens meddelande om hantering av klimatrisker och klimatanpassning och lyfte behovet av samarbete och budgetutrymme.
Det belgiska ordförandeskapet och kommissionen informerade kort om resultatet från det fjärde förhandlingsmötet för ett globalt avtal mot plastföroreningar, INC-4.
Slutligen presenterade Ungern programmet för sitt kommande ordförandeskap, som inleds den 1 juli.
X