Försvarsberedningen överlämnade totalförsvarsrapporten Stärkt försvarsförmåga, Sverige som allierad
Publicerad
Fredagen den 26 april 2024 överlämnade Försvarsberedningen sin rapport Stärkt försvarsförmåga, Sverige som allierad till försvarsministern Pål Jonson och ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin.
Arkiverade filmer
Här fanns tidigare en eller flera filmer publicerade. Filmer sparas vanligtvis i sex månader på regeringen.se. Därefter finns de tillgängliga i Regeringskansliets arkiv. Pressträffar och filmer som är äldre än tre år levereras till Riksarkivet. Merparten av Regeringskansliets filmer finns också tillgängliga på myndighetens Youtube-kanal.
Försvarsberedningen konstaterar i sin nya rapport Stärkt försvarsförmåga, Sverige som allierad (Ds 2024:6) att Sverige står inför ett historiskt totalförsvarsbeslut.
Sedan den 7 mars 2024 är Sverige medlem i försvarsalliansen Nato. Natomedlemskapet innebär den största förändringen av svensk säkerhetspolitik på 200 år. Sverige har ingått bindande ömsesidiga försvarsgarantier i enlighet med artikel 5 i nordatlantiska fördraget.
Det allvarliga säkerhetspolitiska läget liksom de krav som följer som allierad innebär enligt Försvarsberedningen att det krävs ambitionshöjningar i det militära försvaret. Dessa avser såväl innehåll, volym och framdrivningstakt jämfört med försvarsbeslutet 2020. Förmågeökningen i det militära försvaret behöver påskyndas och anpassas till de krav som följer av att vara allierad i Nato. Tid måste vara en avgörande faktor i alla politiska och militära beslut som fattas de kommande åren avseende till exempel personal, materiel, och infrastruktur.
Krigsförbanden är viktigast i det militära försvarets utveckling. Krigsförbanden är kärnan i det militära försvaret och utgångspunkten för Försvarsmaktens organisation.
Försvarsberedningen delar Försvarsmaktens analys och bejakar de förslag som myndigheten redovisat i bland annat Överbefälhavarens militära råd. Dessa förslag utgör därmed grunden i de förslag Försvarsberedningen lämnar. Försvarsmaktens förslag innebär en tyngdpunktsförskjutning mot att stärka krigsorganisationens förmåga och tillgänglighet. Här ryms bland annat ett ökat fokus på luftförsvar genom och Natos integrerade luft- och robotförsvar (Integrated Air and Missile Defence, IAMD), ökad förmåga att operera och försvara sig mot obemannade farkoster, ökad förmåga till interoperabilitet och att kunna ingå i Natos ledningssystem på alla nivåer. Försvarsmakten lägger även ett ökat fokus på att utveckla logistiken och Sveriges förmåga att utgöra ett bas- och uppmarschområde för allierade förband och ökad förmåga att kunna verka med stridskrafter utanför Sveriges gränser. En del i sammantagna avvägningen är också att förstärka marinen med bland annat fyra nya ytstridsfartyg.
Därutöver föreslår Försvarsberedningen ytterligare åtgärder för att stärka krigsorganisationen. Försvarsberedningens förslag omfattar att bland annat:
- Tidigareläggning av två brigader, med inriktningen att ha tre mekaniserade brigader och en infanteribrigad i allt väsentligt operativa 2030.
- Bildandet av ett nytt fältförband i form av ett Norrlandsinfanteriregemente i krigsorganisationen (detta ska inte förväxlas med uppsättandet av en organisationsenhet).
- Värnpliktsutökning från dagens 8 000 till 10 000 år 2030 och 12 000 år 2032, samt att ytterligare utökning till 14 000 år 2035 ska övervägas.
- Förstärkt personaltillgång till marinen för att säkerställa det operativa nyttjandet i flottan.
- Utökad luftvärnsförmåga för att kunna möta hotet från olika typer av obemannade flygande farkoster.
- Ytterligare anskaffning av förnödenheter, inklusive ammunition bland annat jaktrobotar och kryssningsrobotar och reservdelar.
- Nya territorialförband, organiserade i ett tjugotal kompanier och plutoner.
- Säkerställa repetitionsutbildning för krigsorganisationens krav.
- Förstärkning till de frivilliga försvarsorganisationerna.
- Utökning av officersutbildningen.
Försvarsberedningen föreslår därutöver en långsiktig planering för Sveriges militära stöd till Ukraina. Vad gäller försvarsmateriel anser beredningen att styrningen av särskilt stora materielområden, som stridsflygsområdet och undervattensområdet, behöver utvecklas, samt att tillgång till ammunition i samtliga beredskapsnivåer ska utgöra ett nytt väsentligt säkerhetsintresse/strategiskt materielområde i syfte att säkra försörjningssäkerheten i krig.
Försvarsberedningen vill framhålla att de förslag som beredningen lämnat kan behöva justeras beroende på utvecklingen Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och det osäkra säkerhetspolitiska läget. Därtill kommer riksdag och regering att behöva beakta det svenska Natomedlemskapet och de därmed sammanhängande kraven på krigsorganisationen för både det civila och det militära försvaret, inklusive kommande mål för det svenska militära försvarets förmåga.
Försvarsberedningens förslag innebär att tillskottet för det militära försvaret kommer stegvis från år 2025, för att 2030 uppgå till totalt 52,8 miljarder kronor, varav 20 miljarder kronor utgörs av Försvarsberedningens förslag. För det civila försvaret kommer tillskottet bli minst 15 miljarder kronor per år från 2028.
Försvarsberedningen anser att chefen för Försvarsdepartementet bör överväga att ge Försvarsberedningen anvisningar om att fortsätta följa den försvars- och säkerhetspolitiska utvecklingen.
X