Artikel från Klimat- och näringslivsdepartementet

Dags att kraftsamla kring EU:s industripolitik för stärkt långsiktig konkurrenskraft

Publicerad 16 april 2024

Fullsatt när energi- och näringsminister Busch bjöd in näringslivet, industrin, akademin och myndigheter till EU-sakråd för att samla in synpunkter till det pågående arbetet med EU:s industripolitik och långsiktiga konkurrenskraft.

• 

  EU-sakråd den 15 april 2024, med Ebba Busch, energi- och näringsminister som inledningstalar.

  Foto: Elima Mwinyipembe/Regeringskansliet

• 

  Ebba Busch, energi- och näringsminister under EU-sakrådet.

  Foto: Elima Mwinyipembe/Regeringskansliet

• 

  Sara Modig, statssekreterare hos energi- och näringsminister Ebba Busch, med ansvar för näringslivsfrågor. Här med Konkurrensverkets generaldirektör Rikard Jermsten.

  Foto: Elima Mwinyipembe/Regeringskansliet

– Vi ska inte stå kvar på perrongen när ekonomin vänder, nu krävs det tempo! Sverige måste bedriva en aktiv EU-politik som stärker konkurrenskraften och skapar goda förutsättningar för industrin. Det är ett gemensamt ansvar att ta ut riktningen och hålla kursen. Talar vi tydligt med en och samma röst så kommer vi få gehör i Bryssel, sa energi- och näringsminister Ebba Busch.

Busch lyfte fem områden som viktiga delar för en framgångsrik industripolitik:

• Långsiktig konkurrenskraft 
  Efter flera år av kortsiktiga nödvändiga åtgärder så behövs långsiktighet och förutsebarhet. Att sätta långsiktig konkurrenskraft högst upp på EU-agendan var en av de viktigaste prioriteringarna för regeringen under det svenska EU-ordförandeskapet 2023. Viktigt att inte tappa momentum och fart.
  
  
• Förenkla för företag
  Regeringen arbetar aktivt med att förenkla reglerna och minska rapporteringskraven för företag, särskilt små- och medelstora företag. Företagen ska lägga sin tid på att driva verksamhet, inte fastna i byråkrati och regelkrångel. Därför lanserade regeringen förra veckan Förenklingsrådet som ska se över regelverk och ge förslag på förenklingar.
  
  
• Säkerställa tillgången till energi 
  Utan tillgång till fossilfri och billig energi kan vi inte genomföra den gröna omställningen. Kan vi inte ställa om så når vi inte våra högt satta ambitioner på klimat- och miljöområdet om nettonoll år 2050. Därför måste energifrågan få en långsiktig och stabil lösning.
  
  
• Konkurrenskraftspolitiken
  Företag ska konkurrera om excellens, inte om stöd. Regeringen har som ambition att verka som en accelerator som säkerställer att alla pusselbitar finns på plats för att underlätta för företagen i omställningsarbetet. Det handlar bland annat om  enklare tillståndsprocesser, färre krångliga regelverk, tillgång till säker och fossilfri energi och goda ramvillkor.
  
  
• Ny strategisk teknik  
  Teknikutvecklingen går fort fram och Sverige ska som ledande innovations- och industrination fortsätta ligga i framkant. Detta blir särskilt viktigt då ny teknik och teknologi även i vissa fall kan ha säkerhetspolitiska dimensioner. Forsknings- och innovationspropositionen blir därför ett viktigt instrument för att öka samarbetet mellan forskning och industri.

Komplexa regelverk hämmar konkurrenskraften

Under sakrådet lyfte många aktörer vikten av att minska byråkratin. Små och medelstora företag är särskilt drabbade av komplexa byråkratiska regelverk, detta behöver åtgärdas. Även vikten av god implementering av EU-lagstiftning lyftes, och att förbereda sig i god tid på nya regelverk och förutsättningar. Anpassar vi oss tidigt i processen och är agila så kan svenska företag åtnjuta en konkurrensfördel.

Överensstämmande lagstiftning för att uppnå gemensamma mål

Flera aktörer lyfte en avsaknad av synergier mellan olika EU-rättsakter. Det gemensamt uppsatta målet om att stärka EU:s konkurrenskraft måste också beaktas när man förhandlar och genomför sektorsspecifik lagstiftning. Det är exempelvis viktigt att miljölagstiftningen inte motarbetar industrin utan i stället skapar positiva incitament. På så sätt skapar vi ett ”business case” samtidigt som vi når klimatmålen.

Utmaning att attrahera rätt kompetens

Kompetensförsörjningen är en stor utmaning för Sverige och EU. Flera aktörer lyfte behovet av att bli bättre på att attrahera högkvalitativ arbetskraft, som idag huvudsakligen finns utanför EU. Vi behöver också skapa goda förutsättningar för att behålla arbetstagare i Sverige och EU samt satsa på nästa generation. Samarbetet mellan akademin och industrin behöver stärkas och rörligheten för arbetstagare inom EU förbättras.

Nästa steg i arbetet med EU:s industripolitik och långsiktiga konkurrenskraft

Arbetet fortsätter nu på Klimat- och näringslivsdepartementet med att ta hand om de synpunkter som kommit in från EU-sakrådet. I dagarna äger ett möte rum i Europeiska rådet där konkurrenskraftsfrågorna står på dagordningen. Enrico Letta kommer inför mötet presentera sin högnivårapport om framtidens inre marknad med förslag på åtgärder för stärkt konkurrenskraft. Rapporten kommer behandlas i rådet under april-maj. Rådsslutsatser om såväl inre marknad som industri förväntas antas vid möte i Konkurrenskraftsrådet den 24 maj. Därefter följer ett nytt möte i Europeiska rådet i juni då den strategiska agendan, ramverket för nästa kommissionens mandatperiod, ska beslutas. Diskussionerna på EU-nivå kommer att fortsätta under och efter sommaren då Mario Draghis rapport om stärkt konkurrenskraft med fokus på ekonomi och tillväxt ska presenteras. Förslagen i den rapporten kommer tas vidare under nästa kommission.