Artikel från Klimat- och näringslivsdepartementet, Statsrådsberedningen

Ny klimatpolitik för att nå hela vägen till nettonollutsläpp

Publicerad 08 juni 2023

För att nå hela vägen till nettonollutsläpp krävs en ny klimatpolitik där näringslivet får rätt förutsättningar så att investeringar i fossilfri energi och gröna innovationer kan öka. Därför har regeringen bjudit in näringsliv, civilsamhälle, intresseorganisationer och akademi till ett nationellt klimatmöte.

Regeringens uppgift är att säkra bra förutsättningar för alla de beslut som bara kan fattas i styrelserum och vid köksbord. Omläggningen av politiken kommer att fortsätta i två parallella spår.

Det första är nya statliga prioriteringar. I höstbudgeten tog regeringen bort kortsiktiga och väldigt dyra reformer. Det handlade bland annat om den kritiserade klimatbilsbonusen som kostade flera miljarder varje år utan effektiv klimatnytta. Regeringen kommer också att sänka reduktionsplikten till EU:s lägstanivå.

I stället genomför regeringen miljardinvesteringar i elektrifieringen av fordon och industri med Industriklivet som stödjer forskning och utveckling i nära samarbete med företagen, och Klimatklivet som bland annat ger bidrag till laddinfrastruktur.

Det andra spåret är en samlad och skarp nationell klimathandlingsplan. I höst presenterar regeringen en klimathandlingsplan som lägger fram det långsiktiga arbetet för hur Sverige ska nå de nationella klimatmålen till 2030 och 2045 samt våra åtaganden på EU-nivå.

Det nationella klimatmötet den 16 juni är ett led i förberedelserna i arbetet med att fram klimathandlingsplanen. Mötet har föregåtts av att regeringen träffat sektorer inom näringslivet för att diskutera hur Sverige sektor för sektor ska nå hela vägen till nettonoll. Arbetet kommer att bygga på de färdplaner som tagits fram av Fossilfritt Sverige tillsammans med olika sektorer i näringslivet. Ett initiativ där näringslivet tydligt har visat att svenska företag och branscher vill gå före.

Men det krävs också omedelbara beslut. Regeringen har därför presenterat politiska reformer för att elektrifiera transporter och industrier. Det handlar i första hand om:

1. Förenkla och korta tillståndsprövningarna. Sverige har en sträng miljö­lagstiftning som har fört mycket gott med sig. I dag är det en självklarhet att fabriker inte släpper ut gifter i luft och vatten. Men svårigheter att få tillstånd för att bygga om sin fabrik och att bli kvitt fossila bränslen kan vara det stora hindret för företagens klimat­omställning. Regeringen har under våren tagit konkreta steg på vägen mot förenklade tillståndsprocesser så att det blir lättare för företag att ställa om.
2. Mer sol och vindkraft.  I budgeten tog regeringen de första stegen mot ökad solproduktion genom ökat avdrag för hushåll att installera solceller. Under mandatperioden beräknas produktionen från vindkraft öka med 50 procent, samtidigt som incitamenten för kommuner att säga ja till ny etablering stärks. Den 1 januari tillförde regeringen resurser för att effektivt kunna hantera det ökande antalet ansökningar om att bygga havsbaserad vindkraft. Regeringen har tillsatt en utredning som ska titta på hur processerna för tillståndsökningar för etablering av havsbaserad vindkraft kan effektiviseras, och gett tillstånd till Galene och Kattegatt Syd att bygga och driva två vindkraftsparker utanför Sveriges territorialvatten utanför Varberg respektive Falkenberg.
3. Mer kärnkraft och en robust elförsörjning. Sverige behöver återupprätta en trygg, säker och kostnads­effektiv elförsörjning för att möjliggöra elektrifieringen. Regeringen beslutade i december om ett uppdrag till Svenska kraftnät och Energimyndigheten att stärka elsystemets motståndskraft och robusthet. Rapportering kommer att ske löpande under 2023. Målet är att säkerställa rätt kraftproduktion med rätt egenskaper, på rätt ställe och i rätt tid. Under våren har också ytterligare förslag presenteras för att underlätta bygget av ny kärnkraft i Sverige. Strålsäkerhetsmyndigheten får ett kraftigt tillskott i sin budget för att kunna hantera ansökningar om nya reaktorer. Regeringen arbetar just nu med förslag som möjliggör kärnkraft på fler platser.