Flera framgångar inom industri- och energiområdet för det svenska ordförandeskapet
Publicerad
Fyra månader in i det svenska ordförandeskapet kan det konstateras att goda resultat har uppnåtts för att lyckas med energiomställningen och långsiktigt stärka tillväxt och produktivitet inom EU. Parallellt pågår även förhandlingar om EU-lagstiftning – där flera överenskommelser är gjorda bland annat gällande halvledarakten och direktivet om förnybar energi.
Den 1 januari 2023 tog Sverige över rollen som ordförande i EU:s ministerråd och de första fyra månaderna har präglats av stödet till Ukraina och fortsatt press på Ryssland, klimat- och energifrågorna samt att sätta EU:s långsiktiga konkurrenskraft på EU-agendan.
– Sverige och Europa står inför en historisk uppgift att bryta beroendet av fossila bränslen, samtidigt som konkurrenskraften behöver stärkas för att bidra till ökad tillväxt. Två av ordförandeskapets fyra prioriteringar: stärkt konkurrenskraft och grön omställning samt energiomställning ligger på Klimat- och näringslivsdepartementets bord. Så här fyra månader in i ordförandeskapet, är det därför mycket glädjande att vi har haft framgångar med vårt arbete på båda dessa områden och att även stats- och regeringscheferna i Europeiska rådet har gett sitt fulla stöd, säger energi- och näringsminister Ebba Busch.
Att stärka EU:s konkurrenskraft är en av det svenska ordförandeskapets huvudprioriteringar, det är därför särskilt välkommet att EU-kommissionen, på ordförandeskapets initiativ, har presenterat en långsiktig strategi för att stärka tillväxt och produktivitet, med fokus på bland annat digitalisering, handel och innovation. Det svenska ordförandeskapet driver nu vidare arbetet i ministerrådet med att konkretisera och genomföra strategin.
En annan huvudprioritering för ordförandeskapet är energiomställningen. Ordförandeskapet har tagit vidare förhandlingarna om energilagstiftningen i det så kallade Fit for 55-paketet, med det övergripande målet att minska EU:s utsläpp med 55 procent till 2030. Arbetet under våren har också handlat om att komma till rätta med de höga energipriserna och långsiktig reform av energimarknaden. Läs mer: Fit for 55 – vad ingår i paketet och hur fungerar det? (europa.eu)
Förhandlingsframgångar för det svenska ordförandeskapet
Flera framgångar kan redan noteras i förhandlingsarbetet där rådet – vars arbete just nu leds av Sverige, EU-kommissionen och Europaparlamentet har nått gemensamma överenskommelser så att rättsakterna kan antas och träda ikraft. Det handlar bland annat om:
- Förordningen om halvledare
Förslaget ska motverka framtida brister på halvledare genom att stärka unionens motståndskraft mot störningar i leveranskedjan och leda till ökad europeisk innovations- och produktionskapacitet av halvledare. Formellt antagande av överenskommelsen återstår. Läs mer: Halvledarakten – så ska EU lösa bristen på halvledare (europa.eu) - Direktivet om förnybar energi
Europaparlamentet och ministerrådet har nått en preliminär politisk överenskommelse om att bland annat öka andelen förnybar energi i EU till 42,5 procent senast 2030. Formellt antagande återstår. Läs mer: Rådet och parlamentet når preliminär överenskommelse om direktivet om förnybar energi - Consilium (europa.eu) - Direktivet om energieffektivisering
Energieffektivisering är en central lösning för att hantera EU:s energi- och klimatkriser. Överenskommelsen innebär att energianvändningen inom EU ska minska med 11,7 procent till 2030 och att EU-ländernas årliga energisparbeting ökas gradvis från dagens 0,8 procent per år till 1,9 procent till 2030. Formellt antagande återstår. Läs mer: Council and Parliament strike deal on energy efficiency directive - Consilium (europa.eu)
X