Nordisk-baltiskt möte om reform av multilaterala utvecklingsbanker för att tackla globala utmaningar
Publicerad
Den 1–2 februari välkomnade statssekreterare för internationellt utvecklingssamarbete Diana Janse och statssekreterare på Finansdepartementet Johanna Lybeck Lilja nordiska och baltiska kollegor till Stockholm för att diskutera hur arbetet kring globala utmaningar kan stärkas genom reformer av de multilaterala utvecklingsbankerna.
Mötet, som hålls årligen, fokuserade på hur nordisk-baltiska prioriteringar kan få ökat genomslag i de multilaterala utvecklingsbankernas arbete inom områden som hållbar ekonomisk utveckling, klimat och energi, jämställdhet samt konflikt och sårbarhet. Statssekreterare Johanna Lybeck Lilja inledde med att konstatera att mötet skedde i en tid av stor ekonomisk osäkerhet och hög inflation med ökade livsmedels- och energipriser. De multilaterala utvecklingsbankernas arbete med att underlätta för drabbade låginkomsthushåll och låginkomstländer lyftes som ett värdefullt bidrag.
– Globala utmaningar förutsätter gemensamma lösningar. Det är viktigt att vi ser på de multilaterala utvecklingsbankerna som ett system där respektive institutions komparativa fördelar utnyttjas. Då nyttjas begränsade resurser så kostnadseffektivt som möjligt, sa Johanna Lybeck Lilja.
Statssekreterare Diana Janse underströk hur viktiga de multilaterala utvecklingsbankerna är för att tackla globala utmaningar som fattigdom och klimatförändringar, men att de behöver reformeras för att möta behoven i en föränderlig värld.
– Vi anser att de multilaterala utvecklingsbankerna har potential att bli ännu mer handlingskraftiga och mobilisera kunskap och kapital för våra gemensamma utvecklings- och klimatmål. Den reformprocess som redan är på gång inom Världsbanken är ett viktigt steg på vägen dit, sa Diana Janse.
Reformerna ska inte bara frigöra mer pengar utan även se till att resurserna används på ett sätt som ökar effektiviteten och genomslagskraften av olika utvecklingsinsatser. Utvecklingsbankerna är viktiga aktörer i arbetet mot klimatförändringarna, men vid mötet diskuterades hur denna roll kan stärkas ytterligare. Deras arbete med att öka länders förmåga att delta i det internationella handelssystemet och att involvera den privata sektorn är centralt för att skala upp innovativa och transformativa lösningar för ökad tillväxt, fler arbetstillfällen och för att påskynda den gröna omställningen i utvecklingsländerna.
En annan viktig diskussionspunkt under det nordisk-baltiska mötet var stödet till Ukraina, som står i fokus för svensk utrikes- och biståndspolitik liksom för Sveriges ordförandeskap i EU. De globala effekterna av kriget har orsakat ökade livsmedels- och energipriser som drabbar de allra fattigaste hårdast.
– Att hjälpa Ukraina vinna kriget är det viktigaste vi kan göra för att stabilisera världsekonomin och återgå till en positiv utvecklingsbana för de fattigaste och mest sårbara. De beslut vi fattar och det stöd vi ger spelar roll, konstaterade Diana Janse.
Flera av de stöd som Sverige har gett till Ukraina har kanaliserats via Världsbanken och mer stöd planeras till en ny mekanism inom Världsbanken till stöd för Ukraina, Moldavien och andra länder som påverkas av kriget.
Utöver de nordisk-baltiska kollegorna anslöt även USA:s finansdepartement och tankesmedjorna Overseas Development Institute (ODI) och Third Generation Environmentalism (E3G) för diskussioner kring reformprocessen, klimatfinansiering och hållbar energiförsörjning.
X