Artikel från Finansdepartementet

Budgeten för 2023 på fem minuter

Publicerad

Sverige befinner sig i utmanande ekonomisk miljö. Hög inflation och stigande räntor pressar hushåll och företag. Svensk ekonomi bedöms vara i en lågkonjunktur 2023. Mot denna bakgrund presenterade regeringen den 8 november sin budgetproposition för 2023. Här kan du läsa mer om innehållet i höstbudgeten.

I budgetpropositionen redovisar regeringen sitt samlade förslag till hur statens utgifter ska fördelas mellan olika verksamheter samt sin beräkning av hur stora inkomsterna väntas bli. Budgetpropositionen innehåller också regeringens bedömning av hur den svenska ekonomin och de offentliga finanserna utvecklas och vilka ramar det ger för finanspolitiken.

En utmanande tid ligger framför oss

Prognosen för svensk ekonomi är dyster och det finns betydande risker att utvecklingen blir sämre. Svensk ekonomi bedöms vara i en lågkonjunktur 2023. BNP utvecklades relativt starkt under första halvåret 2022, men utvecklingen väntas försvagas framöver och tillväxten bedöms bli negativ 2023. Hög inflation, stigande räntekostnader och osäkerhet tynger hushållens konsumtion och företagens investeringar. Även framåtblickande indikatorer talar för en svag utveckling framöver – inte minst är konsumentförtroendet på mycket låga nivåer.

Nyckeltal prognos 8 november 2022
Procentuell förändring om inte annat anges
Nyckeltal 2022 2023 2024 2025
BNP 2,6 -0,4 2,0 3,2
Sysselsättning, 15–74 år 3,0 0,2 0,7 0,8
Arbetslöshet, % av arbetskraften 15–74 år  7,4 7,7 7,5 7,2
KPIF 7,9 5,2 2,0 2,0
Offentliga sektorns finansiella sparande, % av BNP 0,6 0,2 0,4 1,4
Offentliga sektorns skuld, % av BNP 31,8 29,4 28,6 26,2
Anm.: Baserad på publicerad statistik t.o.m. 2022-10-20. Försörjningsbalansen avser fasta priser. Källor: SCB, Macrobond och egna beräkningar

Hela nyckeltalstabellen för prognosen

En neutral finanspolitik

Genom att styra finanspolitiken mot överskottsmålet, och föreslå en svagt åtstramande budget, möjliggör regeringen för penningpolitiken att verka så att inflationen inte biter sig fast på en hög nivå. Överskottsmålet är ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande. Det finansiella sparandet ska enligt målet i genomsnitt uppgå till en tredjedels procent av BNP över en konjunkturcykel.

Det är viktigt att finanspolitiken bedrivs ansvarsfullt och inte motverkar penningpolitiken så att inflationen kan dämpas med så små negativa konsekvenser för ekonomin som möjligt. Inflation och inflationsförväntningar är trögrörliga och riskerar därmed att bita sig fast på en hög nivå, vilket kan få stora skadeverkningar på samhällsekonomin och för enskilda. Det skulle sannolikt medföra att penningpolitiken behöver vara stram under en längre tid framöver, med sämre sysselsättningsutveckling som följd. Regeringen väljer i detta läge en neutral finanspolitik, med en svagt åtstramande budget för 2023 och ett högkostnadsskydd till hushåll och företag som drabbats av höga elpriser.

Reformer

Samtidigt presenteras ett antal tillfälliga stödåtgärder för att kompensera företag och hushåll som annars skulle drabbas än hårdare av prisökningarna. Nedan kan du läsa mer om de åtgärder och reformer som regeringen har presenterat i budgetpropositionen för 2023.

Stöd till hushåll och företag i en svår tid
Sverige befinner sig i ett läge där hushållens och företagens ekonomi pressas hårt. Staten varken kan eller bör kompensera för samtliga prisökningar, men ekonomiskt utsatta grupper bör särskilt beaktas. Därför sänks skatten på drivmedel och ett stöd till elintensiva företag införs, i kombination med det högkostnadsskydd för elräkningar som regeringen tagit fram tillsammans med Svenska kraftnät. För att stötta de mest utsatta förlängs det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag samtidigt som de högre nivåerna i a-kassan permanentas.

Pressmeddelande: Budgetpropositionen för 2023 - Reformer för att stärka Sverige i en utmanande tid
Pressmeddelande: Bibehållen nivå i a-kassan

En ökad trygghet och rättvisa
Trygghet har blivit vår tids stora frihetsfråga. Rättsväsendets förmåga är otillräcklig för att bekämpa en allt grövre och mer omfattande kriminalitet. Regeringen föreslår därför stärkningar av rättsväsendet i kombination med satsningar på förebyggande arbete.

Pressmeddelande: Nu inleds den största offensiven någonsin mot den organiserade brottsligheten

Välfärd att lita på
Kunskapsskolan ska återupprättas. Det behövs bättre möjligheter och mer tid för lärarna att fokusera på undervisningen och skolans kunskapsuppdrag. Vårdköerna ska kortas, kvaliteten höjas, valfriheten inom vården värnas och tillgängligheten till hälso- och sjukvården öka. Även de generella statsbidragen till kommuner och regioner förstärks för att minska risken för neddragningar till följd av inflationen.

Pressmeddelande: Satsningar för bättre vård och ökad folkhälsa
Pressmeddelande: Regeringen tillför medel för att ESS ska kunna färdigställas 2027
Pressmeddelande: Regeringen föreslår omfattande integrationssatsningar

En starkare försvarspolitik
Det säkerhetspolitiska läget i världen kräver att Sverige har ett försvar som är redo att skydda svenskt territorium. Med ett kommande svenskt Natomedlemskap inskärps behovet av ett starkt gemensamt försvar. Sveriges motståndskraft behöver öka. Det militära försvaret förstärks för att vi bättre ska kunna försvara vårt land, våra blivande allierade och svenska intressen.

En effektiv och ambitiös energi- och klimatpolitik
Sverige ska bedriva en effektiv och ambitiös energi-, klimat- och miljöpolitik. Regeringen verkar för att politiken på dessa områden ska vara långsiktigt hållbar och kostnadseffektiv. Ny fossilfri elproduktion, utbyggd laddinfrastruktur och ökad koldioxidinfångning är exempel på satsningar som görs i budgeten.

Pressmeddelande: Stor satsning görs på infångning av biogen koldioxid
Pressmeddelande: Nya satsningar på Industriklivet stöttar industrins klimatomställning
 
Här kan du läsa mer om regeringens satsningar för att förbättra villkoren för landsbygden.  

Pressmeddelande: Satsningar för att förbättra villkoren för landsbygden

Reformerna i siffror

Här hittar du samtliga reformer i den så kallade reformtabellen, där regeringens satsningar presenteras i siffror.

Reformtabellen

Skatteförslag i budgetpropositionen för 2023

Här kan du läsa mer om de skatteförslag som presenteras i budgetpropositionen för 2023.

Budgetförslaget i siffror

Illustration: Regeringskansliet

Utgifterna för staten föreslås uppgå till 1 195 miljarder kronor under 2023. Inkomsterna för staten beräknas uppgå till 1 279 miljarder kronor under 2023. Statens ekonomi beräknas därmed få ett överskott om 84 miljarder kronor under 2023.

Mer om statens budget i siffror

Nästa steg - riksdagsbehandling av budgetförslaget

När regeringen har lämnat sitt budgetförslag till riksdagen påbörjas riksdagsbehandlingen. Riksdagens behandling av budgetförslaget är uppdelad i två olika steg:

Steg 1: Först beslutar riksdagen om riktlinjerna för den ekonomiska politiken samt de ekonomiska ramarna för statens budget. Beslutet om de ekonomiska ramarna - de så kallade utgiftsramarna - är sedan styrande för den fortsatta riksdagsbehandlingen på så sätt att utgiftsramarna inte får överskridas. Det här första riksdagsbeslutet brukar kallas för rambeslutet.

Steg 2: I det andra steget tar riksdagen ställning till hur utgifterna ska fördelas inom varje enskilt utgiftsområde, det vill säga hur mycket pengar olika verksamheter ska få. Budgetpropositionen är slutbehandlad när riksdagen har tagit ställning till förslagen för samtliga utgiftsområden. Då sammanställer riksdagen statens budget.