EU stärker samarbetet inom artificiell intelligens
Publicerad
EU:s ministerråd för konkurrenskraft träffas i Bryssel 18 februari. Ministrarna ska fatta beslut om en gemensam plan för artificiell intelligens. De ska också diskutera EU:s klimatstrategi och få lägesrapporter om EU:s arbete i flera frågor om konkurrenskraft, industri och näringsliv.
Artificiell intelligens, AI
EU:s plan för AI
Ministrarna ska anta rådsslutsatser om den samordnade planen om AI som EU-kommissionen publicerade i december 2018.
Slutsatserna understryker att AI-tillämpningar ska främjas och kapaciteten stärkas i alla medlemsstater. Slutsatserna nämner bland annat möjligheterna för små och medelstora företag och offentlig sektor. Slutsatserna uppmärksammar behovet av säker och högkvalitativ data, kompetens och etiska riktlinjer. De efterlyser också översyn och förnyelse av medlemsstaternas regelverk där det behövs. Det handlar till exempel om produktansvar.
Regeringen har bland annat argumenterat för potentialen för AI inom offentlig sektor och ser positivt på att slutsatserna kopplar AI:s potential till att möta samhällsutmaningar. Regeringen står bakom slutsatserna om planen för AI.
Diskussion om AI
I samband med beslutet om en gemensam plan kommer ministrarna på initiativ från ordförandeskapet att diskutera AI:s möjligheter för europeisk industri och näringsliv. Utgångspunkten är att AI har potential att bidra till EU:s konkurrenskraft samtidigt som etiska risker och påverkan på arbetsmarknader utmanar.
Regeringen välkomnar diskussionen och anser att den hör hemma på EU-nivå. Digitaliseringen i allmänhet och AI i synnerhet kommer att påverka Sverige såväl som EU i stort, bedömer regeringen. Regeringen antog i maj 2018 en ”Nationell inriktning för AI” i syfte att ta en ledande roll i utvecklingen och att tillvarata AI:s möjligheter för att stärka Sveriges välfärd och konkurrenskraft.
Vision för klimatneutral ekonomi
Ministrarna ska diskutera EU:s långsiktiga klimatstrategi ”En ren jord åt alla - En europeisk strategisk långsiktig vision för en stark, modern, konkurrenskraftig och klimatneutral ekonomi.”
EU-kommissionen publicerade strategin i november 2018 i linje med Parisavtalets uppmaning att länderna senast 2020 ska ta fram långsiktiga strategier för att minska växthusgaserna. Strategin beskriver med hjälp av åtta scenarier hur olika samhällssektorer i EU kan bidra till att uppfylla Parisavtalets mål.
Regeringen välkomnar strategin. Den är i linje med regeringens position om att EU ska nå netto-nollutsläpp senast 2050. Liksom EU-kommissionen anser regeringen att omställningen ska ske tidigt och omfatta hela ekonomin. Det är viktigt att omställningen främjar jobb och förbättrar industrins konkurrenskraft och att EU-ländernas insatser är långsiktiga och gemensamma.
Globala och regionala värdekedjor
EU-kommissionen ska inom ramen för den återkommande punkten om konkurrenskraftsavstämning presentera en rapport om så kallade globala och regionala värdekedjor. Produktionen av varor och tjänster är uppdelad över flera länder och ofta kommer produkter från olika länder för att sedan sättas ihop till en slutlig vara i ett annat land. Den globala handeln sker allt mer inom globala värdekedjor och så även inom EU.
Regeringen anser att globala värdekedjor är en förutsättning för fortsatt tillväxt på EU:s inre marknad. Regeringen välkomnar EU-kommissionens arbete med att analysera utvecklingen inom EU.
Den europeiska planeringsterminen
Ministrarna ska diskutera den europeiska planeringsterminen utifrån den årliga tillväxtöversikten. Där föreslår EU-kommissionen att huvudlinjerna för EU:s ekonomiska politik ligger fast med fokus på investeringar, strukturreformer och ansvarsfull finanspolitik.
Regeringen anser att EU-kommissionens huvudlinjer bidrar till motståndskraft och konkurrenskraft för Europas ekonomier och står därför bakom prioriteringarna i översikten.
Bolagsrätt och marknadskontroll
Ministrarna kommer att få information om läget i arbetet med EU:s bolagsrättsliga paket. Paketet består av två förslag till direktiv som handlar om digitala verktyg och om gränsöverskridande ombildningar, fusioner och uppdelningar. Syftet med förändringarna är bland annat att minska administrativa hinder och underlätta rörlighet på EU:s inre marknad.
Ministrarna kommer också att få information om läget i förhandlingarna om marknadskontroll. De syftar till att få fram ett nytt ramverk för hur medlemsstaterna ska säkerställa att varor på den inre marknaden uppfyller de krav som gäller.
Statssekreterare Emil Högberg företräder Sverige på rådsmötets första dag 18 februari. Minister för forskning och högre utbildning, Matilda Ernkrans, företräder Sverige på mötets andra dag 19 februari.
Producerat av EU-representationen
Rumänska ordförandeskapet
Kommenterad dagordning för konkurrenskraftrådet 18-19 februari
Mer om mötet i konkurrenskraftsrådet 18-19 februari
Mer om arbetet i EU:s råd för konkurrenskraftsfrågor (COMPET)
Kortfakta: Ministerrådet
- Stiftar EU:s lagar tillsammans med Europaparlamentet.
- Består av ministrar från medlemsländernas regeringar.
- Vilka ministrar som träffas beror på vilka frågor som ska förhandlas.
- Sammanträder i tio olika så kallade konstellationer beroende på vilket ämne som diskuteras.
- Håller oftast möten i Bryssel, ibland i Luxemburg.
- Ansvarig minister stämmer inför mötena av frågorna med riksdagen.
- Ordförandeskapet i ministerrådet roterar mellan EU:s medlemsländer var sjätte månad. Under våren 2023 var Sverige ordförande.
Så fungerar EU
Läs mer om EU:s institutioner, lagstiftningskedjan och Sveriges roll. Nedan finns även en länk till riksdagens webbplats med EU-information.
Sverige i EU
På sidan Sverige i EU hittar du bland annat artiklar från toppmöten i Europeiska rådet och möten i ministerrådet. Du kan också läsa mer om regeringens övergripande prioriteringar för EU-arbetet och om gemensamma strategier. Här finns också länkar till mer information om EU:s institutioner och en kalender över kommande EU-möten.