Artikel från Justitiedepartementet

Ett globalt ramverk för säker, ordnad och reguljär migration (Global Compact for Safe, Orderly and Regular Migration)

Publicerad 22 november 2018 Uppdaterad 20 december 2018

Den stora majoriteten av FN:s medlemsstater – mer än 160 länder – gav sitt stöd till migrationsramverket i samband med en högnivåkonferens i Marrakech, Marocko den 10–11 december 2018. Vad handlar det om och vad innehåller det globala ramverket för säker, ordnad och reguljär migration?

Vid FN-toppmötet som hölls den 19 september 2016 om storskaliga flykting- och migrationsrörelser antogs den så kallade New York-deklarationen för flyktingar och migranter. I deklarationen slås fast att två globala ramverk ska tas fram, ett om migration (Global Compact for safe, orderly and regular migration) och ett för flyktingar (Global compact on refugees). Migrationsramverket, i motsats till Flyktingramverket, rör således enbart migranter och inte flyktingar eller personer som i övrigt är i behov av internationellt skydd.

Det globala migrationsramverket är resultatet av en omfattande förhandlingsprocess mellan företrädarna för alla FN-medlemsstater. Den stora majoriteten av FN:s medlemsstater – mer än 160 länder – har gett sitt godkännande till migrationsramverket i samband med en högnivåkonferens i Marrakech, Marocko den 10–11 december 2018. Formellt antogs migrationsramverket i form av en resolution i FN:s generalförsamling den 19 december 2018. Migrationsramverket är inte ett internationellt avtal och är inte rättsligt bindande.

1. Vad är det globala migrationsramverket? 
Migration är internationell till sin natur och innebär både utmaningar och möjligheter. Att hantera migrationens utmaningar och tillvarata dess möjligheter kräver internationellt samarbete. Migrationsramverket syftar till att tillhandahålla den internationella ramen för detta.

2. Hur är migrationsramverket upplagt och vad innehåller det? 
Migrationsramverket inleds med tio vägledande principer som bland annat redogör för nationell suveränitet på migrationsområdet, att ramverket inte är juridiskt bindande och engagemanget för mänskliga rättigheter. Därefter beskrivs 23 mål för säker, ordnad och reguljär migration. Bland annat ingår följande:

• Minska grundorsaker som ger upphov till irreguljär migration
• Förbättra säkra, ordnade och reguljära migrationsvägar
• Bekämpa människosmuggling och människohandel på ett gränsöverskridande sätt
• Förbättra samarbete om gränsbevakning
• Stärka och skydda migrerande barn och kvinnors åtnjutande av sina mänskliga rättigheter
• Stärka internationellt samarbete och globala partnerskap för säker, ordnad och reguljär migration

3. Kommer migrationsramverket att tvinga fram förändringar i nationell lagstiftning?
Nej. Att upprätthålla nationell suveränitet på migrationsområdet är en av grundprinciperna i migrationsramverket. "Migrationsramverket bekräftar staternas suveräna rätt att bestämma över sin nationella migrationspolitik och deras rätt att reglera migration inom deras jurisdiktion, i enlighet med internationell rätt." (Punkt 15 c i migrationsramverket). Migrationsramverket är inte ett internationellt avtal och har därför ingen rättslig inverkan på nationella rättssystem.

4. Kommer migrationsramverket att medföra kostnader?
Nej. Eftersom det inte är juridiskt bindande kommer migrationsramverket inte att medföra några obligatoriska kostnader för FN:s medlemsstater.

Sverige ger idag frivilligt ekonomiskt stöd till FN, däribland dess migrationsorganisation IOM, i syfte att stärka migrationshanteringen i enskilda länder.

5. Kommer migrationsramverket att skapa en rätt att migrera?
Nej, migrationsramverket påverkar inte staters möjlighet att besluta om exempelvis uppehållstillstånd, viseringar och gränsfrågor. Samtidigt betonar migrationsramverket uttryckligen alla migranters mänskliga rättigheter. Detta inkluderar stöd till migranter i utsatta situationer, särskilt barn, i enlighet med gällande skyldigheter i internationell rätt.

6. Vilken inverkan kommer migrationsramverket att ha på irreguljär migration?
Syftet med migrationsramverket är att göra migrationen mer säker, ordnad och reguljär. Grundorsaker i ursprungsländerna som leder till irreguljär migration ska minimeras (mål 2), människosmuggling och människohandel bekämpas gränsöverskridande (mål 9 och 10) och gränshantering samordnas bättre (mål 11).

7.Vilka positiva effekter kan reguljär migration medföra?
Säker, ordnad och reguljär migration utgör en stor potential för ekonomisk och social utveckling, för den enskilda migranten och dennes familj samt för ursprungs- och destinationslandet. Det råder brist på arbetskraft inom flera sektorer på svensk arbetsmarknad. Arbetskraftsinvandring bidrar till att möta denna efterfrågan. De internationella kontaktnät som migration skapar kan även främja ökade investeringar, ökad handel och utveckling i både ursprungs- och mottagarlandet. Vidare kan migranters remitteringar bidra till viktiga inkomster för familjer i fattiga länder samt till investeringar i hälsa, utbildning och boende. Remitteringar från migranter till deras ursprungsländer uppgick till ca 600 miljarder dollar år 2017. Av det beloppet gick ca 450 miljarder dollar till utvecklingsländer, vilket är tre gånger så mycket som det totala officiella utvecklingsbiståndet.

8. Kommer migrationsramverket att minska yttrandefriheten?
Nej. Mål nr 17 i migrationsramverket talar om vikten av evidensbaserat offentligt samtal och fullt skydd för yttrandefriheten. Det innebär bland annat att stater, i enlighet med internationell rätt, bör arbeta mot rasism och diskriminering av migranter.

Punkten 33 (c) i delmål 17 har varit föremål för en rad feltolkningar. Punkten utgör en frivillig åtgärd som stater som önskar och finner relevant kan välja att genomföra. Fördelningen av statligt stöd till medier i Sverige är och ska fortsatt vara baserad på de förordningar som vi har med utgångspunkt i Yttrandefrihetsgrundlagen och Tryckfrihetsförordningen. När det gäller utbildning av yrkesverksamma inom media är det upp till varje aktör att bedöma om de vill erbjuda utbildningsinsatser eller inte.

9. När, hur och var har migrationsramverket antagits?
Migrationsramverket antogs vid en högnivåkonferens i Marrakech, Marocko den 10–11 december 2018. I linje med FN:s praxis har representanterna för länderna inte undertecknat migrationsramverket. Antagandet skedde genom konsensus. När texten nu är godkänd skickades den till FN:s generalförsamling där den formellt antogs i form av en kort resolution den 19 december 2018.

10. Stöder den svenska regeringen antagandet av migrationsramverket?
Ja. Syftet med migrationsramverket är att på internationell nivå lägga grunden för bättre tillvaratagande av möjligheter samt stärkt hantering av utmaningar kopplade till internationell migration. Det utgör också en grund för förstärkt samarbete kring migration inom FN. Sverige har genom EU i förhandlingarna aktivt verkat för att förstärka det globala samarbetet mellan ursprungs-, transit- och destinationsländer. Sverige välkomnar den balanserade sluttexten och gav stöd till migrationsramverket vid högnivåkonferensen i Marrakech i december.

11. Hur var riksdagen involverad? 
Regeringen informerade riksdagen (utrikes- och socialförsäkringsutskotten) om migrationsramverket i mars och november 2018. Därtill har ett flertal möten med aktörer från civilsamhället, privata sektorn och myndigheter ägt rum i syfte att informera om förhandlingarna samt inhämta synpunkter på prioriteringar för migrationsramverket från deltagande aktörer.