Naturvårdsverket får uppdrag om torvutvinningens klimat- och miljöpåverkan
Publicerad
Regeringen ger Naturvårdsverket i uppdrag att analysera och redovisa den svenska torvutvinningens klimat- och miljöpåverkan. Myndigheten ska också ge förslag på hur torvutvinningen kan styras mot sådana platser där utvinningen orsakar minst skada för klimatet och miljön.
Regeringen vill minska negativ klimat- och miljöpåverkan från utvinning av torv och därför får Naturvårdsverket i uppdrag att ge förslag på lösningar för hur detta kan göras.
Våtmarker ger viktiga ekosystemtjänster som vattenrening och vattenbalansering samt har stora värden för biologisk mångfald. De spelar också en viktig roll för klimatet. Våtmarker tar upp koldioxid och lagrar därmed kol, men de kan också avge växthusgaser som metan. Utvinning av torv innebär att våtmarken utdikas och därmed också att ekosystemtjänster och värden för biologisk mångfald försvinner.
Torvutvinningen ger olika effekter på miljön och klimatet beroende på var i landet det sker. Utvinning på en redan utdikad våtmark ger i allmänhet mindre skadliga effekter på miljön och klimatet om det inte finns möjlighet att restaurera den. Det har även betydelse hur man behandlar våtmarken efter exploateringen.
Om torv
Torv är jord som består av organiskt material. Torven har bildats av våtmarker under tusentals år. Eftersom torven ligger i syrefattigt vatten bryts den inte ner och binder därmed kol i marken. För att utvinna torv måste våtmarken dikas ut vilket leder till att torven utsätts för syre, förmultnar och avger koldioxid. Torv utvinns i ganska liten skala i Sverige idag, men torvutvinning har pågått på många ställen i historisk tid i landet. Torven används antingen som bränsle för energiändamål, som jordförbättringsmedel eller som strö i djurstallar. Torven står för ca för 0,3 procent av Sveriges totala energitillförsel.
X