UD-medarbetaren Karl Edberg dekorerad av Litauens president
Publicerad Uppdaterad
Han är en nyckelperson bakom likströmsförbindelsen NordBalt som sträcker sig mellan Sverige och Litauen. Ellänken har dock betytt mer för regionen än strömöverförsel. Litauerna själva säger att NordBalt är den viktigaste bilaterala händelsen de senaste åren. Nu har Karl Edberg fått motta en hedersbetygelse av rang.
Litauen och dess grannländer frigjorde sig från dåvarande Sovjetunionen i början av 1990-talet. Detta blev ett startskott för utvecklade svenska bilaterala relationer inom flera viktiga politikområden.
Som ett steg för ökat samarbete satsade 1999 den dåvarande svenska regeringen en miljard kronor för näringslivssamverkan, den så kallade andra Östersjömiljarden. Regeringskansliets projektexportsekretariat gavs en framträdande roll för att koordinera arbetet med satsningen, vilket genomfördes i nära samverkan med utlandsmyndigheter, UD:s geografiska enheter, berörda departement, myndigheter, finansiärer och näringslivet. För detta arbete rekryterades Karl Edberg år 2000. Karls första resa till Litauen för UD ägde rum i juni samma år. På agendan stod relationsbyggande och planer att koppla ihop de baltiska ländernas elnät genom ellänkar mot Finland och Polen.
Behovet av modernisering och nyinvesteringar i de baltiska ländernas infrastruktur var nämligen omfattande efter frigörelsen. Inom energisektorn var länderna helt beroende av fossila bränslen från Ryssland och elnätet var bara ihopkopplat österut utan fysisk handel med EU och den i Norden avreglerade energimarknaden. Dock drog planerna om en ellänk mellan Litauen och Polen ut på tiden, och istället började man diskutera en ny idé: varför inte en länk mellan Sverige och Litauen?
Projektidén kom att lanseras officiellt den 1 oktober 2004 på Litauens ekonomiministerium. Därefter följde en hektisk period, minns Karl: - Det var en spännande process att förankra projektet, säger han. Ibland var det ett steg tillbaka och ibland två steg framåt för oss som arbetade med projektet. Som i alla projekt av politisk natur fanns det krafter och argument både för och emot ett genomförande av ett så här stort projekt på båda sidor av Östersjön. Exempel på frågeställningar var huruvida ellänken skulle medföra högre eller lägre elpris? Både Litauen och Lettland ville i ett skede att länken skulle anslutas till deras kust!
Svenska ABB vann slutligen upphandlingen som Svenska Kraftnät och den litauiska motsvarigheten LitGrid gjorde av ellänken, en order på 4 000 miljoner kronor. Detta betydde, och betyder fortfarande, många arbetstillfällen vid ABB:s kabelfabrik i Karlskrona, där ca 90 mil sjökabel tillverkas, och i fabrikerna i Ludvika samt hos de hundratals underleverantörer som berörs i Sverige. När ellänken på 700 MW tas i drift väntas den leda till en elhandel i båda riktningar värd miljarder kronor per år, något som kommer att synas i handelsstatistiken mellan Litauen och Sverige. Betalningsströmmarna kommer att till stor del passera svenska bankers konton runt Östersjön. Denna typ av investeringar kan dessutom leda till långsiktiga relationer för elmarknadens utveckling.
Ellänken är ett exempel på en investering som har både energipolitisk, handelspolitisk, säkerhetspolitisk och miljömässig betydelse. Karl Edberg menar att länken inte kan överskattas: - Litauerna framhåller NordBalt som den viktigaste bilaterala händelsen de senaste åren, säger han.
För sitt arbete med Litauens energioberoende, och som initiativtagare till ellänken NordBalt tilldelades Karl nyligen utmärkelsen "Cross of Officer of the Order for Merits to Lithuania" av Litauens president Dalia Grybauskaité.
- Jag upplever utmärkelsen som mycket hedrande. Bakom framgången med NordBalt finns ett gediget lagarbete, säger Karl.
Också närings- och innovationsminister Mikael Damberg, ansvarig i regeringen för handelsfrämjande frågor, ser mycket positivt på hedersbetygelsen:
- Vi gläds åt utmärkelsen till Karl Edberg. Den visar på vikten av att bedriva ett långsiktigt strategiskt näringslivssamarbete. Vi avser att beakta detta i arbetet med en ny exportstrategi, säger han.
Arbetet med NordBalt pågår för fullt, och för närvarande återstår 15 mil kabel att lägga ner i Östersjön. Planerad drifttagning är årsskiftet 2015/2016. Karl Edberg är nöjd och ser fram emot en välfungerande nordisk-baltisk energimarknad och ökade samarbeten i regionen:
- Allt baserat på relationer, långsiktighet och förståelse för Litauens och de baltiska ländernas behov och energiutmaningar där projekt är politik, säger han.
X